Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Att läsa är att arbeta – så fungerar en bra bokinlaga

TEXT Anna Henriksson
Annons

 – Jag jobbar alltid analogt med olika pappersark till att börja med. Det ska ju bli en bok som någon ska hålla i handen och därför är jag mån om att jobba i det läget tidigt i processen, säger typografen Marcus Gärde.

Vi sitter på hans kontor intill Humlegården i Stockholm. Marcus tar fram ett A4 fyllt med text för att förklara hur han ganska snabbt kan hitta en funktionsenlig sidlayout utan att jobba i datorn. Processen börjar med en anpassning av radlängden. Texten på utskriften ska helst vara satt i punkterna nio, tio eller elva och i seriff-typsnitt som till exempel Garamond eller Minion. En vertikal vikning längs långsidorna görs helt spontant och sedan räknar han antal tecken per rad. 55–65 tecken är enligt hans erfarenhet bäst, om det blir fler har ögat svårt att hitta rätt när det är dags att byta rad.

 – En optimal radbredd hittar man ofta efter ett par minuter. Här har vi en på 58 tecken. Först blir det inte sällan en vikning som ger en för lång rad, sedan en som blir för kort.

Efter det är det dags att sätta marginalerna. Historiskt sett har böcker varit något värdefullt och texten skulle inte täckas av händer eller fingrar när man höll i den. Det fanns även en risk att reducera livslängden på boken om inlagan och texten smutsades ned av otvättade händer. Om man har ett fast format att utgå ifrån eller om man vill maximera bokens storlek utifrån pappersåtgång, så görs den anpassningen även nu.

 – Det är lätt att se vilka marginaler som passar bäst rent optiskt. Jag brukar tejpa fast arket med den vikta texten på en ny tom A4 och i sin tur vika det till ett bokuppslag med marginaler jag gillar. Ofta tar jag det säkra före det osäkra och sätter en inre marginal på omkring 20 millimeter till att börja med, säger Marcus.

Övre marginalen ska vara mindre än den undre. Annars ser det ut som om texten ramlar ned. Inre marginalen ska dock vara så bred att texten inte försvinner i bokryggen. Här gäller det att veta vilken sorts bindning boken får hos bokbinderiet. Håll nu upp boksidan och se så att tummarna inte täcker texten i yttermarginalen. Märk ut hörnen och gör en fotostatkopia, nu har du en första skiss på bokens inlaga.

 – Det behöver inte vara så komplicerat. Nu skulle jag kunna mäta ut alla mått och ta in dem i Indesign och börja jobba. Man kanske tycker att det tar lång tid att jobba för hand men om man kan ta en textmassa och göra den läsbar på en kvart eller tjugo minuter är det snarare effektivt.

Datorn hade du knappt hunnit starta, säger Marcus.

 – När proportionen på boken är bestämd öppnar jag ­Indesign och skapar ett rutsystem där textens radavstånd står i proportion till sidan. På så vis skapas en boksida där det minsta finns med i det största och det stora finns med i det minsta. Allt stämmer överens på ett vackert sätt och proportionerna går i varandra.

Ett trick är att titta i befintliga böcker och mäta de olika förhållandena på boksidorna. Klassiska verk har bland annat en yttre marginal som är dubbelt så bred som den inre och en undre marginal som är dubbelt så hög som den övre. Indragets storlek ska generellt vara en fyrkant, det vill säga lika stort som typsnittsstorleken. Fler typsnittsvarianter än regular och kursiv text i gemener, versaler eller kapitäler är inte att rekommendera.

 – Det ska vara lugn och ro, speciellt i en skönlitterär bok. Är det tunga texter sida efter sida kan man göra vackra avbrott vid ett nytt kapitel. En tom sida som bara bär kapitlets namn ger läsaren möjlighet att andas ut innan matchen fortsätter igen på nästa uppslag. Typsnittens hierarki ska inte störa läsningen, man ska med fördel försöka jobba med samma gråhet på sidorna, säger Marcus.

