Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Redesigna: Så gör du

TEXT Sara Wilk
Annons

1. Förstudie

Det anrika Stockholms universitet behövde en utarbetad grafisk profil med rötterna i historien. Det stora och börsnoterade bemanningsföretaget Proffice ville se ett homogent varumärke och ett moderniserat uttryck och samtidigt siktade uppstickaren Göteborgstryckeriet på att behålla den höga svansföringen i sitt segment.

Tre uppdragsgivare med samma behov: en redesignad företagsprofil.

Men det är också tre helt olika uppdragsgivare. Både när det gäller målgrupp, historia, verksamhet och syften; aspekter som i hög grad påverkar den nya identiteten.

Utmärkta exempel på hur olika arbetsprocessen bakom en redesignad företagsprofil kan se ut, alltså. Och som upplagt för att få några erfarna byråers bästa tips om vad man bör respektive inte bör göra.

Låt oss börja från början, i förstudien.

– Förarbetet är alltid nyckeln till resultatet. Det är möjligt att komma med en bra idé snabbt, men den måste vila på en affärsmässig grund. Annars är risken att man gör försök där man inte kan ta spjärn mot någonting, konstaterar Lars Axelsson. Han är vd för design- och varumärkesbyrån The Brand Union som har arbetat med Proffices, i skrivande stund, rykande färska företagsprofil.

När vi träffar arbetsgruppen på deras kontor, som har milsvid utsikt över Stockholm, berättar de att ett av målen var att homogenisera den stora grupp av företag som trängs under Proffices paraply och samtidigt modernisera det grafiska uttrycket och skapa en stark pelare på finansmarknaden. De inventerade marknaden, intervjuade anställda på företaget och hade diskussioner kring positioneringen för att få en stabil grund att stå på.

– I organisationer är förändringar något som skapar oro. Alla intressenter har olika behov och ett bra förarbete gör det lättare att se vilka möjligheter och svårigheter vi har att ta ställning till, fortsätter Lars Axelsson.

Situationen var lite liknande för Stockholms universitet, en jättelik organism med närmare 70 institutioner och enheter, 6 000 anställda och 50 000 studenter.

– Briefen för Stockholms universitet var att ta fram en funktionell och flexibel grafisk profil som tydliggjorde universitetet som avsändare samt att komplettera verktygslådan. Att ta avstamp i det befintliga formspråket var också en del, säger Anna Kagervall, projektledare på Pangea design som arbetat med universitetet.

– Men vi såg att det behövde göras mer än att bara utgå ifrån det gamla. Framför allt fanns det en problematik i att det inte var ett Stockholms universitet utan, om man hårddrar det, 70 olika avsändare eftersom varje institution och enhet ägde rätten att profilera sig med sitt eget namn jämte universitetets sigill, fortsätter Örjan Nordling, creative director på Pangea design.

Arbetsgruppen fick in underlag från universitetet, som arbetade med varumärkets värderingar och ledord parallellt. De intervjuade nyckelpersoner och läste in sig på styrdokument, visioner, tidigare producerat material och tittade på hur andra universitet och högskolor arbetar. Anna Kagervall tillägger att processen ser olika ut beroende på hur stor budgeten är och hur mycket tid och material som finns att tillgå – och om byråns uppdrag även omfattar varumärkesstrategi.

– Normalt gör vi djupintervjuer med nyckelpersoner, genomför workshoppar och försöker att modulera fram den bild som uppdragsgivaren har. Det handlar om att hitta en gemensam referensram, att man relaterar till samma bakgrund och har en samsyn kring målet, konstaterar hon.

Bra kommunikation är ett resultat av kunskap. En förståelse för företagets värderingar, kärnvärden och ambitioner är ett krav för att skapa något relevant.

Och därför är förstudien så viktig.

– Det måste finnas en tydlig koppling mellan identiteten och värderingen av bolaget. Man måste förstå hur identiteten är uppbyggd och hur den påverkar verksamhetens värde, konstaterar Hans Brindfors som är executive creative director på The Brand Union.

