Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Cap&Designs blogg

Comic Sans 25 år

TEXT Johanna Björklund | 2019-04-05
Annons

1994 var året då Cityakuten gick i bräschen för det 25 år trendande konceptet sjukhussåpa. Året då Keanu Reeves och Sandra Bullock forcerade fram i en ostoppbar buss genom Los Angeles i filmen Speed och även då en av världens bästa smörsång “I swear” med pojkbandet All for one fick tonårshjärtan att explodera till doften av Davidoff Cool Water. Mycket att minnas, likaså att det var en tid i historien då datortangenterna var 1 cm höga och hårddisken susade värre än torktumlaren. Under mina barndomsår hade vi ett datorrum inrett med skinnstol på hjul med breda armstöd, samt ett enormt skrivbord – både i höjd och bredd. Plats skulle finnas för hårddisk, tjockskärm och cd-skivor. Ja det krävdes en väldig volym på allt möblemang. En fjärdedel av rummets yta måste ha slukats av all teknik och dess tillbehör. Och vad gjorde vi? Spelade Patiens och MS Röj. På sin höjd.

1994 designade Vincent Connare typsnittet Comic Sans, då typsnittsdesigner på Microsoft. Vi är i regel rätt hårda och sarkastiska till Comic Sans. Men hur mycket får man egentligen lov att hata på ett typsnitt som trots allt levde och frodades i en tid, typ innan internet, då hobbydesign innebar Word art för att skapa klassfestlappar eller födelsedagsinbjudningar. 

Connares intention var att hitta ett komplement till de hårda, seriösa typsnitten för hemmadatorer. Fonten var tänkt för humoristiska pratbubblor till målgruppen barn. “Comic dogs don’t talk in Times New Roman”,  är en replik från designern Vincent Connare själv. Fair enough. Fonten var ju dessutom designad för skärmbruk vilket man får anse vara ett innovativt grepp då linjär-tv på den tiden levererade produktion av denna estetiska kvalité: https://www.oppetarkiv.se/video/2502325/slutdebatten-1994

Den skeva relationen många av oss har till typsnittet bottnar kanske i alla de gånger då det, fortfarande, används i precis alla typer av sammanhang än det korrekta. I en gammal artikel publicerad här på CAP&Design länkas vi vidare till Vatikanens fotoalbum där vi ser Comic Sans sätta form på innehållet. Humorsajter som ex: http://bancomicsans.tumblr.com  påvisar det många av oss känner igen oss i. Hur typsnittet dyker upp på restaurangmenyer, arga lappar och propagandabanderoller för att leverera budskap av seriös karaktär.

Att val av typsnitt inte är världens viktigaste grej kan undertecknas av de flesta –  men frågan är varför en ickeintresserad dras till Comic Sans likt en naturkraft? Varför inte Arial eller typ Verdana? Borde inte den raka, diskreta estetiken i alla fall kännas lite bättre i magen? Hur blev Comic Sans amatörens Helvetica?

Det vi ska credda typsnittet för är dess funktionalitet. Comic Sans är mycket fördelaktigt för dyslektiker. Den oreglbundna designen på bokstäverna gör det enklare att fokusera på varje enskilt ord. Exempelvis att bokstaven Q inte är ett horisontellt flippat P utan en unik form i sig självt. The British Dyslexi Association och The Dyslexia Association of Ireland så pass långt att de rekommenderar Comic Sans av just den anledningen. I en studie från Princeton University gjord 2010 visade det sig att studenter som pluggade in kurslitteratur med “svårlästa fonter” som ex. Comic Sans, var mycket mer benägna att minnas informationen.

En Comic Sans retro chic-backlash lever såklart parallellt med oförståelsen. Inget kan ju vara creddigare att pryda en festivalaffisch i Comic Sans? Men självklart måste det vara fel på rätt sätt. Way out west skulle bemästra en Comic Sans-font utan problem, medan skylten ovanför frisersalongen tyvärr aldrig kommer vinna medvetna kunder. Livet är orättvist.

