Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

”Pappersdöden” lämnar plats för nya medier och ny design

TEXT Johan Wallén
Annons

Medielandskapet håller på att ritas om och fort går det. Krafterna bakom förändringen är många och de har råkat sammanfalla på ett ödesdigert vis: diversifiering av mediekanaler, exploderande teknikutveckling, ändrade sociala vanor och över allt detta den allomfattande finanskrisen som får både betalande tidningsläsare och annonsörer att hålla hårt i slantarna. Mitt i allt detta sitter du med en avgörande möjlighet i din hand. För två av de viktigaste faktorerna i detta är hur du ska få kunder att känna att det som inte är tryckt på papper är värt att betala för, och hur annonser ska kännas som mer än bara i vägen. Tekniken ger nya möjligheter att tackla problemen, frågan är bara hur.

Det finns som sagt många nya tekniker för att tillgodogöra sig olika slags media. En av dem vi fokuserar mest på är e-bokläsaren. Men vi ska inte heller glömma webb- och mobilpublicering. Där lägger förlagen och mediehusen mest krut. Vi börjar med tekniken som aldrig riktigt kom ur experimentstadiet.

I början av millenniet talades det mycket om det nya spännande e-papperet. Det skulle revolutionera vårt läsande. Men ingenting hände. Läsplattorna uteblev och uppmärksamheten inom mediebranschen riktades mot utvecklingen på webben. Men nu är situationen en annan. I kulisserna bubblar det av förväntan bland både mediehus och konsumenter. Dock saknas det fortfarande något:

– Det största problemet just nu är att det inte finns en vettig produkt på den svenska marknaden. Tidningarna väntar och är beredda då den kommer, säger Malin Picha som är projektledare på TU, Tidningsutgivarna. Hon har varit med i flera projekt där TU tillsammans med olika tidningar utvärderat potentialen hos e-bokläsaren och hon ser den som ett naturligt utvecklingssteg. I rapporten Mobile e-paper devices – changing media habits and challenging traditional journalism från 2007 skriver hon tillsammans med Stig Nordqvist på TU att »konsumenttester visar att bara inom ett par år kommer vi att se ett genomslag för att läsa böcker och dagstidningar i digital form«.


Malin Picha, projektledare
på Tidningsutgivarna

Här kan det vara på sin plats med en definition av begreppet e-bokläsare. Den är i sitt enklaste utförande en handhållen platta med vilken du tillgodogör dig text och bild, och i framtiden möjligen även video. Den stora skillnaden mellan e-bokläsaren och den bärbara datorn är skärmens teknik. Då den endast kräver ström för att byta innehållet på skärmen, och inte för att bara visa det, samtidigt som den inte har någon bakgrundsbelysning har läsaren lång batteritid. För dagens produkter kan det röra sig om 4 000 sidvisningar, motsvarande flera veckors användning. tekniken gör att läsupplevelsen blir väldigt lik tryckt papper. Men den gör också att läsaren tar tid på sig för att »bläddra«. Den lämpar sig i dag inte särskilt bra för rörlig bild. Utöver grundfunktionen att visa text och bild har vissa läsare, och förmodligen fler i framtiden, pekskärm där du kan navigera, skriva eller rita på skärmen, inbyggd mp3-spelare för exempelvis ljudböcker, wlan för internetuppkoppling och färgskärm.

– Inom två år finns e-bokläsaren i någon variant, säger Svenåke­ ­Boström, som är medieutvecklare på Sundsvalls Tidning. Han är förmodligen den i Sverige med mest praktisk erfarenhet av e-bokläsare i tidningsarbetet. 2006 genom­­förde Sundsvalls Tidning ett försök med tidningen i e-bokläsare i ett antal testfamiljer. Elva familjer fick läsa två olika editioner av tidningen per dag i en läsare med skärm i storleken A6. Svenåke Boström pekar på två särskilt intressanta resultat av testet:

– Dels kunde alla testpersoner tänka sig att läsa tidningen i en e-bokläsare i framtiden. En del sade redan med den här läsaren, men de flesta när tekniken utvecklats lite mer. Intressant var även att alla var beredda betala för det. Det varierade hur mycket, men de jämförde det inte med internet där allt ska vara gratis. Det här är mer som att läsa en tidning eller bok snarare än att läsa med datorn.


Svenåke Boström, medieutvecklare
på Sundsvalls Tidning

Svenåke Boström tror att det digitala läsandet kommer att komplettera pappersläsandet i framtiden:

– Jag tror att folk läser tidningen i e-bokläsaren under veckorna och på papper under helgerna och då mer som ett magasin. Vi erbjuder snart helgabonnemang; läs tidning på webben i veckan och på papper under helgen.