Bra tankar på vägen

  • Sätt dig in i hela organisationen; verksamhet, målgrupp, värderingar och syften – och ofta ännu mer därtill. Det säkerställer ett gott resultat.
  • Det är svårt att förankra idéer som inte vilar på
  • en affärsmässig grund, så en god förstudie borgar för ett lyckat projekt.
  • Det finns många sätt att öka förståelsen för uppdragsgivaren, till exempel workshoppar,
  • djupintervjuer, seminarier, inläsning på styrdokument och tidigare producerat material.
  • Slarva inte med förstudien, den är grunden till allt fortsatt arbete.

Exempel: Göteborgstryckeriet
Tryckeri som grundades 1918. Arbetar med avancerad teknik och ofta gentemot reklambyråer. Beskriver sig själva som ett hypermodernt tryckeri.

  • Delar av Göteborgstryckeriets nya, livfulla och färgglada grafiska  identitet.

  • För ett tryckeri extraknäcker mycket av det producerade materialet litet som arbetsprov. Därför är alla beståndsdelar viktiga.

  • Den nya logotypen som har sina rötter i brevpapper från 1920-talet.

  • De sexkantiga affischrören står ut från mängden.

2. Förvalta arvet

Efter en gedigen förstudie har förhoppningsvis idéerna börjat spira. Men det gäller att ha en viktig aspekt i åtanke: uppdragsgivarens arv och önskemål om hur det ska förvaltas. Ibland är en varsam redesign bäst och ibland krävs det en totalrenovering. Det är en balansgång mellan att förvalta och modernisera.

För det anrika Stockholms universitet var det självklart att hålla fast vid, och inspireras av, det mångåriga arvet.

– De uttryckte att det var viktigt att ta avstamp i traditionen, men samtidigt ingår det i universitetets historia att vara ett uppstickaruniversitet – och hur kombinerar man det? Därför försökte vi att leta efter andra vägar som skulle kunna vara bättre, men släppte dem rätt snabbt till förmån för att fokusera på sigillet med en kompletterande ordbild i stället, berättar Anna Kagervall.

Sigillet som hon talar om ritades av den grafiske formgivaren Karl-Erik Forsberg och har varit en del av universitetets profil sedan 1960-talet. Det används i logotypen; på skyltar, i avhandlingar och i rapporter.

– Sigillet hade under årens lopp digitaliserats och det hade blivit lite kantigt och kryckigt på vägen. Vi ville renrita det och göra det mer pregnant och läsbart i små storlekar. Under arbetets gång hittade kunden en blyertsteckning från Karl-Erik Forsberg som vidimerade att vi var på rätt väg. De lösningar vi skissat på låg nära hans original, tillägger Örjan Nordling.

Göteborgstryckeriet är också ett gammalt företag med närmare hundra år i bagaget. De har riktat in sig på mer avancerade trycksaker och har främst reklambyråer som kunder – något som ställer höga krav på den grafiska identiteten. Därför fick Göteborgsbyrån Happy F&B, som har varit dess kund under många år, i uppdrag att ta tag i den då näst intill obefintliga profilen. Eftersom de kände till företaget sedan tidigare krävdes ett mindre omfattande researcharbete inledningsvis, men arvet fanns ständigt i åtanke.

– Redesign handlar alltid om att förhålla sig till arvet och att behålla det som förstärker företagets position. Man måste komma ihåg att det inte är ett självändamål att ta bort eller att ändra saker. Ofta har det lagts mycket pengar på att ladda ett varumärke och handlar det inte om en ompositionering finns det ingen anledning att kasta bort de delar som gör ett bra jobb, konstaterar Oskar Andersson, som är art director på Happy F&B.

Det som var grundläggande under arbetet med tryckeriets visuella identitet var att allt tryckt material också tjänar som arbetsprover – varje litet visitkort är en indikation på deras kunskap och även här kom inspirationen från ett gammalt bildmärke. På Göteborgstryckeriets brevpapper från 1920-talet fann kreatörerna nämligen ett stiliserat lejon och det fick bli grunden för den nya logotypen.