Med 25 år i livet är typsnittet värt en gnutta kärlek och värme. Det finns nog inget typsnitt som rör upp så mycket känslor inom oss. Och om du mot förmodan tillhör de 0,87% som inte har Comic Sans som standardfont i din dator finns typsnittet att köpa till fullpris för $30. Inga rea-dagar för klassiker.

Blogg
44828

”Bluffen”

TEXT Johanna Björklund | 2019-03-18
Annons

Låt oss prata om bluffen. Du har din utbildning, yrkeserfarenhet, levererar, ställer upp med flexibilitet och någon form av hängivenhet. Oftast får du höra att du gör ett bra jobb! Likväl går du omkring och bär på känslan att snart bli avslöjad. Som om att det du hittills har gjort är fel eller dåligt. Jag har hört kreatörer nämna detta i olika sammanhang. ”Bluffen” är en återkommande känsla hos flera.

Förra veckan fick jag feedback från en kund att han ”kunde göra det bättre själv”. Han var i negativ bemärkelse förvånad över den design vi skickade över till honom. Inte helt mysiga ord, men något jag ganska fort låter rinna av – så tillvida att det inte blir ett bloggämne! eller att det faktiskt stämmer och kunden har en poäng trots bristen på konstruktiv kritik. I detta fall spelade det ingen roll att jag motiverade mina val för han hade helt enkelt bestämt sig för att veta bättre.

För en sekund ställde sig bluffen i dörrglipan och stirrade på mig. Sedan viftade jag febrilt med armarna och vålnaden försvann iväg. Det är ett jobb i sig självt att inte låta yttre påverkan komma för nära.

Jag har mina teorier kring bluffens existens:

  • Din roll/funktion är inte helt konkret bland medarbetare och kunder
    Hur mäter man en idé? Vart i processen ligger värdet? Vad är kreativitet?
  • Din insats blir definierad som fin eller ful (inom färg & form)
    Vilket bottnar i personligt tycke och smak. Med denna utgångspunkt går det aldrig att göra alla nöjda och ditt arbete blir bedömt med grunda argument.
  • Ditt jobb är din identitet
    Troligtvis för att ditt jobb bottnar i en passion som blir svår att isolera till något som bara gäller 8-17. Något som gör det hela mer personligt/skört.
  • Du jämför dig
    Där ute finns ett hav designers som gör det bättre eller annorlunda. ”Vem är jag.”

Bluffen är ju rätt jobbig att brottas med, men såhär försöka jag tänka och agera kring den:

  • Din roll/funktion är inte helt konkret bland medarbetare och kunder
    Jo det är den, men du ska inte förvänta dig att alla sitter på kunskapen. Jag jobbar med en imaginär ”luftbubbla” runt mig. Tänk på samma sätt som när du presenterar en designlösning. Klämmer du in tre bra förslag på en sida utan tydlig motivering kommer värdet sjunka på alla tre. Lyfter du ett förslag och ger det luft och grundlig motivering kommer mottagaren bli desto mer övertygad. Detta gäller hela din profession som designer. Prata om vad du gör, skynda inte på, anta inte att någon fattar – förklara dina jobb i detalj så det nästan känns löjligt för dig själv. Processen kring design är ofta brådskande och godtycklig (visst?) Två kniviga parametrar som man lätt dras med i och försöker möta med samma medel. Med luftbubblan blir det enklare att handskas med det icke-konkreta. Låt inget hastigt komma in i din sfär. Där inne är det 100% allvar. Med en gnutta sunt förnuft.
  • Din insats blir definierad som fin eller ful (inom färg & form)
    När jag sitter med ren produktion är det lätt hänt att  jag jobbar på rutin vilket resulterar i att jag glömmer ”prata med mig själv”. Men – om jag inte kan motivera mitt jobb för mig själv så kommer jag logiskt inte kunna göra det för någon annan heller. Ofta landar man i fint/fult-träsket då. Sedan tror jag det är omöjligt att jobba med estetik utan att dessa termer kommer in i bilden, men precis som ovan gäller det att synliggöra processen bakom och inte förminska.
  • Ditt jobb är din identitet
    Nja. Formgivning är en del av din identitet. Däremot är inte dina kunder, branschen, snäva tidsramar och tight budget det. Styrkan med att formgivning är en del av ens identitet grundas i passionen, inte det faktiska jobbresultatet. En ganska viktig distinktion. Feedback på ditt jobb är alltid externt från dig själv. Här kommer luftbubblan in i bilden igen. Du är i mitten, men i designsfären runtomkring dig stannar kritiken och du bemöter den med din profession.
  • Du jämför dig
    Det kommer alltid att finns någon som kan göra det du gör bättre eller annorlunda. Bara sanning. Acceptera det, inspireras och lev vidare.

