Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Ge förlaget fingret – ge ut din egen bok

TEXT Sara Wilk
Annons

De står och lockar i hyllorna, fyllda av guldkorn och en doft av nytt papper. Det är något speciellt med en riktig bok; sidor att bläddra bland och innehåll att upptäcka. Utbudet av böcker att inspireras av är större än någonsin, inte minst för att allt fler gör sina egna. Med teknikens frammarsch blir det bara enklare och billigare att bli sin egen förläggare. Visst innebär det mycket jobb, lite svett och en lunta kontanter – men det är inte längre oöverkomligt. Däremot krävs det en hel del kunskap, beslutsamhet och jävlar anamma.

– Tekniken gör det busenkelt att ge ut sin egen bok. En fördel med det är så klart att alla kan få ut sina böcker. Har du en verksamhet kan boken fungera som marknadsföring eller bli lite som ett visitkort, säger författarcoachen Ann Ljungberg som har varit med och skrivit Lyckas med bokutgivning och själv håller kurser i konsten att ge ut egna böcker.

Hon berättar att det är lite klurigt att navigera mellan alla alternativ som finns, från enkla print on demand-tjänster till att göra allt själv. Så det gäller att hålla tungan rätt i mun.

Några som har lyckats med bravur är Cooper & Gorfer i Göteborg. För ungefär fem år sedan gav duon, som består av Sarah Cooper och Nina Gorfer, ut sin första bok. I våras kom uppföljaren och i skrivande stund arbetar de med den tredje.

– Böcker är tillgängliga för många, det är ett vanligt format och det finns en sådan kärlek till dem. Dessutom är det någonting du kan komma tillbaka till och ta på. Visst har det varit marknadsföringsmässigt och användbart, men det var aldrig vår tanke. Vi vill att boken ska vara konstverket, inte att den ska marknadsföra vår konst, berättar Nina Gorfer.

Den första boken var en del av deras gemensamma examensarbete på Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg. Och liksom de senare baseras den på ett koncept om att skapa ett visuellt intryck av ett land utifrån berättelser och människor som de möter där. Både den boken, som handlar om Island, och uppföljaren om Kirgizistan, har letat sig ut över världen.

– Målet med den första boken var att den skulle publiceras. Till slut hittade vi ett förlag, men de ville stryka hälften och göra den på ett annat sätt. Jag kan förstå det, de såg det ur ett försäljningsperspektiv. Men för oss var det viktigt att ha den som en helhet. Därför valde vi att producera den själva, fortsätter Nina Gorfer.

– Det är inte optimalt att ge ut sin bok själv men vi ville inte ha ett förlag till vilket pris som helst, vi ville känna att vi hade gjort allt vi kunnat. Förlagen kan förändra boken helt för att få ett kommersiellt värde. Men våra böcker kommer från hjärtat, konstaterar Sarah Cooper.

Kanske är just en av drivkrafterna för många egenutgivare att få det precis som de själva vill. Att slippa förläggarens röda penna och någon som bestämmer hur det ska se ut. Men det är lätt att glömma att förlagen har en enorm kunskap och som amatörutgivare får du stå för den själv.

För alla som vill följa i Cooper & Gorfers fotspår gäller det att göra gedigen research. Det är lätt att slänga ihop en bok, trycka den och vänta på att den ska sälja. Men då riskerar projektet att bli en besvikelse. Ett sätt att komma på rätt köl redan från början är att slå sig ner med en kanna kaffe och gå igenom allt, från manus till marknadsföring och distribution. Samt kanske viktigast av allt: fundera ut vad ditt mål är, eftersom det bestämmer förutsättningarna för resten av arbetet.

Det finns flera vägar att gå och alla har sina för och nackdelar. Det som avgör vilken som passar just ditt projekt är vad boken ska bli och användas till: vilket format du vill använda, hur trycket ska se ut och hur den ska distribueras, bland annat. Men allt börjar förstås med en bra idé.

– Du ska fundera på målgruppen, ibland kan du vidga den genom att inte vara så låst vid din idé. Det är viktigt att bedriva någon form av konkurrentanalys och se vad som har gjorts tidigare. Det slarvar folk ofta med, säger Göran Fagerström som driver Bokverket, där han bland annat hjälper amatörutgivare med idékritik, manusbedömning och coachning.

Ett av de enklare sätten att ge ut sin egen bok på är att använda tjänster som tar hand om stora delar av kalaset, till exempel Vulkan eller Publit. Hur de fungerar i detalj varierar, men förenklat går det till så att du laddar upp det färdiga manuset och sedan trycks böckerna på beställning, så kallad print on demand. Ofta finns det förutbestämda format och tekniker som du måste anpassa dig till, men vissa av tjänsterna är mer flexibla än andra.