Sans seriffer och ojämn högerkant kan vara att föredra om man ser till läsbarhet. Men varför de flesta böcker med längre löpande text sätts i seriffer och med jämn högerkant tror Marcus har en psykologisk aspekt – vi är vana att läsa böcker med den sortens typografi.

 – Vana är ett ledord inom typografin. Vi är vana vid ­en symmetrisk form där sidorna i skönlitterära böcker alltid är varandras spegelbilder.

När Marcus får frågan om han anser att det krävs en specifik bokformgivare, till skillnad från en mer allmänt duktig grafisk formgivare, för att göra en inlaga så bra som möjligt liknar han förfarandet med en köksmästare.

 – Precis som en kock ska kunna sätta alla smaker i en gryta, så ska den som jobbar med typografi i en bok ha kunskap om allt från proportioner till färglära. Det handlar inte bara om att sätta en text, det är ett hantverk där många små detaljer gör sitt för att den rätta känslan ska infinna sig när boken ligger i din hand.

På Albert Bonniers Förlag tar designansvariga Nina Ulmaja emot på sitt kontor. Hon började sitt arbete för sju år sedan med uppdraget att utforma nya bokmallar. Idag har de fem hustypsnitt: Sabon, Adobe Garamond, Stempel Garamond, Indigo Antiqua och Janson samt fyra formatstandarder i enlighet med klassiska proportioner för böcker med hård pärm.

Tidigare fanns omkring 60 varianter där endast några få millimeter skiljde dem åt ibland. Hon sammanställde även typografiska regler för att garantera god läsbarhet, som att alltid spärra kapitäler och versaler 60-80 enheter, eller att tillåta många avstavningar för att undvika en text med gluggar, dock inte fler än tre i samma stycke.

 – Jag ville ha ett papper som alla formgivare kunde ta fram i stället för att de skulle behöva leta fram en typografisk handbok varje gång behovet uppstod. För mig är mikrotypografi en viktig del för att få upp läsbarheten. Det gäller att jobba med små justeringar, det är denna osynliga typografi som gör den stora skillnaden för läsaren.

60 till 70 procent av förlagets böcker är satta enligt deras standardmallar, i formatet large ingår bland annat specifikationer som 33 rader per sida och 21 millimeter i inre marginal. De är också anpassade enligt dagens teknik och för att undvika spill av papper i största mån ur miljösynpunkt. Tanken är att redaktörerna i princip bara ska kunna hälla in texterna som de redan har kodat i ordbehandlingsprogrammet, så att Indesign kan läsa av vad som är rubriker och brödtext per automatik.

Nina lägger dock till att riktigt så enkelt är det inte, det behövs manuell handpåläggning också. Men inom dessa mallar finns utrymme för kreativitet. Alla böcker sätts framför allt i enlighet med innehållet, förklarar Nina, och det i kombination med författarens intentioner med texten. Vilket betyder att vissa böcker får en annan karaktär.

Självbiografin Jag är Zlatan Ibrahimovic av fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic och författaren David Lagercrantz har exempelvis typsnittet Greta Text, som är lite svartare och mer magasinartat i sin stil. Och regissören och författaren Lukas Moodysons roman Döden & Co har en text som är indelad i korta stycken, det är bara några få rader och meningar innan texten huggs av och ett nytt stycke tar vid.
Nina har en trave av olika böcker uppradade på en stol bakom sig, hon slår upp en av dem och förklarar vidare.

 – Det gäller att tänka på vilken målgrupp som ska läsa boken och anpassa formen i linje med den. Ibland kan man även rädda en bok med hjälp av typografin, som när jag fick i uppdrag att fylla ut en bok med hjälp av formen för att den inte skulle bli för tunn. Då lade jag bland annat in kapitelsidor med tydliga och stora siffror och på så vis kunde typografin ta för sig och fylla ut boken på ett fördelaktigt sätt.

Hon anser att en bokinlaga får god läsbarhet när texten har en ordentlig svärta och är tryckt på ett milt gultonat papper. Det som ger bra kontraster för ögat. Ett annat tips som Nina har är att inte använda anfanger. Det blir sällan bra och det kan leda till att läsaren missar att läsa ihop den bokstaven med första ordet i stycket.