Slutligen vill jag understryka att bluffen också är en motor framåt. Att ha en liten dos med sig tror jag bara är nyttigt. Den dagen du anser dig vara fulländad och bäst vetande lever du inte enbart i en falsk verklighet – också i en rätt tråkig sådan.

Illustrerade städer inspirerar

TEXT Johanna Björklund | 2019-02-22
Annons

När det nalkas sportlov liknar arbetsplatsen en stilla semestervecka i juli. Minskade antal fruktkorgar, glest i kalendern, luncher längre än 30 min. I ett halvtomt kontorslandskap smyger en nästan vårsol in genom fönsterrutan och mycket börjar kännas lite lättare.

Jag brukar inte ta ledigt under sportlovsveckan. Har inga skidresor med skollediga barn att agera på. Dock är man ju bara för less på allt som heter mörker och kyla just nu. Förra året åkte jag till värmen två veckor i slutet av mars. Ett koncept som jag återkommande glömmer bort att jag behöver i mitt liv den här perioden. Tänker alltid att ”den här vintern blir enklare.” Fel. Stämmer inte. Stämmer aldrig.

Däremot sitter jag och värderar olika moraldilemman. Försöker avgöra vad som ska väga tyngst – klimatfrämjandet eller mitt behov av D-vitamin. Vet inte vad jag ska agera på – eller emot. Tills att jag har bestämt mig njuter jag av världens platser med hjälp av helt andra medel än flygbiljetter.

The Guardian har sedan slutet av 2018 börjat med ett seriekoncept som de kallar The illustrated city. Illustratörer presenterar världens städer med sitt konstnärliga berättande. Mycket politiskt, och så även vackert i sin konstform. Andreea Chirica visar oss nattlivet Bukarest, ett livfullt nöje – så tillvida att du inte är HBTQ. Natasha Cross tar oss med till Valparasio i Chile där vi får inblick sopbärarens Pedros vardag bland gatukonst och branta backar. Oklart om syftet är att skapa debatt eller bara ge läsaren en kulturell upplevelse. Det är oavsett vad en intressant spegling av världens städer när det kommer från ett subjektivt inifrånperspektiv. Är man intresserad av att bidra själv kan man höra av sig till the Guardian här: Cities@theguardian.com

Har du en stund över i sportlovslugnet – in och inspireras.

”Where can you kiss a same-sex partner in Bucharest” – Andreea Chirica 

 

”We don’t notice the smell anymore” – Natasha Cross

 

”A different type of housing spreads” – Ben Tallon

 

Klimatförändringar visualiseras – 3 frågor till Johan Elmehag

TEXT Johanna Björklund | 2019-01-31
Annons

Johan Elmehag är uppvuxen i Växjö och har de senaste åren studerat Bachelor-programmet Grafisk design vid Malmö Universitet. Han avslutade nyligen ett internship hos designstudion NODE Berlin/Oslo.