– Print on demand har begränsade möjligheter när det gäller kvalitet och utformning, men det kan vara värt att kolla runt på några olika tjänster. Om du ska trycka en upplaga hos ett tryckeri blir det ofta ganska höga engångskostnader och det slipper du här, i stället blir varje exemplar lite dyrare. Men handlar det om upplagor på upp till 200 böcker förlorar du inget, konstaterar Ann Ljungberg.

Publit är ett av flertalet svenska företag som gör just det här. De startade 2008 och har sett en stor förändring på marknaden under de senaste åren.

– När vi drog igång var instegskostnaden för en bok 10 000 kronor, om du ens fick distribution. Men med sådana här tjänster blev det helt plötsligt möjligt att ge ut sin egen, konstaterar Publits vd Per Helin.

Print on demand är en bra lösning för alla som kan tänka sig att trycka bilder och illustrationer med digitaltryck, enligt Per Helin. Men för att göra produktionen ekonomiskt hållbar är formaten begränsade.

– När vi startade var print on demand nästan synonymt med dålig kvalitet och flera företag har slarvat mycket. Men i dagsläget är skillnaden mellan en offsettryckt bok och en digitaltryckt bok försumbar, säger han.

– Ska du däremot göra en coffetable-bok, en konstbok eller använda väldigt hög kvalitet kan print on demand vara rysk roulett. Men vill du göra en enklare bok med illustrationer eller foton, och behärskar färgprofilerna, så brukar det bli jättebra.

Vissa print on demand-tjänster erbjuder hjälp med distributionen, som är en av de trixiga bitarna. De kan dessutom ordna korrekturläsning, manusbedömning och formgivning. Marknadsföring däremot, är något som du ofta får stå för själv.

I andra änden av komplexitetsskalan – och kanske det alternativ som verkar mest spännande – är att göra sin bok helt själv. Det är onekligen ett ganska komplicerat kapitel som kräver mycket jobb, och troligtvis ännu mer tid och pengar. Så, vi tar väl och börjar från början?

Redan innan arbetet sätter igång är det viktigt att tänka igenom allt, både en och två gånger. Ann Ljungberg lyfter upp vikten av att redan från början sätta upp, bland annat, en utgivningsplan, en marknadsföringsplan och en pr-plan. Dels för att få en bild av slutmålet, dels för att få ett hum om vad som måste göras och hur.

– Ett vanligt scenario är att boken kommer från tryckeriet och sedan börjar man att ringa runt till bokhandlarna – som säger nej. Dessutom är det viktigt att ta en tankeställare om det är den bästa lösningen att ge ut boken själv, säger hon och tipsar om att räkna på budgeten och allt du behöver hjälp med.

Under arbetet med manuset finns det hjälp att få. Formgivningen är kanske inte ett problem, men hur är det med texten? Även om raderna inte är många är det viktigt att allt är korrekt.

– Några av de största fallgroparna är att man underskattar behovet av en duktig redaktör, att man inte tar in en proffsig formgivare för inlagan och att man gör ett omslag som inte är så säljande, konstaterar Göran Fagerström och fortsätter:

– Om det är värt jobbet att bli en publicerad författare borde det vara värt att göra det bra. Gör du ditt livsverk ska du kunna vara stolt över det även ett år efter att du har fått böckerna.

När alla timmar framför manuset har gett resultat är det dags att sätta allt på pränt. Vilket tryckeri du ska använda är inte självklart, det bestäms av vilken kvalitet du vill ha på boken, hur mycket det får kosta och om du vill trycka digitalt eller med offset. Det finns sajter där du kan begära in offerter från flera tryckerier samtidigt, vilket är ett bra ställe att börja på.

– Det finns en idé om att det är dyrt att trycka böcker, men så är det inte längre. Allting låg på offset tidigare och då var kostnaden mycket högre, men i dag kan du trycka digitalt vilket gör det möjligt att trycka mindre upplagor, konstaterar Mattias Jansson som är vd för tryckeriet Wassberg & Skottes dotterbolag Easypic.se.

Hans tips är att ha en så tydlig bild som möjligt av hur slutprodukten ska se ut innan du kontaktar tryckeriet. Det gör att arbetet går snabbare och att prislappen inte drar iväg. Men du behöver inte ha koll på allt, många tryckerier erbjuder full repro och kan hjälpa dig om du har halkat av banan.

– Du kan egentligen komma med ganska risiga manu­skript och få ut en bra produkt i slutändan, konstaterar Mattias Jansson och skrattar.
Det går också att använda sig av tryckerier utomlands, vilket kan bli billigare. I årets första nummer av CAP&Design kan du läsa mer om det.

Någonstans här i processen kommer den färdiga boken att landa i din hand. Ta tillfället i akt att bläddra lite bland sidorna och fundera på nästa steg. Det är nämligen lätt att producera en bok, svårare att nå ut med den. Ett första steg är att registrera din titel hos Bokrondellen, som är alla bokhandlares gemensamma databas.

