Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Att formge Bauhaus

TEXT Billy Ekblom
Annons

I en rymlig källarlokal på Heleneborgsgatan på Södermalm sitter ena halvan av designbyrån Our Polite Society. Han heter Jens Schildt och har sedan september huserat här tillsammans med både arkitekter och möbelformgivare. Hans partner, Matthias Kreutzer, sitter i Amsterdam. De tycker det är bäst så. Jens och Matthias möttes när de studerade grafisk design på Gerrit Reitveld-akademin i Amsterdam och har arbetat ihop mer eller mindre sedan 2006.

Som Our Polite Society har de mest jobbat med form och kommunikation för olika kulturella händelser och institutioner. Det största uppdraget hittills var att under ett år ta fram en grafisk identitet och två magasinsutgåvor för Bauhaus-museet i tyska Dessau. Något som gjorde dem både uppspelta och ångestfyllda.

Bauhaus-skolan existerade under relativt kort tid1. Närmare bestämt mellan åren 1919 och 1933, då nazisterna tvingade fram en stängning. Historiken och förföljelsen av de inflytelserika lärarna som verkade där har bidragit till ett stort Bauhausintresse ur mer än ett perspektiv. Idag finns arvet från Bauhaus manifesterat på tre platser i Tyskland: Weimar, Berlin och Dessau. Den sistnämnda staden rymmer ett museum dedikerat till Bauhaus formlära, och varje år får nya designers hantera formen kring museets kommunikation. Under förra året fick Jens och Matthias chansen.

– Bauhaus idag är så etablerat och reducerat till några enkla former. Triangel, cirkel och fyrkant. Blått, rött och gult. Hur vi skulle skapa en kraftfull, nyskapande kommunikation efter dessa förutsättningar var i början en svår nöt att knäcka, berättar Jens Schildt och visar den stora mängd research som låg till grund för de två formgivarnas arbete.

Det slutade med att Jens och Matthias helt gick ifrån de ovanstående förutsättningarna, och satsade på något djärvare. I sin research om Bauhaus-skolans bakgrund hittade de mycket material som kändes spännande, liksom flera karaktärer och lärare som väckte inspiration. Element som fanns inom Bauhausrörelsen men inte på något sätt blivit representativt för den. ”Bauhaus b-sidor”, som Jens Schildt säger.

I såväl programblad som magasinet Bauhaus har Our ­Polite Society valt en annorlunda väg inom typografi. Varje kvartal skulle ett nytt program färdigställas, och inget blev det andra likt. I Jens och Matthias studio i Amsterdam satt en fransk formgivare, Karl Nawrot, som är ett riktigt ess på att teckna typsnitt. Med hans hjälp tog de fram fyra unika typsnitt, alla baserade på lärare inom Bauhaus-skolan.

– Vi läste på om framstående lärare inom skolan, vad som kännetecknade dem. Typsnittet BREU är baserat på modernisten Marcel Breuer. JOSA på ­Josef Albers, verksam inom färglära. MONA på fotografen Lászlo Moholy-Nagy, och PAUK på grafikern Paul Klee.

  • Tidningsuppslag signerat Our Polite Society.

Tillsammans bildar typsnitten familjen DESS2. Nästa steg var att ta fram de mallar som skulle användas för tidning och programblad. Bauhaus-skolan har en inhouseformgivare som övertog arbetet med bladen när mallarna väl var färdiga. Tidningsproduktionen stod Our Polite Society själva för.

En vecka per utgåva var arbetstiden, och det var intensivt. Den ena utgåvan hade fotografi som huvudtema, med bilder som gamla Bauhauselever hade tagit. Där kändes det naturligt med en svartvit skala som passade väl in med arkivbilderna som utgjorde en stor del av innehållet. Magasinens färger synkades så mycket som möjligt med Bauhaus egna programblad, och monokroma färger användes i stor utsträckning i samtliga trycksaker. Inte helt utan kritik.

  • Varje kvartal fick ett nytt typsnitt stå i centrum. Högst till vänster är stenciltypsnittet JOSA. Till höger ser vi BREU, ett typsnitt med organiska former. MONA, längst ned till vänster, ska släppa in mycket ljus och påminna om László Moholy-Nagys arbete. Längst ned till höger har Paul Klee visualiserats i typsnittet PAUK.

– En del av feedbacken vi fick uttryckte att färganvändandet på vissa håll var mer psykedeliskt än Bauhaus, berättar Jens Schildt och säger att de tog med sig en del av kritiken vidare i projektet.

Hur kändes det efter projektet med Bauhaus?

– Vi lärde oss otroligt mycket. Vi har fått jobba med en anrik institution på hög nivå, och det var väldigt ­intensivt under hela perioden. Vi hade inte arbetat med tidningsproduktion på det här sättet, men fick mycket bra respons. Många känner till Bauhaus, men inte så mycket om vad det faktiskt är. Det var roligt att få vara med och förmedla det.

