En stor förändring i den nya identiteten är att lokala klubbar och undervarumärken – främst frilans, student och senior – har fått enhetliga, särskiljande färgprofiler.
– Det har inte funnits någon tydlighet i hur de lokala klubbarna kommunicerar visuellt, särskilt på frilanssidan. Våra olika lokala klubbar har haft helt egna identiteter, vilket gör att det finns medlemmar i de lokala klubbarna som inte ens vet att de är en del av Journalistförbundet. Det blir ju ett problem, säger Jacob Lapidus, kommunikationschef på Journalistförbundet, när jag frågar varför de gjort om den visuella identiteten, och fortsätter:
– Det är främst därför, och för att det kändes som att den tidigare logotypen kändes som att den var gjord för 15 år sen – vilket den var. Då var inte de digitala delarna viktiga. Den nya identiteten är så klart gjord för att fungera lika bra digitalt som analogt.
Den nya logotypen har en piggare röd färg och ordbilden är framtagen i sanserifer. Formgivare Andrea Norden berättade att beslutet att göra om logotypen och ta bort prickarna som fanns i den gamla logotypen kom efter hon gjort lite research. Briefen hon fick var att skapa ett uppdaterat och enhetligt uttryck för Journalistförbundet i stort, som bättre kommunicerar värdeorden och handlingskraften inom organisationen, samt kan stärka den digitala närvaron för att kunna nå en yngre målgrupp.
– Det var flera andra organisationer som hade samma typ av manér, med prickar i olika mönster så det kändes rätt att ta ett steg från det och göra ett större omtag. Dessutom fanns det ingen direkt berättelse i det gamla manéret och jag tycker att det alltid är viktigast att börja med att fråga sig ”varför” ska en identitet se ut som den gör? Vi behövde först gå till grunden i vad Journalistförbundet gör och står för, för att sedan kunna tillföra den rätta bakgrundsstoryn till den nya designen.
För att behålla en del igenkänning fick den runda formen behållas till viss del. Logotypen har formen av en rund pratbubbla, och i identiteten återfinns en stor prick som en del av manéret.
– Pratbubblan fick visa vad förbundet står för: journalistik, yttrandefrihet, kommunikation. Och den runda formen som används runt ikoner och som grafiskt element kan dra kopplingarna, som en ficklampa, spotlight som lyser – till den grävande journalistiken, förklarar Andrea.
– Andrea började testa lite idéer kring logotypen och jag ägde beslutet – efter att ha inhämtat åsikter från förbundsstyrelsen – att göra om logotypen helt. Jag var inte direkt orolig, vi smyglanserade på kongressen och fick mest positiv feedback – jag tror det är uppskattat av medlemmarna, berättar Jacob.
Från förbundets sida har en av de största avvägningarna handlat om medlemskriterierna. Jacob berättar att de pratat om hur pass mycket de ska trycka på ordet journalist, att det är journalistik förbundet handlar om.
– Jämför vi med till exempel Danmark så har inkluderar ju de även renodlade PR-folk och kommunikatörer, inte bara journalister, i sitt förbund. Det fick oss att prata om hur välkomnande vi är för grupper som inte är journalister, och det tog oss till ett vägval. På vår kongress i april fattades beslutet att det går att vara medlem i Journalistförbundet och endast till viss del arbeta med journalistik. Du kanske till exempel jobbar med UX på en tidning eller med redaktionell ledning. Eller om du jobbar på uppdrag, på contentbyrå där du jobbar delvis med journalistik och delvis med content. Dessa nya regler kommer att gälla från första januari nästa år.
Journalistiken återkom även för Andrea i val av typsnitt – Futura och Courier.
– Futura är ju både tidlöst och kaxigt, medan Courier drar minnet till skrivmaskiner och en journalistisk känsla. När det kommer till ikonmanéret har vi också använt mycket symbolik. Dels pricken som påminner om en spotlight, men också andra geometriska former som ska skapa kopplingar till statistik – stapeldiagram till exempel, avslutar Andrea.