– Egenutgivna böcker blir allt vanligare, det går inflation i att skriva en egen bok. Det är klart att vi tar in dem, men det är mycket svårare när de inte har gått via en redaktör. Boken behöver inte vara färdig, men vi vill gärna ha en dummy eller bilder och text, säger Toini Berg, inköpskoordinator på Akademibokhandeln.

Hon berättar att många egenförläggare inte har koll på hur det fungerar och vad som krävs av dem. Ibland saknas det till exempel ISBN-nummer, vilket är ett måste om boken ska få ta plats på hyllorna, eller så är boken inte ansluten till Bokrondellen. Dessutom ska alla kunna garantera leveranser och korrekt fakturahantering.

– Jag tror också att egenutgivare inte alltid ser helheten, att de fokuserar för mycket på det de själva gör. Ibland kanske boken inte är så intressant för allmänheten, berättar hon.

Väljer du att rikta dig till mindre och nischade bokhandlare, till exempel en konstbokhandel, kan tröskeln vara lite mer flexibel. Till Konst-ig i Stockholm, som specialiserar sig på böcker inom konst, design och arkitektur, letar sig en strid ström av egenutgivna böcker varje år. 

– Det är en energirik produktgrupp med mycket uppfinningsrikedom. Våra kunder tycker att det är fantastiskt, berättar Charlotte Ekbom, som är delägare i Konst-ig.

Men det är långt ifrån alla böcker som lyckas ta klivet över bokhandelns tröskel. 

– Den ska passa inom ramen av konst. Har man lite erfarna ögon ser man vad som funkar och inte. Det handlar om att boken ska kunna hitta en målgrupp här. Det hänger på ämnet, utförandet och den generella känslan, säger hon.

Hos Konst-ig får böckerna vara lite annorlunda, eller okommersiella om man så vill. Det är okej att en bok är fyra meter lång och har fyra ark. Det är snarare ett plus om utförandet blir bokkonst i sig, konstaterar Charlotte Ekbom. Men hon lyfter också upp, liksom Toini Berg, att en del egenförläggare saknar vissa väsentliga kunskaper:

– De klarar av produktionsprocessen och att sätta ihop en dummy, men inte distributionen och marknadsföringen. När de kommer hit och visar sina alster handlar det om en handelssituation och då finns det vissa principer som de måste förbereda, förklarar hon.

Det kan till exempel handla om momsredovisningsnumret, prissättningsmodeller eller momssatser. Alltså praktiska frågor som rör helt andra saker än det kreativa arbetet.

– Men jag skulle vilja säga så här: ska du genomföra din idé ska du göra det helt ut och inte spara på kreativa uppslag. För det första är det hård konkurrens och sedan är slutkunden väldigt skolad, han eller hon kan avgöra om en fin bok är värd en summa pengar eller inte. Det kan du inte styra.

På internet finns otaliga möjligheter att sälja sin bok vid sidan av de fysiska bokhandlarna. Ett sätt är att sätta upp en egen webbshop, men det kräver att kunderna hittar dit. Har du registrerat din titel i Bokrondellen dyker den också upp hos flera internetbokhandlar.

När du väl har fått ut boken i handeln kommer nästa hinder: den ska sälja också. Marknadsföringen är otroligt viktig om ditt alster ska få luft under vingarna och röra sig ut i världen. Det är självklart möjligt att göra det på egen hand, mejla ut till alla i adressboken, bombardera sociala medier och utnyttja sina kontakter på tidningarna.

– Det är möjligt att göra det själv, men det är tidskrävande. Ett alternativ kan vara att ta hjälp av en publicist som tar hand om all typ av media, kampanjer och utlottningar. Men min erfarenhet är att det funkar bättre om egenutgivaren är starkt engagerad i marknadsföringen, säger Ann Ljungberg.

Så kavla upp ärmarna och ta på dig pr-mössan. Men sätt inte igång riktigt än. Hittills har vi gått igenom både print on demand och att stå för hela kalaset själv, men det finns andra möjligheter också – det gäller bara att hitta dem. Cooper & Gorfer tryckte till exempel upp sina böcker själva, men de fick hjälp av det stora, tyska förlaget Gestalten med distribution och marknadsföring. Det bästa av två världar, kan tyckas.

– Vi kontaktade dem och beskrev boken, de svarade snabbt att de kunde tänka sig att publicera den om de fick ändra den lite, säger Nina Gorfer.

Men Cooper & Gorfer ville inte ändra boken, så de bestämde sig för att ge ut den själva.

– Vi bad dem att återkomma om de ville distribuera den, förklarar Nina Gorfer, och det ville Getalten.