  • Reklamaffisch som upplyser om att Breuers verk finns att se på Bauhaus Dessau. Samma budskap i flaggorna till höger, också dem av Our Polite Society.

Din partner Matthias jobbar i Holland? Blir inte det bökigt?

– Jag har bara arbetat i Sverige sedan september, men hittills har det faktiskt fungerat riktigt bra att vara uppdelade. Men man måste ju ses ibland. Jag har varit hos honom tre gånger, men vi håller bra kontakt via Skype. Direkt i höstas hade vi ett annat stort projekt, som blev lite som ett samarbetstest. Det var inga problem, men projektet, för en stor ­utställning i Rotterdam, blev aldrig av. Inte på grund av oss, vill jag tillägga.

Så ni har inte funderat på att arbeta från samma land?

– Nej, utan vi försöker se fördelarna med att vara uppdelade i stället. Vi får olika typer av kunder och får intryck från flera olika håll. Visserligen skiljer sig inte Holland och Sverige särskilt mycket åt, men till en viss grad är det ändå så.

Vad ser ni för fördelar med att vara en tvåmannabyrå?

– Vi har ett face to face-samarbete med våra kunder, och kommunikationen går inte igenom det där ”filtret” av personer, som annars är vanligt på större byråer. Det är klart att ­jätteprojekt kan bli en utmaning för oss, men vi har som mål att visa att två personer kan ta sig an arbete oberoende av storlek. Det finns en uppfattning om att schyst grafisk form måste ske kommersiellt via en jättebyrå. Den delar inte vi.

1 Bauhaus grundades av Walter Gropius i Weimar år 1919. Kritik av skolans modernistiska åsikter gjorde att Bauhaus flyttade från det konservativa Weimar till det socialdemokratiska Dessau 1925. 1932 flyttade skolan till Berlin, för att stänga året därpå. Lärarna var några av dåtidens mest framstående konstnärer och arkitekter. Bauhaus har haft stort inflytande på modern konst och arkitektur och kan ses som föregångare till funktionalismen. Bauhaus grafiska design och typografi har påverkat utvecklingen av modern grafisk formgivning.

2 Inspiratörer till typsnittsfamiljen: Marcel Breuer (BREU) , ungersk arkitekt och möbelformgivare. Utbildad vid Bauaus, blev 1924 ledare för skolans möbelavdelning. Josef Albers (JOSA), tysk konstnär och konstteoretiker, undervisade på Bauhaus från 1923. Han emigrerade till USA , ledde konstskolan vid Yale och skrev 1963 sin berömda färglära. László Moholy-Nagy (MONA ) ungersk skulptör, formgivare och fotograf, ansvarig för metallverkstaden på Bauhaus. Paul Klee (PAUK) var tysk-schweizisk ­målare, grafiker och konstteoretiker.

Annons
Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2019
No4

Vi pratar med Tecken Signs | Bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse | Typsnittformgivarna So-Type | Ett samtal om typografi med ATypI | Typotugg | Gutenberg till Opentype

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No3

Pond Designs förpackningsprocess | Tomorrow Machine och framtidens förpackningar | Avkodade förpackningar | Brobygrafiska om varumärkesbärare | Årets PIDA-vinnare | Jake Knapps Design Sprint | Laptop-test

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No2

Interaktiva affischer med Pangpangpang | Visual Arts resa | The Emotional Art Gallery | Galleri: The Pavilion | De formger för Times Square | Personporträtt: Åsa Kax Ideberg | TBWA moderniserar

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No1

Fotorealistisk 3D hos Foam Studio | Offentlig konst i 3D | Galleri med Sven Prim | Ines Alpha sminkar med 3D | The Reprap Story | Omvärldsspaning | Framtiden för 3D | Vinetiketter för världen från Karlstad

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No4

Personporträtt med fotografen Weroncka Gȩsicka | Illustrera med papper | Flat design | Att välja bild | Konflikt och Kreativitet | Platt formagivning tar steget in i framtiden | Så når du betraktaren | Analys av Ericssons nya logotyp

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No3

Så jobbar Tele2 Inhouse | Lean design för formgivare | Effektiv utomhusreklam | Galleri: Björn Persson | Inhouse: Stockholms stadsbibliotek | Anti-copying in design | Inhouse: MoMA | Intervju: Christina Knight

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No2

Sthlm signs handmålar | Nordblicks nya profil | Semiotik i grafiken | Galleri: Simon Hjortek | Löwengrips redesign | Designa effektiva logotyper | Att redesigna eller ej | Nystartade studion Ulmaja Wilsson | Vi testar Loupedeck

Besök vår shop