Projektet A­–Z: Coast to Coast Shore to Shore är namnet på hans examensarbete som presenterar klimatförändringens geografiska påverkan genom en futuristisk världskarta, ett typsnitt (finns att ladda ned här), en bok tryckt i 50 ex och en webbsida för projektet.

När jag kom över Johans arbete kände jag mig lättare och gladare. Jag inser, med skräckblandad förtjusning, hur präglad jag är av strategiskt kommersiella lösningar och hur betydande det är att det finns personer som utmanar vårt område. Med ämnets aktualitet och vikt njuter jag av att betrakta visuell kommunikation på den här nivån.

 

Hej Johan! Berätta om ditt arbete A­–Z: Coast to Coast Shore to Shore. 

Projektet syftar till att hitta innovativa sätt att presentera klimatförändringens geografiska påverkan. Kärnan är ett typsnitt som baseras på framtida utsatta kustområden där bokstäverna formar sig efter hur världen skulle se ut om all is smälte. Typsnittet är presenterat i en ABC-bok där varje bokstav står för ett specifikt område och en unik framtid. Bokstäverna blir på detta vis inte enbart ett typsnitt utan också ett sätt att organisera information och samtidigt skapa en struktur att presentera informationen på.

När jag skapade typsnittet satte jag upp 4 variabler som skulle guida mig, dessa var:

Spridning på geografiska områden, ett utsatt område, skalbarhet mellan bokstäver och estetiskt lämpliga bokstavsformar. Jag bestämde att det var viktigare att visa ett svårt utsatt område än att hitta den perfekta bokstavsformen, det här beslutet tvingade mig att göra personliga estetiska ingrepp i bokstäverna, så som att addera linjer där det behövdes.

 

 

Vad inspirerade dig till detta?

Idén föddes ur känslan att klimatförändringen är abstrakt och svår att ta till sig, både känslomässigt och informationsmässigt. Idag är denna typ av information vanligtvis presenterad i antingen långa akademiska texter eller förenklad i någon sliten infografik.

Jag siktade på att producera en artefakt där intresset för att ta till sig informationen skulle vara större än rädslan för innehållet. ABC-boken som formmedel avdramatiserar ämnet och gör mottagaren mer öppen för obehaglig information. Man får inte en människa att med egen vilja ändra på sin inställning om man skriker på dem.

Det var inte solklart från början vad det skulle bli. Den initiala idén var att göra en hjälpguide till framtidens klimatflyktingar för att placera informationen i ett accelererat perspektiv. Jag var tyvärr tvungen bryta med den idén då materialet skulle bli ofantligt stort för att passa allas behov och situationer. Jag hade redan skapat “framtidskartan” när jag började se bokstavsformer i kustlinjerna och förstod att jag kunde använde dem till att organisera och presentera information.

 

På vilket sätt tror du att jordens klimat kommer inverka på visuell kommunikation i framtiden? Vad kommer vi se mer/mindre av? 

Jag har verkligen inte mer befogenhet än någon annan att kommentera det här men jag kan tänka mig att även grafiker kommer ha ett större fokus på materiella designval. Både i avseende om hållbarhet och funktion. Använder vi ett miljövänligt papper, bläck? Skapar vi vår layout till hänsyn för en minskande åtgång papper? Kommer mediet kunna leverera information om elen slås ut? Är mediet anpassad för översvämning eller storm? Mitt projekt är till exempel förpackad i en plastförpackning för att klara sig vid översvämningar, en god tanke funktionsmässigt men en sämre sådan utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

 

 

Icke-designtips till designers

TEXT Johanna Björklund | 2019-01-08
Annons

Nytt år och vad passar inte bättre än en favorit i repris-lista jag kom över en tid tillbaka. Några punkter som är bra för oss designers att tänka på för att bli omtyckta kollegor under 2019. Läs och le. Hämtad från UXDesign.cc