Det är inte omöjligt att göra samma sak som Cooper & Gorfer lyckades med. Arvinius förlag, som producerar fackböcker inom design, illustration, arkitektur, fotografi och reklam, är inte helt främmande för tanken:

– Vi får många förfrågningar. Men det är klart att det är lättare att ge ut och distribuera en bok om förlaget står som avsändare. För att vi ska ta oss an en titel så ska vi tycka att den är spännande, den ska passa in i vår utgivningslinje och fungera för de kanaler som vi har, säger Marie Arvinius som är förläggare på förlaget. Hon fortsätter:

 – Om vi enbart ska åta oss distributionen måste det finnas ISBN-nummer och streckkoder. Så det gäller verkligen att tänka på små praktiska bassaker. Men det kan ett förlag hjälpa till med, man ska inte vara rädd för att fråga om råd och hjälp.

Så, då återstår väl bara en stor fråga: hur mycket kostar kalaset?

Tyvärr finns det inget enkelt svar. Det varierar nämligen kraftigt beroende på vad du använder för tjänster och vilken kvalitet du siktar på. Väljer du enkla print on demand-tjänster för att producera en bok som är till för familj och vänner kan du komma undan med några hundralappar.

Väljer du i stället att hålla i hela projektet själv kan det kosta allt ifrån en tusenlapp till, ja, hur mycket pengar som helst. Prislappen bygger på hur mycket hjälp du behöver hyra in och vilket tryck du använder. Så se till att göra en budget innan du sätter igång – och att rätta munnen efter matsäcken.

Att göra sin egen bok kan kanske kännas som en svår hinderbana, men projektet blir egentligen så stort som du vill att det ska bli. Försök att se bortom alla problem och fokusera på att det är många som redan har lyckats med bravur.

– När vi gjorde första boken brukade vi skoja om att om vi hade vetat hur svårt det är skulle vi ha varit lite rädda. Det var någon som sa: »att publicera själv är som att ha ett one night-stand, det leder ingenstans«. Men du kommer ingenstans om du inte heller tror på någonting, konstaterar Sarah Cooper.

Fem tips

  • Tänk igenom projektet innan du sätter igång och gör klart vad du vill uppnå med din bok. Slarva inte med allt förarbete: konkurrentanalys, marknadsföringsplan, utgivningsplan och så vidare.
  • Även om du har en riktigt originell idé är det alltid bra att kontrollera så att den inte har gjorts förut. Stockholms stadsbibliotek och Libris har hyfsat stora register över titlar som redan har tagits in på biblioteken. För kommande titlar är ett tips att kolla in Svensk bokhandels annonsnummer som kommer tre gånger per år.
  • För att få en skjuts i distributionen kan du registrera din bok hos Bokrondellen, bokhandlarnas gemensamma databas. Det kostar några hundra­lappar per titel.
  • Sätt dig in i allt det praktiska, både när det gäller bokutgivningen och det som rör ditt företag.
  • Det finns företag som hjälper till med distributionen. De kan bland annat fixa med order, lager, fakturering och expediering. Leta runt på nätet och hitta den lösning som passar dig bäst.
Annons
Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2019
No4

Vi pratar med Tecken Signs | Bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse | Typsnittformgivarna So-Type | Ett samtal om typografi med ATypI | Typotugg | Gutenberg till Opentype

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No3

Pond Designs förpackningsprocess | Tomorrow Machine och framtidens förpackningar | Avkodade förpackningar | Brobygrafiska om varumärkesbärare | Årets PIDA-vinnare | Jake Knapps Design Sprint | Laptop-test

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No2

Interaktiva affischer med Pangpangpang | Visual Arts resa | The Emotional Art Gallery | Galleri: The Pavilion | De formger för Times Square | Personporträtt: Åsa Kax Ideberg | TBWA moderniserar

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No1

Fotorealistisk 3D hos Foam Studio | Offentlig konst i 3D | Galleri med Sven Prim | Ines Alpha sminkar med 3D | The Reprap Story | Omvärldsspaning | Framtiden för 3D | Vinetiketter för världen från Karlstad

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No4

Personporträtt med fotografen Weroncka Gȩsicka | Illustrera med papper | Flat design | Att välja bild | Konflikt och Kreativitet | Platt formagivning tar steget in i framtiden | Så når du betraktaren | Analys av Ericssons nya logotyp

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No3

Så jobbar Tele2 Inhouse | Lean design för formgivare | Effektiv utomhusreklam | Galleri: Björn Persson | Inhouse: Stockholms stadsbibliotek | Anti-copying in design | Inhouse: MoMA | Intervju: Christina Knight

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No2

Sthlm signs handmålar | Nordblicks nya profil | Semiotik i grafiken | Galleri: Simon Hjortek | Löwengrips redesign | Designa effektiva logotyper | Att redesigna eller ej | Nystartade studion Ulmaja Wilsson | Vi testar Loupedeck

Besök vår shop