– Vi hade förmodligen inte använt oss av lejonet om det inte hade funnits i deras identitet tidigare. Det har en historisk förankring, vilket ger det extra legitimitet, men samtidigt är det jätteviktigt för Göteborgstryckeriet att vara modernt. I den branschen måste man ligga i teknisk framkant och inte blicka tillbaka, konstaterar Oskar Andersson.

Ofta kretsar tankarna på arvet kring det mest uppenbara. Men Anna Kagervall och Örjan Nordling lyfter också fram andra arvsaspekter som de fick ta hänsyn till under arbetet med Stockholms universitet, inte minst när det gällde skyltprogrammet.

– I universitetets fall fanns det också ett arkitektoniskt arv som var väldigt viktigt. Det finns flera olika lager av tidsepoker på området; hus från 1700- och 1800-talen, men också mer modern arkitektur av namnkunniga arkitekter som Ralph Erskine och Carl Nyrén, konstaterar Örjan Nordling, när vi sitter på byråns kontor vid Slussen i Stockholm.

– När vi arbetade med skyltprogrammet lät vi byggnadsspecifika skyltar vara, till exempel i Aula Magna, eftersom de hör till arkitekturen, förklarar Anna Kagervall och ger därmed en insikt i att arv kan vara något som inte är självklart vid första anblick.

Bra tankar på vägen

  • Undersök om det finns flera sätt att förvalta arvet på. Det kanske det i slutänden inte gör, men det skadar aldrig att tänka nytt.
  • Förhåll dig till arvet och fundera igenom vilka element som förstärker uppdragsgivarens posi-
  • tion. Många gånger har de satsat mycket pengar på att ladda varumärket med de rätta värdena.
  • Det finns ingen anledning att förkasta det som förstärker positionen om det inte handlar om en ompositionering. Det är inget självändamål att redesigna.

FAKTA
Byrå: The Brand Union
Stad: Stockholm
Grundades: 1996 (under namnet Brindfors Design AB)
Verksamhet: Varumärkes- och designbyrå
Några tidigare redesignuppdrag: Net1, Krav, Golfstore, OMX, SEB,
Aktuella med: Proffices nya profil.

3. Skisser och kreativ utveckling

Efter förstudien, eller kanske till och med under, är det dags för idéerna att få luft under vingarna. De utvecklas för att bli så bra som de bara kan eller förkastas till förmån för andra. Detaljer finjusteras och ny problematik kommer upp till ytan.

Under arbetet med Proffice kom den första idén kanonsnabbt. Hans Brindfors berättar:

– Den här idén kom redan efter de första mötena. Vi försöker alltid att hitta en idé som handlar om kommunikation snarare än dekoration. För många redesignprojekt handlar om dekoration, fina märken och moodboards; en del är helt frikopplade från företagets grundidéer, säger han och fortsätter:

– Vi brukar arbeta med något som vi kalla för »creative opening«. Då driver man det skissmässigt i två eller tre olika riktningar. Kunden ska egentligen kunna välja vilken som och styra den åt olika håll – de ska vara kvalitetsmässigt säkra.

Till slut föll valet på den där ursprungliga idén: cirkeln med utsnittet – »Proffice hittar den saknade länken«, men den stöttes och blöttes många gånger under tidens gång bland annat för att de skulle hitta rätt tjocklek på cirkeln och bestämma utsnittets utseende.

– Man måste ha en utgångspunkt som fungerar i alla appliceringar – och för att det ska fungera måste man ha lagt grunden rätt från början, konstaterar Örjan Nordling.

I enlighet med kundens önskemål bestämde sig kreatörerna på Pangea design tidigt för att ta avstamp i SU:s befintliga sigill, även om de utforskat flera andra spår. Mycket av arbetet handlade också om att hitta ett sammanhållet universitet.