Py Söderström är vd på svenska Elib, som säljer e-böcker och ljudböcker. Hon säger att det råder en helt annan inställning till e-bokläsaren i branschen än för bara några år sedan:

– Det är en fantastisk framtidstro i förlagsvärlden och ett annat diskussionsklimat än tidigare. För några år sedan trodde man att e-böcker möjligtvis kunde bli en liten sidoverksamhet. Nu pratas det om att de kommer och hur de ska hanteras.


Py Söderström,
vd på svenska Elib

Medieanalytikern Olle Lidbom, som bland annat driver sajten Vassa Eggen, är något tveksam till e-bokläsarens eventuella förestående genombrott:

– Inom ett år händer det inte någonting, det kan jag sätta rätt mycket pengar på, säger han. Teknikutvecklingen går för långsamt, och Sverige är en för liten marknad. Dessutom är det lågkonjunktur och ingen har råd att utveckla en affärsmodell för e-bokläsare. Man lägger hellre krut på att få webb och mobila produkter att fungera. Att den svenska marknaden är liten kan Py Söderström bekräfta. För närvarande har de drygt 1 700 e-böcker till försäljning.

– Marknaden för e-böcker är liten. Det rör sig om en försäljning på 100-tals exemplar per månad. Men däremot lånar biblioteken varje månad ut 1 000-tals e-böcker. Försäljningen har inte kommit igång än, vilket vi kopplar till att det saknas läsplattor. Vi hoppas att det kommer under 2009.

Olle Lidbom pekar i stället på en ny typ av digitala tidningar som börjat dyka upp, särskilt i Storbritannien.

– Det brittiska förlaget Dennis ger ut ganska grabbiga pryltidningar, till exempel Stuff. På nätet har den gått halvbra, men nu har de startat flera digitala magasin med helt nya varumärken och de går jättebra.

Han förklarar att de fungerar som en vanlig tidning med omslag och uppslag, och varje nummer är 20–24 sidor. När man går in på sidan ser den ut som en specialgjord pdf-läsare.

– Det är dock två stora skillnader; dels har de mycket interaktion: bilder och videofilmer. Du kan dra i reglar, annonser är interaktiva och så vidare. Dels är tidningen formgiven för att passa en skärm; du behöver inte zooma för att läsa någon del.


Olle Lidbom,
medieanalytiker

Han ser två tydliga designtrender för dessa webbtidningar:
– Min tolkning är att de har gjort analysen att läsarna inte vill zooma in, det är ett för stort steg. Och de har lagt till mycket smartare navigering. Hela tiden finns inslaget »är du intresserad av det här är du kanske även intresserad av den här artikeln«; en tipsfunktion som hjälper läsaren att hitta mer att läsa.

Just navigationen är något som alla vi pratat med framhåller som det viktigaste för formgivningen av media för de nya plattformarna. Med små fönster och en förlorad naturlig navigation, som pappersbläddrandet ger, gäller det att tänka i nya banor.

– Det måste vara jätteenkelt att navigera och hitta vad du ska ha, säger Malin Picha på Tidningsutgivarna. Knappar för att bläddra måste vara smarta och det måste vara lätt att få överblick över vad som finns. Samtidigt måste det kännas att tidningens identitet är bevarad.

– Att hitta en bra design med index är den stora utmaningen i sammanhanget. Man kommer nog att hämta inspiration från webben, men det här är en ännu mer delikat uppgift eftersom ytan är mindre, tror Svenåke Boström.

En annan plattform för mediedistribution som just nu utvecklas snabbt är mobilen. Här är utmaningen att kunna utnyttja det mycket begränsade skärmutrymmet på bästa sätt.

– För ett år sedan tog man den vanliga webben, tog bort sidospalten och lade in resten på den mobila plattformen, säger Olle Lidbom. Men nu har de mobila sajterna färre nyheter på startsidan och ett annat urval av nyheter. Förut jobbade man också mer med olika sidor, man trodde att mobilläsare ville bläddra. Men jag har kommit på att jag orkar läsa länge på mobilskärmen för att den är nästan som en tidningsspalt i ögonbredd så skrollandet stör inte så mycket som folk trodde att det skulle göra.

Svenåke Broström säger att mobilens lilla skärm inte behöver vara så begränsande som vissa kanske tror, i alla fall inte när det gäller telefoner med lite större skärmar, som Iphone.