Själv föredrar hon att man börjar ett nytt stycke med att de tre första inledande orden sätts i kapitäler, det vill säga om det behövs en inledande markering över huvud taget. Man får även se upp med skuggeffekten genom papperet, speciellt om man väljer en typografi där sidorna på ett uppslag inte har samma baslinjer på textraderna.

Då kan bokstäverna skina igenom papperet och störa i läsningen. Så när någon klagar över att en bok är svårläst kanske det inte alltid handlar om själva historien som författaren skrivit utan om att ordbilderna är svåra att ta till sig, att själva typografin gör så att ögat börjar leta sig vidare på sidan. Nina förklarar att när vi läser fungerar det så att vårt öga studsar två till tre gånger per rad, om texten är gjord för bästa läsbarhet.

 – Är texten dåligt satt och har stora gluggar mellan orden stör dessa läsningen. Likaså om texten är för tajt och har för små mellanrum. Då kan inte blicken studsa som den ska. Att läsa är att arbeta. Vårt mål är att sätta typografin så att vi minskar motstånden i läsningen.

Nina Ulmajas bästa typografitips för inlagor

  • Se till att spalten inte är för bred. Och att antalet rader per sida inte är för många.
  • Lägg ned tid på att hitta ultimata värden för justeringen av brödtexten för just det typsnitt du använder. Den automatjustering som finns i Indesign stämmer inte med många typsnitt. Oftast får man minska ordmellanrummen för att få god läsbarhet.
  • Var noga med mikrotypografin. Den hjälper läsaren att flöda fram genom texten. Exempelvis, kursivera det som ska kursiveras. Använd gemena siffror i brödtext och kapitäler där det behövs. Spärra alltid versaler och kapitäler för läsbarhetens skull.
  • Utgå från innehållet i viss mån när du väljer typsnitt. Om du ska göra en bok om ett modernt fenomen så kanske du ska åtminstone fundera på varför du väljer att sätta texten med ett typsnitt från 1400-talet. Det finns moderna antikvor som har minst lika bra läsbarhet som klassikerna.
  • Om din formgivning ser så speciell ut att läsaren börjar fundera på hur det ser ut, så har du antagligen tagit i för mycket. Det blir träden som skymmer skogen…

Marcus Gärdes bästa typografitips för inlagor

  • Få textstorlekar. Helst inte fler än två till tre. Oftast 9–11 punkter.
  • Använd typsnitt som har bra tecknade kapitäler och ­gemena siffror.
  • Om ekonomin tillåter, använd generösa marginaler. Inre cirka hälften av den yttre, övre cirka hälften av den undre. Gå dock ej för nära ryggen så att text försvinner eller blir svår att läsa.
  • Var modig med att använda luft på rätt sätt. Luft ger en efterlängtad paus för läsaren.
  • Inte mer än 55-65 tecken/rad.

När man precis börjar lära sig läsa känner man igen bokstav för bokstav och tränar hur de låter. När man sedan ska binda ihop dessa tecken till hela ord och meningar upphör man att se det enskilda tecknet. Ögat börjar uppfatta ordbilder. Blicken rör sig längs textraden och fixerar endast vissa punkter. Ju mer van läsare man är desto snabbare uppfattar man ordbildernas konturer och kan tyda dessa i sitt sammanhang. Ordbilder som återkommer ofta uppfattas som lättlästa. Källa: Typografi och grafisk design, Bonniers.

Annons
Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2019
No1

Fotorealistisk 3D hos Foam Studio | Offentlig konst i 3D | Galleri med Sven Prim | Ines Alpha sminkar med 3D | The Reprap Story | Omvärldsspaning | Framtiden för 3D | Vinetiketter för världen från Karlstad

Prenumerera
magimage
magimage
2018
No4

Personporträtt med fotografen Weroncka Gȩsicka | Illustrera med papper | Flat design | Att välja bild | Konflikt och Kreativitet | Platt formagivning tar steget in i framtiden | Så når du betraktaren | Analys av Ericssons nya logotyp

