Smiley eller inte? 
Det är frågan många ställer sig när man ska skicka iväg det där jobbmejlet eller kommunicera i andra professionella sammanhang.
Redan år 1999 dök de första emojierna upp, ritade av den japanska grafiska formgivaren Shigetaka Kurita. Med inspiration från mangan skapade han en uppsättning om 176 symboler, som skulle fungera som ett visuellt hjälpmedel för att uttrycka känslor i den ständigt växande digitala kommunikationen.
23 år senare har emojin tagit sig in i princip allt som har ström. Men för bara några år sedan var smileys något som helst skulle lämnas utanför jobbsammanhang om man ville ge ett någorlunda seriöst intryck. Med tiden har det förhållningssättet ändrats, och vissa företag väljer till och med att integrera emojis i sin marknadsföring. 
Men det finns trots allt fortfarande sammanhang där det inte känns helt lämpligt att använda smileys, eller där det utgör en gråzon.
Men måste man välja? Isak Hultström Swahn ställde sig just den frågan, och när det var dags för examensarbetet på Beckmans designhögskola visste han direkt vad han ville göra.
– Vissa innovationer är svåra att föreställa sig att en har klarat sig utan, och hur en till synes enkel lösning tagit så lång tid att komma på. Jag häpnades över hur ingen annan hade uppfunnit ett så universellt sätt att uttrycka känslor på tidigare.
Hans bror Olle Jansson anslöt senare till projektet då de båda ville ta idén ett steg längre än bara examensarbetet.
– Utifrån det startade min passion som kommunikatör, säger Olle.
Isak såg ett behov av ett komplement till de mer konventionella emojierna och började därför utveckla en helt ny slags symboler. Genom att integrera smileys med traditionella skiljetecken (det vill säga punkt, frågetecken och utropstecken) skapades det som fick namnet Mood Marks.
– Mood Marks typografiska tecken ska indikera ton och känslor med samma funktion som smileys och emojis, fast på ett mer sofistikerat och universellt vis, säger Isak Hultström Swahn.
De beskriver grunden till Mood Marks som en observation av vardagskommunikationens former.
– Det är ofta korta textfraser i såväl sociala medier som i mail och sms. Vi tar dessutom emot meddelanden i en allt snabbare takt och vill därmed även lägga mindre tid på att författa våra textmeddelanden.
Bröderna berättar att de tog del av en undersökning som gjordes av Fast Company förra året. Genom den fick de vetskap om att tre av fyra misstolkar åtta av de tio vanligaste emojierna.
– Det är något som vi genom Mood Marks ämnar motverka. Av Fast Companys undersökning identifierade vi således ett universellt behov vad gäller användning av symboler och tecken i kommunikation, något som kan spänna över alla situationer.
Mood Marks utvecklades primärt för mail, textmeddelanden och sociala medier, men bröderna menar att symbolerna likväl kan användas på andra domäner där en smiley eller emoji inte passar.
– De kan införlivas i undertexter på TV för hörselskadade, när en person citeras i en intervju eller i andra sammanhang för kreativt skrivande och tryckt material, säger Olle.
Olle startade kommunikationsarbetet kring Mood Marks i november förra året och projektet har redan hunnit uppmärksammas av flertalet erkända kreatörer både i och utanför Sverige.
Mood Marks är även med i antagningsprocessen till Unicode Consortium – organisationen som har bestämmanderätt över vilka typografiska tecken som bör finnas tillgängliga i bland annat Apples och Androids produkter.
– Vi är glada för det stora intresse som Mood Marks hittills har fått och hoppas verkligen att Unicode Consortium implementerar Mood Marks. Skulle de göra det så blir Mood Marks tillgängligt för alla människor, världen över. Helt gratis! Då har vi lyckats, avslutar Olle Jansson.
Klicka här för att ladda ner Mood Marks gratis till din dator. Nedan är de fem typsnitt som stödjer Mood Marks. 