  • Skriv tydliga mail
  • Var flexibel, briefer ändras
  • Förutse problem innan de uppstår
  • Bidra med energi till gruppen
  • Se inte kritik som en förolämpning
  • Förstå fördelen med att flytta knappen
  • Få människor runt omkring dig att känna sig bekväma
  • Bidra med tre lösningar för varje klagomål
  • Ge inte upp direkt
  • Var medveten om dina styrkor och svagheter
  • Böj – men bryt inte
  • Anteckna gärna, det är respektfullt
  • Var uppmärksam på detaljer
  • Res dig från stolen när du ska peka/visa något på skärmen
  • Res dig från stolen på väg till whiteboarden
  • Förstå hur du ger respons på Slack, och när
  • Undvik jargonger
  • Misslyckas utan dramatik
  • Var medveten om dina egna fördomar
  • Förenkla
  • Erbjud din hjälp innan du får frågan
  • Säg ett roligt skämt varannan timme
  • Bidra minst tre lösningar för allting
  • Ge beröm
  • Spara ned ditt jobb i lager
  • Le
  • Bryt ned stora uppgifter till mindre delar
  • Förstå när du ska jobba sent
  • Gör din egen research, även om du inte är researcher
  • Skriv copy till din design, även om du inte är en copywriter
  • Organisera, även om du inte är en projektledare
  • Ta ägandeskap, även om ”manager” inte finns med i din titel
  • Leverera ditt jobb två timmar innan deadline
  • Kompetensutveckla med tiden
  • Fråga om dina kollegor vill ta en kaffe med dig
  • Värdesätt de frågor du får
  • Dela dina originalfiler
  • Kom förberedd till mötet två minuter innan det startar
  • Lär dig förhandla
  • Nätverka med andra designers
  • Dela relevant innehåll på nätet
  • Undvik konversationer som utesluter vissa människor
  • Backa upp dina påståenden med fakta, ibland
  • Håll inte inne med info som kan få andra att trivas bättre
  • Uppmuntra feedback
  • Utnyttja andras styrkor

Blogg
44672

Årets färg 2019

TEXT Johanna Björklund | 2018-12-13
Annons

PANTONE Living Coral blev korad till årets färg 2019.

”Symbolizing our innate need for optimism and joyful pursuits, PANTONE 16-1546 Living Coral embodies our desire for playful expression. Representing the fusion of modern life,  Living Coral is a nurturing color that appears in our natural surroundings and at the same time, displays a lively presence within social media.” 

Skönt med energi. Att strössla ”Deep Heavy Green” över vår samtid hade kanske varit det minst uppskattade just nu.

Har kommit på att namngivning av färger skulle vara ett yrke helt i min smak. I allafall för några dagar! En vecka! Kanske två. Insikten kom till mig när jag uppmärksammade alla titlar på nagellacken jag köpte. Ex. ”Cupcake rose” eller ”Red carpet”.  Vem har egentligen den drömmiga uppgiften att få hitta på dessa namn? Skulle kunna brainstorma hela natten: ”Fluffy fudge”, ”Golden sunrise”, ”Blue lagoon”, ”Pink pastelle”, ”Black Bean”…

Pantone hade varit den ultimata arbetsgivaren. Givetvis. Där är det ju viktigt på riktigt. Vad tror ni om att föreslå ett gästspel hos dem inför årets färg 2020? Hur pitchar man in sig?

Office-logos lyfter från det platta

TEXT Johanna Björklund | 2018-12-01
Annons

Var hemma hos en vän igår kväll, anställd på Spotify, och mellan varven av bubbel och chipsblad började vi prata om företagets visuella identitet och utvecklingen genom åren. Varför en fredagskväll tänker ni? Det tänker jag också i skrivandets stund. Men vi lämnar det där.

Jag beskrev min artikel om Flat design (senaste numret) och i samtalets stund pekade jag på Spotify som exempel på aktör som punktligt följt denna trend. Började lite nördigt upprepa hur vi har gått från 3D och detaljerad grafik, till platt och sparsmakad, för att nu se det börja det lyfta igen. 