– Vi hade tre spår, men vi ringade in ett ganska snabbt. Sedan handlade det om att bygga det på rätt sätt med andra identitetsbyggande delar, som grafiska element, illustrationer, bilder, färger och typografi, säger Örjan Nordling.
Anna Kagervall fortsätter:

– Universitetet står för forskning och utbildning på högsta nivå, de deltar aktivt i samhällsdebatten och är en del av huvudstadens erbjudande. De budskapen kan läsas in i sigillet i form av olivkvisten, facklan och de tre kronorna. Vi har lyft fram dem ytterligare som tre grafiska element, men också fått inspiration till färgpaletten från dem.

Den mörkblå färgen, som i många fall representerar trovärdighet, fick vara kvar. Likaså det läsvänliga typsnittet Sabon, men det kompletterades med flera valmöjligheter. Allt med en tydlig förankring i universitetets historia och tillgänglighet. 

På andra sidan landet arbetade Happy F&B vidare med Göteborgstryckeriet och det spår som utkristalliserade sig i och med fyndet av det stiliserade lejonet.

– Här handlade det mycket om att visa upp teknisk kreativitet. Vi använde ett ganska hårt och precist bildmärke och då kunde vi låta uttrycket vara lite lekfullt i andra aspekter. Materialet från Göteborgstryckeriet är ganska varierande i sin utformning och då behöver resten av identiteten vara väldigt stryktålig. Med andra ord måste logotypen och typografin fungera som ankare och stå för stabilitet och trovärdighet.

Bra tankar på vägen

  • Hitta en idé som handlar om kommunikation, inte dekoration. Fina märken och moodboards är toppen – bara de har en koppling till företa-gets grundidéer.
  • Arbeta med flera olika spår, även om du har en favorit. De kan ge näring åt varandra och vara grogrund för nya, bättre idéer.
  • Definiera betydelsebärarna: använder upp-dragsgivaren mappar, kuvert och affischrör eller spottar de ur sig platsannonser?

Exempel: Proffice
Ett stort bemanningsföretag med över 10 000 medarbetare på kontor i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Kunderna finns i både privata och offentliga företag och organisationer.

  • Proffices nya logotyp. Utsnittet illustrerar att företaget kan vara behjälpligt med att hitta »den saknade länken«.

  • Delar av den grafiska identiteten.

  • En ny hemsida lanserades i samband med den nya profilen.

4. Presentation

Idéerna må våra klockrena. Men de betyder ingenting utan uppdragsgivarens välsignelse. En bra presentation är både a och o när det är dags att avtäcka veckors eller kanske månaders slit. Så, vad är viktigt att tänka på när det gäller kontakterna med företaget?

– Jag brukar säga att implementeringen börjar redan vid det första mötet. Det är bra om man involverar nyckelpersoner redan från början. Det underlättar om alla har en gemensam plattform och att alla har hört varandras ståndpunkter, resonerar Anna Kagervall, som själv hade många möten löpande under arbetet med Stockholms universitet.

Alla de tre byråer som CAP&Design har talat med brukar ta med sig flera olika alternativ till sina presentationer. Både för att kunden ska få valmöjligheter, men ibland också för att visa vad som inte fungerar – eller vad som skulle kunna vara möjligt.

– Ibland kan det vara bra om man som designer övar skalor och tittar på de yttersta konsekvenserna. Man kan göra ett spår som är traditionellt, ett som visar en långsam evolution och ett som är revolutionärt. De kan ge näring åt andra idéer och befrukta de existerande, menar Örjan Nordling.

Oskar Andersson på Happy F&B är inne på samma spår:

– När vi presenterar olika spår för en kund är det oftast förslag som alla är möjliga. Men ibland kan vi skissa ut ett av dem för att uttrycka varför det inte fungerar, eftersom det då blir tydligt vilka konsekvenser det får – och dessutom förtydligas de andra varianterna, konstaterar han och fortsätter:

– Ibland väljer kunden ändå ett spår som vi inte tror på och då är det vårt ansvar som konsulter att övertyga kunden om att inte gå den vägen. Det kan krävas många möten och jag tycker absolut att man som designer ska ha en tydlig åsikt. Men man måste förstås komma ihåg att det ibland finns flera möjliga vägar att gå.

