Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Mönstersystrarna visar sina bästa knep

TEXT Johan Klingstam
Annons

Studion ligger i en byggnad med konstnärsateljéer i Hackney, London. Endast en handskriven lapp fasttejpad på den trasiga ringklockan indikerar att det är Kapitzas tillhåll. Väggarna i det vitmålade kontoret är fyllda med stora screentryck av mönster och på bordet ligger boken Geometric, en färggrann kavalkad av mönster, skapade av deras bildfonter.

Var kommer er känsla för mönster ifrån?

– Vi inspireras av att experimentera med piktografiska typsnitt, berättar Nicole. Det var så vi kom in på mönster, genom att utforska gränserna i Fontlab. Med en fyrkant på 1000 × 1000 ems prövar vi oss fram för att se vad det går att göra, och hur den kan kopplas ihop med nästa fyrkant.

Är begränsningarna i programmet ett plus?

– Det är som när man designar för webben och måste förminska och förkorta allting, säger Petra.

– Jag älskar Quark Xpress just för att det är så begränsat, utbrister Nicole. Så jag tror begränsningar är bra. Vi gillar när det är minimalt och enkelt.

Hur kom ni på idén till boken Geometric?

– Efter att ha skapat flera bildfonter insåg vi hur mycket det går att göra med dem, berättar Petra. Möjligheterna är obegränsade, du kan bygga mönster i all oändlighet. Dels gjorde vi boken för vår egen skull och dels för att andra formgivare ska kunna använda bildfonterna och förhoppningsvis få fram en helt annan stil än den vi själva skapar.

Vad är fördelarna med att designa som syskon? Hur undviker ni att gräla när ni arbetar ihop?

– Jag tror vi grälar som vilka som helst, men det är lättare att lösa det i slutändan, säger Petra.

– Vi bråkar, men jag tror det är bra eftersom det gör att vi driver på varandra, i stället för att hålla på att vara snälla och artiga.

Vilka är era inspirationskällor för tillfället?

– Människor vi ser och områden vi besöker. Naturen och växter inspirerar oss, och att gå till parken, svarar Nicole. Det brukar växla mellan dessa beroende på vad vi jobbar med.

– Mode också, tillägger Petra. Hur folk klär sig och hur modet förändras.

Vilka är era förebilder inom formgivning?

– Mest personer från 1960-talet, säger Nicole. Wim Crouwel, Otl Aicher och Josef Müller-Brockmann.
– Och John Maeda, fyller Petra i.

Ni har båda studerat i London och jobbat i Berlin. Vad är den största skillnaden mellan brittisk och tysk formgivning?

– Den största skillnaden var utbildningen. I Tyskland handlade det väldigt mycket om den färdiga designen, men på Camberwell uppmuntrades vi nästan att låta bli att någonsin sluföra vårt arbete, minns Petra. Tanken var att det är viktigare att komma på idén, sedan kan någon annan slutföra den åt dig.

– Det är vad en art director gör, men ingen blir ad från början, säger Nicole och skakar på huvudet. Man måste starta från botten.

– Jag gick runt med min portfolio i Berlin och byråernas reaktion på mitt arbete var »Så du studerade i London, varför ser inte ditt arbete ut som Designers Republic?«. Men tvärtom måste du ha en individuell stil i London, i stället för att följa ett visst manér.

Ni har i tidigare intervjuer hävdat att det är svårare för kvinnliga formgivare att komma in i branschen. Är formgivning fortfarande mansdominerat?

– Jag tror att kvinnor bara inte har ett starkt designnätverk, och det finns fortfarande väldigt få kända kvinnliga designer, anser Nicole. För mig är det en bra början att vi kör vår egen studio, och att samtidigt vara en förebild för unga designer och studenter.

Ser ni någon skillnad i arbetet av kvinnliga respektive manliga formgivare?

– Jag tror det är en väldigt brittisk grej, fortsätter Nicole. Det ser strikt och rakt ut, väldigt Helvetica, medan den kvinnliga designen är mer illustrativ. I Frankrike är det mer lekfullt generellt, se på M/M Paris arbete till exempel, deras formgivning är mer illustrativ.

Ert arbete är ofta illustrativt, men mönsterformatet ger det struktur och rationalitet. När blir grafisk design illustration?

– För mig är grafisk design problemlösning, säger Nicole. Illustration kan vara enbart dekorativt, men det kan också illust­rera en text och då är det en sorts problemlösning. Jag tror det är en skillnad, fast vårt arbete är inte så problemlösande.

– Det kan det visst vara, säger Petra.

Det måste vara skillnad mellan beställda uppdrag och ett projekt på eget initiativ som boken Geomatric.

– Precis, när problemet är ditt eget så kan det förändras, skrattar Nicole och gestikulerar ett fiktivt problem i luften.

Hur jobbar ni med färg? Boken Geometric är bunden med ojämna papper så att det går att bläddra baklänges genom endast svartvitt eller endast färg.

– Man kan göra mycket mer med färg, svartvitt är så platt, säger Petra och skummar igenom boken. Med färg går det att skapa lager och djup.

– Färgerna appliceras under tiden vi jobbar med mönstret och sedan ändrar vi dem hela tiden.

Är det en fördel att ha ett ovanligt studionamn?

– Det är ju uppenbarligen olämpligt med felstavningar, suckar Nicole. Vissa människor lyckas få in tre fel i ett sådant litet ord. Men å andra sidan sticker vi ut mer.

