Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Därför ska du kalibrera skärmen

TEXT Billy Ekblom
Annons

Direkt till guiden "Så kalibrerar du skärmen"

Ser vi egentligen det vi ser? Frågan ställs på sin spets när vi landar i ämnet skärmkalibrering. För att grafiska formgivare ska vara helt säkra på att de arbetar med korrekta färger, krävs det mer än att göra några snabba inställningar i bildskärmens inbyggda mjukvara.

Dick Bender jobbar på Aifo, företaget som distribuerar fotoutrustning i Sverige. Han är även något av en bildskärmsspecialist. CAP&Design besökte honom för en pratstund om kalibrering. Snabbt slår han hål på en vanlig myt om bildskärmar och kalibrering.

– Inom grafisk formgivning finns en allmän uppfattning om att man inte kan lita på det som visas på bildskärmen, eller att det krävs svindyra specialskärmar för en bra färgåtergivning. Så är det inte. Alla bildskärmar kan kalibreras för att visa färg och bild på rätt sätt.
Däremot finns det vissa begränsningar för varje skärm. En dyrare, mer tekniskt avancerad skärm har ofta ett bredare ­register av färger som den kan återge korrekt.

Detta märks tydligt när jag ställer min bärbara 13-tumsskärm bredvid Dick Benders monstermodell och jämför antalet färger i Pantones färgskalor. Dock kvarstår det faktum att de färger skärmen kan visa, visas korrekt efter en välgjord kalibrering.

Vad händer då om vi jobbar med en dåligt kalibrerad skärm? Enligt Dick Bender kan konsekvenserna bli större än vi tror.

– Att välja färg tar tid. Om färgen du valt dessutom visar sig se helt annorlunda ut i tryck ödslar du ännu mer tid. Vi väljer ju bilder baserat på det vi ser på skärmen och att beställa och få provtryck kostar dessutom onödiga pengar.

Att få ditt material tillbakaskickat med kommentaren »fel färger« från kunden kan också påverka relationen negativt. Det kan bli en kostsam upplevelse för såväl formgivare som kund, när deadline för tryck missas och arbetet fördröjs. På CAP&Designs event Inhousedagen tidigare i höst nämnde Erik Höglund från konsultföretaget Gothia vikten av att minska antalet korrvändor som ett material tvingas gå igenom. Att kalibrera skärmen säkerställer att arbetet inte försenas på grund av felaktig färgåtergivning hos kund eller uppdragstagare.

Att framgångsrikt kalibrera en skärm är också lättare än många tror, och får kanske ses som en nödvändig investering, med tanke på de onödiga kostnader som kan undvikas om man gör rätt från början.

Tidsåtgången är ungefär fem minuter, och enligt Dick Bender räcker det om man gör om proceduren var fjärde till tolfte vecka. Ju bättre bildskärm du har, desto mer sällan behöver du kalibrera. Var tionde till tolfte vecka för de bästa skärmarna, och en gång i månaden för skärmar med mer blygsamma tekniska specifikationer. Och proffsskärmarna är inte speciellt dyra längre.

– Förr kunde man nästan likställa inköpet av en högpresterande skärm med ett bilinköp. Kort sagt gjorde det ont i plånboken. Men marknaden har förändrats och nu för tiden är skärmarna två eller rentav tre gånger så billiga mot för ett par år sedan, säger Dick Bender.

I grunden brukar man prata om två typer av kalibrering: mjukvarukalibrering och hårdvarukalibrering. Den förstnämnda innebär att du använder en lösning som efter utförd kalibrering sparar en bildskärmsprofil på datorn. Vid hårdvarukalibrering lämnas datorn orörd, och de nya inställnin-garna appliceras i stället direkt på skärmen.

Det som kalibreras är dock alltid samma saker –  ljusstyrka, vitbalans och gråskala. Ta en diskussion med dig själv eller företaget du arbetar för och kom överens om vilka värden ni ska sträva mot. Ju fler som arbetar efter samma standard, desto bättre. Det är även en god idé att involvera ert tryckeri i processen och se till att ni ser samma saker på skärmen.

Hallå tryckeriet!


Peter Nordgren, Prepresschef på Billes tryckeri i Göteborg.

Ni som tar emot formgivarnas jobb, stöter ni på problem som har med färgåtergivning att göra?

– Egentligen inte. Vi upplever att de flesta av våra kunder har bra koll på sin utrustning. Men för att säkerställa färgåtergivningen kör vi fortfarande med en hel del provtryck, eftersom det känns tryggast så.

Varför är det viktigt med kalibrering?

– Det är en absolut nödvändighet att formgivarna arbetar med utrustning som kalibrerats rätt. Med det flöde av pdf:er vi arbetar med idag har ansvaret för rätt färger till stor del flyttats från oss till kunden. Alla behöver inte en jättedyr provtrycksskrivare, men en kalibrerad skärm är ett måste om man arbetar med kvalitetsproduktion.

Vad händer om ni trycker material som ser annorlunda ut i verkligheten än på skärmen?

– Jag har svårt att se att det skulle hända. Vid övergången till enbart provtryck på skärm måste man känna kunden väl, och redan ha säker­ställt att skärm och provtryck stämmer. Om formgivarna är osäkra på hur färgåtergivning och kalibrering ska skötas rekommenderar jag att de vänder sig till ett proffs. En fristående färgkonsult kan vara väl ­in­ves­terade pengar. Men vi hjälper också våra kunder med detta.