Prenumerera
magimage
magimage
2018
No3

Så jobbar Tele2 Inhouse | Lean design för formgivare | Effektiv utomhusreklam | Galleri: Björn Persson | Inhouse: Stockholms stadsbibliotek | Anti-copying in design | Inhouse: MoMA | Intervju: Christina Knight

Prenumerera
magimage
magimage
2018
No2

Sthlm signs handmålar | Nordblicks nya profil | Semiotik i grafiken | Galleri: Simon Hjortek | Löwengrips redesign | Designa effektiva logotyper | Att redesigna eller ej | Nystartade studion Ulmaja Wilsson | Vi testar Loupedeck

Prenumerera
magimage
magimage
2018
No1

Passionsfyllt foundry | Typografiska omslag | Jämställt inom typografin | Historisk inspiration | Rörlig typografi | Att nå ut med snitten | Webbverktygen för typo | Byråer efter koncept

Prenumerera
magimage
magimage
2017
No5

Framtiden för reklam | Inkludering för tillväxt | Formgivarens roll i en globaliserad värld | Norm Form | Aardman Studios | Färg på rätt sätt | En kräsen generation

Prenumerera
magimage
magimage
2017
No4

Klarnas nya form | Från A till Zlatan | Vikten av design hos Sveriges digitala jättar | Curious ställer frågan först | Starka identiteter för stora varumärken | Converse tar steget fram med blicken bakåt | Nordiskt fokus på flygplansmat

Prenumerera
magimage
magimage
2017
No3

Psykedelisk design | Koncept för krögare | Gedigna kreatörer | Identitet med stil | Matigt fotografi | Alectas historia | Läskig analys

Prenumerera
magimage
magimage
2017
No2

VR till folket | Karaktärsdesign | Robert Sundelin | Johanna Hanno | En byrå över gränser | Framtidens filmstudio | Wacoms nya plattor | Juventus rebrand

Prenumerera
magimage
magimage
2017
No1

Fantastiska världar – Alexander Jansson & Mina Lima | Jakob Trollbäck | Rysk revolution | Magasindesign | Ny form för public service |

Prenumerera
magimage
magimage
2016
No4

Starta egen byrå? – Möjligheterna, utmaningarna och fallgroparna | SJ byter spår | På besök hos Bold | Få effekt utomhus | Typsnittens psykologi | Pionjärer inom VR | Pinterests planer

Prenumerera
magimage
magimage
2016
No3

Tonsäkra omslag – från vinyl till ikon | I huvudet på Jesper Waldersten | En bråkig 40-åring | Där data dominerar | Stjärnskottet Rachel Gogel

Prenumerera
magimage
magimage
2016
No2

Att formge bortom skärmen | Jonathan Barnbrook | Sätt översättningarna | Så funkar Adobe XD | Aktuellt | Portfolio

Prenumerera
magimage
magimage
2016
No1

Design <3 kod I Färglära från Way Out West I Hon formar nyheterna I Så arbetar du med virtuell verklighet

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No8

Henrik Nygren | Formgivarpanelen trendspanar | Appar utan kod | Årets stora formhändelser

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No7

Tema: Typografi | Tobias Frere-Jones | En eklektisk typ | Slitstark form | Från Lady Gaga till Hamilton

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No6

Tema: Karriär | Framtidens kompetens | Björn Kusoffsky | Maxa frilansverksamheten | Nyheterna i Adobe Creative Cloud

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No5

Tema: Hantverk | En responsiv pionjär | Lotta Kühlhorn | Färgglad ölform | Guide: Kalligrafi

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No4

Tema: Grafisk identitet | Tre identiteter | Acne Advertising | Alla finalister i #omSLAGET | Emojins intåg

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No3

Bärbar design | Filmisk form | Jane Bark | Högupplösta skärmar | Uppe i molnet

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No2

Wyatt Mitchell | Grafitti i storformat | Iskalla typer | Ett tungt frågetecken | Guide: Välj rätt papper

Prenumerera
magimage
magimage
2015
No1

Bildens kraft | Microsofts designchef om framtiden | Lasse Skarbövik | Spel som gör skillnad | Guide: Nyheterna i Camera Raw

Prenumerera