
Björn Atldax har ritat så länge han kan minnas. Vid 21 års ålder kom han in på konstskolan Basis och började där förfina sitt hantverk för att satsa på en karriär som illustratör. Där och då hade han ingen aning om vad en grafisk formgivare var eller gjorde, men gick senare vidare till studier på Beckmans. Dock efter att först ha pluggat Desktop Publishing, då han tidigare aldrig tryckt på en datortangent.
VÅR – duon Björn Atldax och Karl Grandin
Björn och Karl Grandins vägar korsades första gången 1996 i Stockholms nattklubbsvärld. Efter att de drivit klubbar på var sitt håll i några år gick de samman och drog igång en svartklubb på Odenplan. Detta blev startskottet för en livslång vänskap och partnerskap under namnet VÅR.

– Då gjorde vi verkligen allt tillsammans. Vi hade bara tillgång till en dator på den tiden så vi utvecklade ett arbetssätt där vi jobbade som en enhet – en av oss satt vid datorn medan den andra satt och pekade, säger Björn.
– Vi lärde oss att diskutera oss fram till lösningar. Om en av oss kände starkt för en viss riktning så körde vi på den linjen. På så vis turades vi lite om vem som fick bestämma. Sen tror jag också att anledningen till att vi alltid funkat bra som duo är att våra stilar passar bra ihop.

Cheap Monday
Efter några års samarbete gick de samman med Örjan Andersson, Sanna Atldax och Adam Friberg för att starta klädmärket Cheap Monday, som skulle komma att bli omåttligt populärt. Sagan började dock mindre glamoröst i en källare på Dalagatan.
– Jag och Karl ritade alla prints till kläderna, som vi sedan själva tryckte på t-shirts och hoodies på en toalett. Det var inte helt enkelt då vi fick avbryta så fort någon kom och behövde använda toaletten, säger Björn skrattandes.
Men slitet skulle visa sig vara värt det. Den rockinspirerade logotypen – en illustrerad dödskalle med ett upp och nedvänt kors – skulle snart pryda stuprörsjeansen på typ varje tonåring i hela Sverige. Detta trots att det inte hade gjorts någon traditionell reklam för Cheap Monday. Istället använde Björn och Karl sina rötter i nattklubbsvärlden och anordnade fester som fungerade som PR för varumärket.
– Det var väldigt speciellt att plötsligt se en massa människor gå omkring med ens egen illustration, speciellt med tanke på att bildvärlden vi skapat var uttalat satanistisk. I Sverige var det få som reagerade på det, men när Cheap Monday började säljas i USA blev det ramaskri. Telefonen ringde i ett och vi fick verkligen försvara oss åt alla håll – vilket var precis det vi ville uppnå. Religion är så urbotans dumt och har orsakat så mycket elände.

Tre snabba
Vem är din favoritkreatör?
– Den nederländska konstnären Hieronymus Bosch. Han verkade i slutet av 1400-talet och början på 1500-talet. Han gjorde tavlor och kyrkomåleri som om han vore på LSD. Jag hoppas att man kan se hans influens i mitt arbete.
Vilken typ av uppdrag gör du allra helst?
– Uppdrag där man kan lära sig något av varandra, då blir det mest spännande och roligt. Jag tycker att det är viktigt att tacka ja till projekt man inte på förhand vet om man kommer att klara av. Det är annars lätt att fastna i samma gamla hjulspår med samma typ av arbeten och lösningar för att det är bekvämt. Jag säger ofta ja till förfrågningar för att i efterhand tänka ”hur ska det här gå till?”.

Vad jobbar du med just nu?
– Just nu håller jag på att lansera en dubbelfermenterad alkoholfri dryck med några kompisar som heter Two Face. Jag har nyligen även öppnat en restaurang i New York som heter Döden, också den i samarbete med några andra.
Läs också: Ett dynamiskt ramverk av bubblor, färger och strössel
Nedan tar vi en närmare titt på fyra arbeten Björn gjort.
Volt
2011 började Björn samarbeta med (numera stängda) restaurangen Volt på Östermalm.
– De hade gamla skolplanscher på väggarna till en början. Jag tyckte att det var lite fånigt och gjort, så jag undrade om vi inte skulle göra något mer spännande att hänga upp.
Björn valde att behålla skolplanschformatet men i en utvecklad version, som baserades på ingredienser tagna från Volts meny. Inför varje årstid skiftades menyn och nya tavlor åkte upp på väggen.
– Jag gjorde collage av gamla kopparstick från vetenskapliga böcker där jag lät saker, djur och växter mutera och blandas så att det ser ut som att allt är tecknat samtidigt. Någon del av de hybrider jag skapade var alltid något som serverades på restaurangen.
Skallprojektet
I Skallprojektet har Björn tecknat illustrationer med tusch som sedan i samarbete med Indigofera jeans omvandlats till en liten limiterad upplaga filtar vävda av 100% norsk ull på Rörås Tweed.
Björn berättar att hans illustrationer ofta handlar om att kommentera människors delade fantasier kring myter och religion. Hans syn på världen är att den är full av konstiga historier som påverkar folks vardag, där den ena saken är underligare än den andra.