Vilka verktyg och procedurer använder ni för att säkerställa färgåtergivningen innan tryck?

– Vi är kalibrerade mot ISO-standard 12647-2, som gäller såväl skärm som provtryck och tryck. Vi använder Eizo-skärmar som kalibreras med deras egen programvara Color Navigator och verifieras med UGRA Display Analysis and Certification Tool. Hårdvaran är GretagMacbeth i1. ORIS provtryckssystem körs ihop med Epsons 11-färgsskrivare och inbyggd spektrofotometer. Tryckpressarna kalibreras med Kodak Color Flow som ingår i deras arbetsflöde Prinergy.

Hallå formgivare!


Baris Berktan, ad på upplevelsebyrån Pool i Stockholm

När kalibrerade du din skärm sist?

– Jag minns inte riktigt. Jag litar sällan på skärmen, utan tittar på provtryck eller i en färgkarta för att säkerställa färgåtergivningen. Det är sällan innehållet jag tar fram hamnar på en kalibrerad skärm i slutänden, så jag brukar inte oroa mig så mycket.

Hur gjorde du då? Vilket verktyg använde du?

– Apples eget kalibrerings-program.


Nils-Petter Ekwall, egen illustrationsbyrå i Stockholm

När kalibrerade du din skärm sist?

– Senaste gången jag kalibrerade var för några månader sedan.

Hur gjorde du då? Vilket verktyg använde du?

– Jag använde en i1 Display2 och programmet Color Eyes Display från Integrated Colors.


Frida Larsson, ad på Geektown i Luleå

När kalibrerade du din ­skärm sist?

– Jag har som mål att kalibrera varje fredag, men i verkligheten sker det varannan vecka. Eftersom vi är riktiga detaljnördar är det extra viktigt att färgerna är rätt.

Hur gjorde du då? Vilket verktyg använde du?

– Jag gör en kalibrering med Color Munki från X-rite. Vi geeks tycker det är ett av de bästa. Jag kan till exempel importera färgpaletter till alla program. Det är en lösning som ger oss full färgkontroll.

Alternativ för dig som vill kalibrera

Här är några instegsmodeller för dig som är ny på det här med kalibrering. Alternativen ger dig såväl grundläggande som avancerade möjligheter till kalibrering, och bränner inte hål i din eller företagets plånbok.

X-rite – i1 Display Pro
För mjukvarukalibrering. En vanligt förekommande modell, med avancerad kolorimeter, som fungerar på alla sorters bildskärmar. Här medföljer ett program som gör att du efter färdig kalibrering kan spara en profil i din dator.
Pris: Cirka 2 000 kronor.

X-rite – Color Munki Display och Smile
En billigare och enklare variant som ändå räcker långt. Förfarandet och resultatet är ganska likt i1 Display Pro, men gränssnittet i mjukvaran är mer användarvänligt. Smile är en förenklad version och kostar mindre.
Pris: Cirka 1 300 kronor (Display) eller 800 kronor (Smile)

Datacolor – Spyder 4 Express
För mjukvarukalibrering. Enligt tillverkaren är Spyder 4 ensamt om att erbjuda kalibrering av såväl dator- som surfplatteskärmar med samma sensor. Dock tar den inte, som de andra lösningarna, hänsyn till omgivningsljus, och kalibreringen tar lite längre tid. En mer avancerad version finns under namnet Elite.
Pris: Från 900 kronor och uppåt.

Annons
Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2019
No4

Vi pratar med Tecken Signs | Bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse | Typsnittformgivarna So-Type | Ett samtal om typografi med ATypI | Typotugg | Gutenberg till Opentype

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No3

Pond Designs förpackningsprocess | Tomorrow Machine och framtidens förpackningar | Avkodade förpackningar | Brobygrafiska om varumärkesbärare | Årets PIDA-vinnare | Jake Knapps Design Sprint | Laptop-test

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No2

Interaktiva affischer med Pangpangpang | Visual Arts resa | The Emotional Art Gallery | Galleri: The Pavilion | De formger för Times Square | Personporträtt: Åsa Kax Ideberg | TBWA moderniserar

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No1

Fotorealistisk 3D hos Foam Studio | Offentlig konst i 3D | Galleri med Sven Prim | Ines Alpha sminkar med 3D | The Reprap Story | Omvärldsspaning | Framtiden för 3D | Vinetiketter för världen från Karlstad

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No4

Personporträtt med fotografen Weroncka Gȩsicka | Illustrera med papper | Flat design | Att välja bild | Konflikt och Kreativitet | Platt formagivning tar steget in i framtiden | Så når du betraktaren | Analys av Ericssons nya logotyp

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No3

Så jobbar Tele2 Inhouse | Lean design för formgivare | Effektiv utomhusreklam | Galleri: Björn Persson | Inhouse: Stockholms stadsbibliotek | Anti-copying in design | Inhouse: MoMA | Intervju: Christina Knight

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No2

Sthlm signs handmålar | Nordblicks nya profil | Semiotik i grafiken | Galleri: Simon Hjortek | Löwengrips redesign | Designa effektiva logotyper | Att redesigna eller ej | Nystartade studion Ulmaja Wilsson | Vi testar Loupedeck

Besök vår shop