– Naturligtvis leder det begränsade utrymmet till enklare, stramare design. Men jag har tittat på en mängd olika tillämpningar och det finns rätt många sätt att variera designen på den lilla ytan. Något som också är viktigt är att skapa intuitiva ikoner så att du inte behöva fundera på »var tar den där mig«.

– Illustrationer och bilder måste man försöka hitta nya vägar kring, särskilt den naturliga kopplingen mellan redaktionellt material och annonser. Det måste vara ett bra flöde genom produkten så att läsare inte försvinner när annonser dyker upp.

– Den design vi jobbade med hade sällan eller aldrig helsidesannonser för att vi förlorar läsare i den strukturen, säger han.

Svenåke Boström betonar de nya möjligheterna för annonsörer i ett dynamiskt medium som e-bokläsaren:

– I vissa fall kunde du klicka på annonsen som tog dig till en sida eller en pdf. Det går ju att bifoga hela Ikea-katalogen om du vill.
Malin Picha på TU tror att annonserna i e-bokläsaren måste vara mer innovativa än tidigare.

– Banners är ju inte revolutionerande, det behövs mer innovation. En annan aspekt är att folk ofta inte vill ha annonser, de är beredda att betala för att slippa dem, säger hon.

Olle Lidbom tycker att formgivare som vill veta vad som händer inom de nya distributionsformerna ska hålla koll på Ceros, företaget som står för tekniken bakom webbtidningarna Igizmo och Monkey, som startades av det brittiska förlaget Dennis.

– De gör plattformen för fler titlar än så och de leder utvecklingen när det gäller interaktivitet, användbarhet och utnyttjande av mediet till fullo.

– Jag skulle också titta på vad de stora nyhetssajterna gör, fortsätter han. Inte för att de är bäst, men för att standarden grundläggs på de stora sajterna. Till exempel är alla svenska dagstidningssajter modellerade efter Aftonbladet: oändligt långa, puffar till höger. Inte för att det är bättre, utan för att Aftonbladet var först ut på nätet 1994. Alla måste relatera till deras form. Så kommer det att vara för mobilt innehåll och läsplattor också, de största sätter standarden.

Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2017
No2

VR till folket | Karaktärsdesign | Robert Sundelin | Johanna Hanno | En byrå över gränser | Framtidens filmstudio | Wacoms nya plattor | Juventus rebrand

Prenumerera
magimage
magimage
2017
No1

Fantastiska världar – Alexander Jansson & Mina Lima | Jakob Trollbäck | Rysk revolution | Magasindesign | Ny form för public service |

Prenumerera
magimage
magimage
2016
No4

Starta egen byrå? – Möjligheterna, utmaningarna och fallgroparna | SJ byter spår | På besök hos Bold | Få effekt utomhus | Typsnittens psykologi | Pionjärer inom VR | Pinterests planer

Prenumerera
magimage
magimage
2016
No3

Tonsäkra omslag – från vinyl till ikon | I huvudet på Jesper Waldersten | En bråkig 40-åring | Där data dominerar | Stjärnskottet Rachel Gogel

Prenumerera
magimage
magimage
2016
No2

Att formge bortom skärmen | Jonathan Barnbrook | Sätt översättningarna | Så funkar Adobe XD | Aktuellt | Portfolio

Prenumerera
magimage
magimage
2016
No1

Design <3 kod I Färglära från Way Out West I Hon formar nyheterna I Så arbetar du med virtuell verklighet

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No8

Henrik Nygren | Formgivarpanelen trendspanar | Appar utan kod | Årets stora formhändelser

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No7

Tema: Typografi | Tobias Frere-Jones | En eklektisk typ | Slitstark form | Från Lady Gaga till Hamilton

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No6

Tema: Karriär | Framtidens kompetens | Björn Kusoffsky | Maxa frilansverksamheten | Nyheterna i Adobe Creative Cloud

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No5

Tema: Hantverk | En responsiv pionjär | Lotta Kühlhorn | Färgglad ölform | Guide: Kalligrafi

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No4

Tema: Grafisk identitet | Tre identiteter | Acne Advertising | Alla finalister i #omSLAGET | Emojins intåg

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No3

Bärbar design | Filmisk form | Jane Bark | Högupplösta skärmar | Uppe i molnet

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No2

Wyatt Mitchell | Grafitti i storformat | Iskalla typer | Ett tungt frågetecken | Guide: Välj rätt papper

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No1

Bildens kraft | Microsofts designchef om framtiden | Lasse Skarbövik | Spel som gör skillnad | Guide: Nyheterna i Camera Raw

Prenumerera