– Att använda referenser till det allmänna tankegods av symboler och historier som omger oss är spännande för att tankearbetet hos betraktaren redan tjuvstartat. Döden och dödskallen har en plats i alla våra hjärtan, i de flesta kulturer och populärkulturer. Överallt och genom hela historien.
Här försöker Björn göra nedslag i, och utforska olika kulturyttringar där dödskallar och död traditionellt har fått ta stor plats. Från Voodoo och piratflaggor till de dödas dag, tibetanska Kapalas och egna fantasier. Illustrationerna från Skallprojektet har ställts ut på Riche på Östermalm.

Tupilaker
Björns tupilaker är skulpturer, som även de ställts ut på Riche. Tupilaken har sitt ursprung i grönländsk inuitisk tradition. Där byggdes de av shamaner med hjälp av djurdelar som ben, skinn, hår och senor för att skapa ett hämnande monster. Varelsen väcktes till liv genom ett ritualistiskt mässande för att sedan släppas ned under isen i uppdrag att söka upp och döda en fiende.
– De här skulpturerna brukar jag göra på sommarlovet. Jag samlar ben i skogen som jag sätter ihop till nya djur och humoristiska totemfigurer – lite som diaboliska husdjur eller små versioner av Frankensteins monster.
När skulpturen är färdigställd monterar Björn den i en vitrin som han sedan namnger på en mässingsplatta.
– Namnet är mitt och Tupilakens tilltänkta offer – allt från gamla gymnasielärare och dåliga hantverkare till lokalpolitiker och mer historiska personer. Ibland plockar jag ut dem, bygger en liten miljö åt dem och fotograferar dem i 3D tillsammans med Valdemar Asp (fotograf och musikartist, reds. Anm.).
Läs också: Vinnarna i Kolla! 2023
Kammarkollegiet – Byråkrat genom århundraden
Kammarkollegiet grundades 1539 och är därmed världens äldsta myndighet. När de skulle flytta sin verksamhet till Myntmuséets gamla lokaler på Slottsbacken fick Björn i uppdrag att göra sex muraler – en för varje århundrade de funnits.
– Magnus Andersson på Kammarkollegiet hörde av sig till mig med förfrågan. I uppdraget låg att skapa verk som skulle tolka byråkratens plats i historien. Därför blev förarbetet viktigt och underlagen togs fram på flera olika sätt.
Ett av dem var att hålla workshops med de anställda där de fick tänka kring sitt eget och sina företrädares arbete och hur det påverkats av historiska händelser. Vidare grävde de i Kammarkollegiets egna arkiv och Historikern Mats Hayen på Riksarkivet anlitades som bollplank så att fokus kunde hållas på rätt saker.
– Med den informationen och mina egna idéer i bakfickan började jag rita. Jag gjorde hundratals teckningar i tusch som jag sedan satte ihop i datorn. Fem av de sex bilderna planprintade jag på metallplåt (mässing respektive aluminium) hos Holmquistsign. Formaten var ca: 200×300 cm. Den sjätte som symboliserade 2000-talet och framtiden lät jag Rörås Tweed i Norge väva till en filt i måtten 150×200 cm.
Allt arbete ledde till att Björn nyligen vann pris i Kolla! i kategorin Samarbete för ”Byråkrat genom århundraden”. Juryns motivering löd:
”Tack vare ett oväntat samarbete mellan illustratör, historiker och de anställda på världens äldsta myndighet utmärker sig den här serien av verk både vad gäller tillvägagångssätt och slutgiltigt resultat. Genom en mural per århundrade, från 1500- till 2000-talet, skildras byråkratens plats i samhället i ett färgstarkt och myllrande manér med stor detaljrikedom. Antalet motiv, skalan och tekniken med vilka de producerats imponerar och uppvisar stor originalitet. Ett maximalistiskt verk som på samma gång är dekorativt som tankeväckande och lämnar åskådaren med en wow-känsla”
Mer av Björn Atldax kreationer finns att se på hans Instagram.
Alla bilder: Björn Atldax.