Trots detta oförklarliga val av samtalsämne bär jag ändå på någon form av rimlig självinsikt och förutsätter att många lyssnar med halvörat, men snabbare än blixten tog han upp telefonen och sa: Det låter som att detta stämmer med Windows nya Office-logos. Spänd blev jag på att se vad detta handlade om. Hade ingen aning om Windows hade gjort en redesign, men vi vet ju alla vad det innebär som den fanbärare företaget är. Detta kommer inspirera allt och alla. Och mycket riktigt – Windows har ordagrant lyft sig.

Vi får numera vila ögonen på ett 3D-kalas som svänger lite härligare. Och jag gillar det. Läs mer om Office-logotyperna hos The Next Web som beskriver arbetet.

Kvällen fortsatte ute i novembernatten och i taxibilen genom mörkret bekräftas det: Mer poppande! Oavsett om det är toner ur bilradion eller grafiska lösningar hos storföretag.

Blogg
44485

Mailchimp i ny kostym

TEXT Johanna Björklund | 2018-11-18
Annons

Det var nog klokt att ingen under studietiden berättade hur ofta man som formgivare landar i program som Powerpoint och Mailchimp. Drömmen om det konstnärliga utövandet hade fått lägga benen på ryggen. Att det sedermera finns en tyst överenskommelse designers emellan att man bara ska ogilla dessa program i egenskap av okrönt prestige är inget jag tycker vi behöver gå djupare in på.

Hur som helst. Mailchimp har gjort ett omtag av sin visuella identitet. Med en något kaxigare tonalitet gör de mig nyfiken. Logotypen flirtar mot oss i en stabilare balans än tidigare. Cooper Light heter det nya identitetstypsnittet, en mjukare serif-font lättläst på skärm. Den hårt gula kulören livar upp novembermörkret och påvisar det vi alla redan vet: Gult är inte fult. Personligen hade jag försökt hitta en mer jämlik kompis till den gula istället för de mjölkiga pastellerna. Det känns liksom som att pastellerna blev den där klassiska sista minuten-lösningen. En add on på färdig koncept för att någon blev lite nervös. Men ah, troligtvis min personliga smak som uttrycker sig nu.

Brokiga illustrationer i autentisk anda bryter av fint mot webbsidans solida grund. Jag tittar på illustrationen på landningssidan och börjar omedelbart tänka på Red Bull. Vet inte riktigt varför men jag tycker det finns något i animationens tempoväxling. Från långsamma till snabba rörelser i olika knyck. Jag bloggade tidigare om SF’s nya logotyp och att mycket identitet ligger i just hur logotypen visualiseras som ”icke statisk”. Här följer lite samma princip. Att Red Bulls tio år gamla reklamfilmer kan poppa upp i mitt huvud p.g.a. en karaktäristisk rörelse. Intressant.

För mer info om arbetet bakom Mailchimps nya utseende, klicka in på denna länk. Jag gillar det jag ser.

Melankolisk collage art

TEXT Johanna Björklund | 2018-11-13
Annons

Regndropparna har legat statiska i luften den senaste veckan. Ett dimmigt, närmast ”foggigt” Stockholms vilar in vintern.

Den här tiden på året har för mig alltid varit den bästa för skapande. Jag tror att den kreativa ådran behöver ha lite, lite ångest för att vakna till liv. Ser fram emot en julledighet i ett vitt snölandskap (hoppas) och ett ekande tomt schema. Just nu inspireras jag av futuristisk, melankolisk collage art. Planetens skörhet, världsklimatet, naturens reaktioner, idén om liv i rymden, dystopi.