Det är flera aspekter som kommer tillbaka under samtalen med byråerna. En är vikten av att presentera olika spår, att höra varandras ståndpunkter och att kunna vägleda kunden. Men, om man ska uttrycka en egen favorit är en svårare fråga:

– Det beror på vad man vill åt. Om det är ett komplext och större behov är det viktigt att vi är tydliga i våra rekommendationer och att vi kan argumentera för vad som är relevant, menar Carina Gustafson, vice vd på The Brand Union. Hon får medhåll av Anna Kagervall:

– Design är demokratisk till en viss gräns. Vi är inkallade för att vi kan någonting som uppdragsgivaren inte kan. Så det är viktigt att vi kan vägleda dem.

En annan aspekt som är värd att ha i åtanke är vem som håller i presentationen. Är det en designer som har arbetat med förslaget i månader, eller är det någon som har lite mer perspektiv?

– En del formgivare är jätteduktiga på att presentera projekt, medan andra är fruktansvärt dåliga. Har man själv arbetat med ett projekt länge, och har en bra förståelse för det, är det lätt att gå för fort fram och förvänta sig att alla förstår, konstaterar Hans Brindfors.

Bra tankar på vägen

  • Liksom under skisstadiet är det bra att använda sig av flera spår.
  • Det ger kunden valmöjlighet men kan också visa varför något inte fungerar. Kanske kundens egna idéer, till exempel.
  • Se till att du kan argumentera för det spår som ligger dig varmast om hjärtat. Och var inte rädd för att göra det – men kom ihåg att det kan finnas flera lösningar.
  • Fundera igenom vem som är mest lämpad att hålla i presentationen. Kanske är det bättre att ta in någon som inte har grottat ner sig i
  • projektet under flera månader.
  • Se till att lyssna på kundens önskemål, tankar och funderingar.

FAKTA
Byrå: Happy F&B
Stad: Göteborg
Grundades: 1997
Verksamhet: Varumärkes- och designbyrå
Några tidigare redesignjobb: Bland andra Systembolaget, Hemköp och SVT.
Aktuella med: Redesign av Sveriges Radios identitet.

5. Förankring i organisationen

För att få stöd för den nya designen är förankringen ett måste. Den börjar redan i startfasen, i alla fall enligt dem CAP&Design har pratat med. Förankringen handlar också om att ge en förståelse för vad design är och hur formgivare arbetar.

– Att ge insyn i arbetet kan göra förankringsprocessen lättare och det gäller att se till att alla är med i båten. Det finns ibland en uppfattning om att design är något man gör för att det ska vara fint, när det egentligen handlar om att förstärka en organisation och öka vinsten.

– Det handlar om att göra medvetna val. Det kan vara så att en kund säger »jag gillar inte blått« och då har man ett pedagogiskt ansvar att förklara vad det handlar om. Det spelar ingen roll vilken färg du skulle välja på din bil, det handlar om att skapa ett tydligt varumärke, säger Oskar Andersson.

Det är lätt att tro att Stockholms universitet var ett mardrömsprojekt i det här avseendet. Närmare 6 000 anställda och självständiga institutioner som tidigare haft möjligheten att profilera sig själva. Men det var det inte.

– Vi har föreläst och presenterat vårt arbete för universitetets informatörer och de har presenterat det för sina kollegor. Vi har varit med i många olika delprojekt de senaste åren, och vi har fått en personlig relation till många nyckelpersoner. Det har hjälpt till att förankra vårt arbete, säger Örjan Nordling.

The Brand Union hade bara några månader på sig att färdigställa hela projektet. De fick uppdraget i slutet av förra året och lanseringen ägde rum i början av april.

