En "liten" röd bok om typografi och bokproduktion

TEXT 

Lamin Kivelä

PUBLICERAD 

2020-01-24
August Strindbergs ”Röda rummet” utkom första gången 1879, men ges fortfarande ut i nya upplagor. Författarna Nina Ulmaja och Alexandra Borg bestämde sig för att skriva en bok om boken, och vad de olika upplagorna genom åren visar om utvecklingen av typografi och bokproduktion i Sverige.

Redan i läsanvisningen till ”Strindbergs lilla röda, boken om boken och typerna” pekar författarna tydligt ut bokens två fokusområden.

Omslaget till Strindbergs lilla röda är formgivet av Nina Ulmaja.

Text tryckt i svart handlar om August Strindberg och hans första roman, ”Röda rummet”, bokproduktion och typografi.

Text, hänvisningar och markeringar tryckt i blå färg drar med dig ut på djupare vatten. Eller vad sägs om en blå klutt med text om var bokstavsformerna i Nicholas Jensons typsnitt Centaur har sitt ursprung? Eller en blå, uppmanande manicula som pekar vidare mot avsnittet om bokbindning? Eller de blå sidorna som författarna döpt till ”Lathund för sättning”, som är precis det. Underbart.

Boken har ett omfattande register. Så länge du kommer ihåg ett begrepp, eller vet ungefär vad du letar efter, fungerar det bra. Att hitta tillbaka till ett visst stycke som du bara luddigt kommer ihåg, är lite svårare. Kanske på grund av att innehållet ibland kan kännas lite spretigt. Men slår du till exempel på manicula, hittar du lätt till en blå text, som bland annat förklarar att manicula kommer från latinets ”liten hand” och att handen användes som en slags ikon för OBS, eller Nota Bene.

För läsare som gärna stannar vid att en text är snyggt satt, kan mer avancerad information om typografi bli nördigt. Då är en skön räddningsplanka att kunna bara ”läsa svart” en stund och kanske fokusera mer på den historiska vandringen, från 1800-tal på papper, till läsplattor, Apples betydelse för typografi på datorn och hur desktop publishing växte fram på byråernas skrivbord. Sedan kan du gå över till ”blått” igen och dyka ner i resultatet av författarnas strävsamma arbete i djupare analyser och redogörelser av till exempel utvecklingen från blytyper, till fotosättning och sedan textsättning med fonter i en dator.

Och kanske är det den kombinationen som gör att boken fungerar? Plaska runt på det grundare så mycket du vill. Och ut på det djupare när du orkar.

Nina Ulmaja och Alexandra Borg. Foto: Sofia Runarsdotter.

Författarna utgör också en förtroendeingivande duo. Nina Ulmaja är förutom författare, även bokformgivare. Hon har också arbetat som designansvarig på Albert Bonniers förlag och lektor i grafiskt design på Konstfack. Alexandra Borg är litteraturvetare och forskare, som specialiserat sig på det tidiga svenska 1900-talets litteratur och bokmediets digitalisering.[fakta id=”46329″]

Genom hela boken finns små ”easter eggs”, till exempel text som anger vad olika sidor i boken kallas, som försättsblad och smutstitelsida. Allt avslutas med en omfattande kolofon. Där hittar du fler djupdykningar, men nu om hur boken är tillverkad. Till exempel berättar författarna inte bara vilket papper de använt, utan även hur pappersmassan är sammansatt. Här hittar du även  information om hur bilderna är tagna, hur provtrycket gått till och mycket mer.

”Strindbergs lilla röda, boken om boken och typerna” kan både fungera som bollplank i ditt dagliga arbete med bokproduktion och typografi. Eller bara vara en stadig vän på över 400 sidor, att hålla i handen en blek måndag, då en bråkig sida text på datorskärmen drar undan mattan för dig.