Tre favoriter att besöka på Instagram:

1. Karen Lynch,  leafandpetaldesign
2. Ayham Jabr,  ayhamjabr
3. Jesse Treech, jessetreececollage

 


Karen Lynch


Ayham Jabr


Jesse Treech

 

Hela Sverige designar

TEXT Johanna Björklund | 2018-11-02
Annons

Designforum, nyhetsprogram och redaktionella sajter stormade förra veckan. SF har en ny logotyp och den är alltså ful. ”Hur kan en designer få betalt för det här?”, ”Involvera allmänheten i designprocessen!”

Jag kom över den här vinjetten (vilken gör ju en 80-talist som jag nostalgisk till tänderna.) Glad blir jag. Vad är det med den filmsnutten som framkallar ett leende på läpparna? Jag kan ju vara ärlig med att säga att det inte handlar om utformningen på en isolerad grafisk enhet. Imaginärt känner jag doften av uppvärmda popcorn och smaken av maskinläsk. Jag hör jingeln. Salong släcks ned. Förväntan stiger. Samma princip gäller ju även i den visuella verktygslådan.

Utan att förminska värdet av gott hantverk måste vi väl ändå vara överens om att varumärkesestetiken inte längre handlar om en stilla grafisk lösning. Att som i detta fall diskutera en platt logotyp mot vit bakgrund blir inte en rättvis bedömning. Det är som att ta maskinläsken ur bio-kontexten. Odrickbar.

Uppenbart att mycket av SFs nya identitet ligger i de subtila animeringarna som levandegörs dels i logotyp men även övrig grafisk utformning. Söderhavets egendesignade typsnitt är karaktäristiskt och jag gillar den respektfulla detaljen med ”neonslingan” som kopplar tillbaka historiskt. Tweeken för målgruppen barn tyder också på en anpassning och flexibilitet. Det finns en konkret ton i brandingen som inte är revolutionerande men klok och modern. Jag skulle säga att logotypen som still och platt är det minst spännande i brandingen, men åter igen – det blir orättvist att bedöma den så. I rätt kontext lever den ju jättefint.

Det är kul när design engagerar men i termer av snyggt och fult faller diskussionen oftast platt. Det är som att argumentera för äpple eller päron, blått eller grönt. Att designen är strategiskt utformad vår digitala livsstil och konsumtion är kanske inte ett lugnande argument för den upprörde, men det är ju där vi i slutändan landar.

För övrigt. Ni visste väl att lukt är det sinne som tydligast kopplas till minne och känslor? Jag bara väntar på den dagen då popcorndoft blir en del även i den digitala upplevelsen. Då kommer SF-profilen vara fulländad. Mmm…

 

Färgfest hos Apple

TEXT Johanna Björklund | 2018-10-27
Annons

Under veckan som har varit har det skett förändringar i vår IT-miljö på jobbet. Stora förändringar ska sägas. PC-användare har tagit steget över till MAC. Skinande datorer pryder nu skrivborden och den återkommande PC vs. MAC-diskussionen tror jag bidrog till i alla fall 3 graders temperaturökning i lokalen. Jag som redan sitter på MAC har betraktat detta skifte utifrån och kommit fram till en bestämd slutsats: Apples produkter gör faktiskt människor lite gladare.

Och så även deras kommunikation!

Den 30 oktober sänds ett “Apple special event” live från Brooklyn NY. Spekulationerna är igång, som alltid, vad som ska tillkännages och vilka produkter det berör. “There’s more in the making” är temat och inte blir det mindre spännande när teknikjätten väljer att marknadsföra detta med ett färgsprakande ögongodis.

För varje gång du uppdaterar webbläsaren “Apple events” dyker en re:design av logotypen upp i olika illustrativa manér (totalt 371 stycken enligt CNN’s tec-reporter Heather Kelly  som tog sig ann uppgiften att räkna dem.) Varje version av äpplet är ett hantverk värt all uppmärksamhet. Och man blir ju minst sagt nyfiken på vad som är ”in the making”… Så retsamt.


Skärmdumpar från: https://www.apple.com/apple-events