– Vi har inte arbetat med den interna förankringsprocessen. Det är ett kompetensområde i sig. Man måste få med sig hela organisationer och få dem att förstå vilka hjälpmedel som finns, säger Lars Axelsson. Det handlar om att tydliggöra varför profilen ser ut som den gör, och då måste vi kunna paketera och sälja in den. Får du engagemang och människorna bakom dig blir genomslagskraften otrolig. Stora företag, som Apple och Ericsson, har förstått det.

Bra tankar på vägen

  • Ge medarbetare i organisationen insyn under
  • arbetets gång. Det kan göra förankringsprocessen lättare i slutänden.
  • Försök att ge en förståelse för vad designarbetet
  • innebär om det saknas hos uppdragsgivaren. Det handlar om att hjälpa dem att förstärka organi-sationen och skapa ett starkt varumärke – inte om personliga favoritfärger.
  • Tydliggör varför profilen ser ut som den gör och varför ni har fattat de beslut som ni har fattat.

Exempel: Stockholms Universitet
Grundades 1878. Har, enligt den egna hemsidan, mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom samhällsvetenskap, naturvetenskap, humaniora och juridik.

  • I universitetets gamla grafiska profil kopplades fakultet och institution direkt till sigillet utan Stockholms universitet som övergripande avsändare.

  • Den nya logotypen förtydligar att det är Stockholms universitet som är avsändare. Ordbilden bygger på en specialtecknad variant av typsnittet PMN Caecilia.

  • I universitetets arkiv hittade man en förlaga till Karl-Erik Forsbergs originalsigill.

  • Ett axplock av designtillämpningarna; webbskiss, bärkassar, trycksaker, profilkläder, piktogram och kollegieblock.

  • De grafiska elementen har sin grund i sigillets former. Olivkvisten står för utveckling och ny kunskap, flammorna för engagemang och opinion medan kronorna kopplar till staten och huvudstaden.

6. Praktisk implementering

En av de sista anhalterna i redesignprocessen är implementeringen. Allt designarbete är gjort, mallarna ligger klara och nu gäller det bara att uppdragsgivaren tar det till sig. Här ligger mycket ansvar på kunden, det är byråerna överens om, men det är också viktigt att vara tydlig med vad som behöver göras.

– Stockholms universitet var en bra beställare eftersom de hade tagit höjd för att implementering kunde ta tid. De började med att göra en vernissage där hela identiteten ställdes ut och i samband med lanseringen fick alla anställda en trycksak som presenterade den. Kommunikationsenheten har dessutom arbetat kontinuerligt med utbildning, berättar Anna Kagervall och tillägger:

– De har varit lyhörda för nya behov som uppstått och kompletterat när det behövts. Vid lanseringen fanns det också en digital manual som samlar regler, inspiration och mallar. För en sådan här stor organisation är implementeringen den största utmaningen. Men nu, efter några år, är bilden av universitetet mer samlad och konsekvent.
För Göteborgstryckeriet, som själva skulle trycka upp sin nya grafiska profil, har vägen varit lite längre.

– Här handlar det ju om skomakarens barn. Att man väljer att prioritera kunderna först är inte så konstigt, det handlar om komplicerat tryck och det tar tid att få det bra, konstaterar Oskar Andersson.

Men det handlar också om att se till att rätt typ av material levereras. Så att alla eventuella behov är täckta.

– Vi gör alltid en manual och en komplett digital verktygslåda. Ibland kan det också finnas skäl till att malla upp så mycket som möjligt. En av våra kunder, Akademiska hus, har till exempel en mycket omfattande produktion av trycksaker, säger han och fortsätter:

– Mycket ska produceras snabbt och av folk som inte är grafiska formgivare. För även när en vaktmästare behöver meddela att vattnet ska stängas av på campus måste identiteten hänga med. Därför gjorde vi ett väldigt tydligt mallsystem som i princip bara kräver några knapptryckningar av användaren.