Vad skulle er designstudio heta om det inte var ert efternamn?

– Det tog oss evigheter att bestämma oss, svarar Nicole.

– Gjorde det?

– Vi hade en lång lista, kommer du inte ihåg? Vi kom på namn vi tyckte om men tänkte att efter två års tid skulle de vara riktigt tråkiga eller pinsamma.

– På universitetet skojade vi om att vi skulle heta Potato som referens till designstudion Tomato, skrattar Petra.

– Så kom vi fram till att vårt efternamn är tidlöst.

Har ni något råd för dem som vill starta sin egen designstudio?

– Att dela studio med andra är väldigt bra, säger Nicole. Vi får fortfarande uppdrag från ett webbutvecklingsföretag som vi delade studio med för evigheter sedan.

Vad är den mest utmanande delen i ert arbete?

– Kombinationen att sköta företaget och att vara kreativ, svarar Petra bestämt. Ibland är vi fast i bokföringen i stället för att jobba med formgivning. Vi startade en studio ihop för att vara mer kreativa.

– Så många mejl och så många intervjuer, skrattar Nicole. Nej, jag skojar, men det är bara ett exempel på allt som ackumuleras. Vi måste hitta tid och rum att vara kreativa, det är grunden i vad vi gör.



Två mönstermakare om mönster:

Lotta Kühlhorn

Vilket är ditt favoritmönster för tillfället?

– Filt- och skotterutigt, 1950-talsmönstrat porslin, linneor i skogen och olika grässorter. Motiv med händelser, som ryska mönster med flygplan.

Var hämtar du inspiration?

– Jag är ganska ofta på ett inspirerat humör när jag vaknar, så det kan vara vad som helst som kommer i min väg. Men jag vet att jag blir extra inspirerad av film, särskilt från 1950-talet och framåt. Jag omger mig med saker jag gillar, och tar bort saker jag inte gillar.

Hur jobbar du med färg?

– Oftast är färgen med från början. Ibland provar jag annan färgsättning efteråt. Om jag gör mönstret på uppdrag korrigeras färgerna efteråt.

Vad är hemligheten bakom ett snyggt mönster?

– Det finns ingen hemlighet vad jag vet. Ett mönster kan upplevas som snyggt först, men sedan tröttnar man. Annars är det väl som med andra jobb, det måste fungera, ingenting får »skava« när du tittar på det. Det är så personligt, jag brukar tänka att jag ska vilja bära det på mig. Jag släpper det inte förrän jag skulle kunna ha det som klänning eller väska.

Clara Terne

Vad är ditt favoritmönster för tillfället?

– Jag tycker att många av mönstren i Alexander McQueens SS10-visning var superfina. Jag gillar även mönster skapade av närbilder i mikroskop, i kalejdoskop och genom marmorering.

Jobba du helst med abstrakta koncept eller konkreta teman?

– Teman är oftare lättare att komma igång med, där har jag oftast en bild i huvudet av hur det ska se ut. Abstrakta koncept är på ett sätt roligare eftersom det blir en mer experimentell arbetsprocess.

Vad är hemligheten bakom ett snyggt mönster?

– Att försöka massor och gå tillbaka och ändra i omgångar tills det känns rätt. Att skapa djup i platta ytor.

Vad tycker du om systrarna Kapitzas piktografiska typsnitt som skapar mönster?

– En kul idé med det flexibla systemet. Jag tycker att Walker Art Centers designprofil är ett bra exempel på ett flexibelt system av mönster som funkar väldigt bra visuellt både på trycksaker och spacialt.

Annons
Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2019
No4

Vi pratar med Tecken Signs | Bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse | Typsnittformgivarna So-Type | Ett samtal om typografi med ATypI | Typotugg | Gutenberg till Opentype

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No3

Pond Designs förpackningsprocess | Tomorrow Machine och framtidens förpackningar | Avkodade förpackningar | Brobygrafiska om varumärkesbärare | Årets PIDA-vinnare | Jake Knapps Design Sprint | Laptop-test

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No2

Interaktiva affischer med Pangpangpang | Visual Arts resa | The Emotional Art Gallery | Galleri: The Pavilion | De formger för Times Square | Personporträtt: Åsa Kax Ideberg | TBWA moderniserar

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No1

Fotorealistisk 3D hos Foam Studio | Offentlig konst i 3D | Galleri med Sven Prim | Ines Alpha sminkar med 3D | The Reprap Story | Omvärldsspaning | Framtiden för 3D | Vinetiketter för världen från Karlstad

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No4

Personporträtt med fotografen Weroncka Gȩsicka | Illustrera med papper | Flat design | Att välja bild | Konflikt och Kreativitet | Platt formagivning tar steget in i framtiden | Så når du betraktaren | Analys av Ericssons nya logotyp

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No3

Så jobbar Tele2 Inhouse | Lean design för formgivare | Effektiv utomhusreklam | Galleri: Björn Persson | Inhouse: Stockholms stadsbibliotek | Anti-copying in design | Inhouse: MoMA | Intervju: Christina Knight

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No2

Sthlm signs handmålar | Nordblicks nya profil | Semiotik i grafiken | Galleri: Simon Hjortek | Löwengrips redesign | Designa effektiva logotyper | Att redesigna eller ej | Nystartade studion Ulmaja Wilsson | Vi testar Loupedeck

Besök vår shop