Det är också viktigt att förklara för kunden vad en redesign innebär och vilket ansvar de har för att få det att fungera, anser Anna Kagervall:

– Vi brukar poängtera vikten av att som beställare inte tappa orken inför implementeringen. Sett ur ett praktiskt perspektiv måste det finnas verktyg och funktionella mallar på plats vid lanseringen. Krånglar brevmallen läggs skulden på redesignarbetet. Ur ett mer strategiskt perspektiv handlar det om att skapa förståelse för att hela organisationen vinner på att alla gör på samma sätt. Det spar både tid och pengar att inte uppfinna hjulet på nytt varje gång.

– Man måste få alla att omfattas av tanken på den nya profilen, annars är det väldigt lätt att fastna i sin egen lilla värld. Det gäller att få dem att lyfta blicken och se hela bilden, tillägger Örjan Nordling.
Implementeringen handlar, liksom förankringen, om engagemang. Om uppdragsgivaren och människorna i organisationen förstår att allt är väl genomtänkt är det lättare att se till att den nya identiteten får fotfäste.

– En viktig koppling är återigen att det ska handla om kommunikation och inte dekoration. Det måste hela tiden finnas en affärskoppling och en förståelse för kundens verksamhet för att jobbet ska bli riktigt bra, konstaterar Lars Axelsson.

– Ska man vara lite krass mot branschen så kan man se att de bidrag som vunnit i kreativa tävlingar har varit lågmälda, snygga och väl avvägda. Frågan är bara om det är det som kunden egentligen behöver hjälp med.

Bra tankar på vägen

  • Ta höjd för att implementeringen kommer att ta tid – och försök att få uppdragsgivaren att göra detsamma.
  • Leverera det material som behövs och se till att ingenting saknas. Behoven ser olika ut i olika organisationer och verktygen måste finnas för att implementeringen ska fungera.
  • Försök att få alla att lyfta blicken och se till hela bilden och organisationens bästa. Även bakåtsträvarna.

FAKTA
Byrå: Pangea design
Stad: Stockholm
Grundades: 1997
Verksamhet: Designbyrå
Några tidigare redesignjobb: Saco, PTS och Gävle kommun.
Aktuella med: Visuell identitet för Havs- och vattenmyndigheten.

Annons
Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2019
No4

Vi pratar med Tecken Signs | Bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse | Typsnittformgivarna So-Type | Ett samtal om typografi med ATypI | Typotugg | Gutenberg till Opentype

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No3

Pond Designs förpackningsprocess | Tomorrow Machine och framtidens förpackningar | Avkodade förpackningar | Brobygrafiska om varumärkesbärare | Årets PIDA-vinnare | Jake Knapps Design Sprint | Laptop-test

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No2

Interaktiva affischer med Pangpangpang | Visual Arts resa | The Emotional Art Gallery | Galleri: The Pavilion | De formger för Times Square | Personporträtt: Åsa Kax Ideberg | TBWA moderniserar

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No1

Fotorealistisk 3D hos Foam Studio | Offentlig konst i 3D | Galleri med Sven Prim | Ines Alpha sminkar med 3D | The Reprap Story | Omvärldsspaning | Framtiden för 3D | Vinetiketter för världen från Karlstad

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No4

Personporträtt med fotografen Weroncka Gȩsicka | Illustrera med papper | Flat design | Att välja bild | Konflikt och Kreativitet | Platt formagivning tar steget in i framtiden | Så når du betraktaren | Analys av Ericssons nya logotyp

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No3

Så jobbar Tele2 Inhouse | Lean design för formgivare | Effektiv utomhusreklam | Galleri: Björn Persson | Inhouse: Stockholms stadsbibliotek | Anti-copying in design | Inhouse: MoMA | Intervju: Christina Knight

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No2

Sthlm signs handmålar | Nordblicks nya profil | Semiotik i grafiken | Galleri: Simon Hjortek | Löwengrips redesign | Designa effektiva logotyper | Att redesigna eller ej | Nystartade studion Ulmaja Wilsson | Vi testar Loupedeck

Besök vår shop