Vilka kriterier väger tyngst för designjuryn i bedömningsprocessen? Vilka tror ni kommer bli svårast att bedöma, eller skapa flest diskussioner?
– För mig är det viktigt att det finns en tydlig grundidé, att designen är väl genomarbetad in i minsta detalj, utförd med omsorg och kvalitet. Den ska också vara unik så att den överraskar och berör. Den ska vara hållbar, skapa nytta och ge försäljningsresultat eller nå god synlighet i den miljö designen verkar. Jag tror att svårigheten kommer att ligga i att få alla dessa delar att hålla ihop i ett och samma tävlingsbidrag.
Vilka tror ni kommer bli svårast att bedöma, eller skapa flest diskussioner?
– Jag tror det är designprojekt som inte har en tillräckligt genomtänkt idé utan endast är väldigt fint formgiven. För mycket yta och inte tillräckligt mycket innehåll. Här kan det bli intressanta diskussioner. [fakta id=”45014″]
Guldäggets uttalade syfte är att höja den kreativa standarden för att föra svensk kommunikation framåt – vad ser ni som viktigast för att lyckas med det i ert juryarbete?
– Mod, öppenhet och ärliga diskussioner under juryarbetet. Viktigt att vi vänder och vrider på det som vi ska bedöma, för att kunna se tävlingsbidragen från alla tänkbara synvinklar. Så att vi hittar det som är unikt och innovativt och för arvet vidare att skandinavisk design är konkurrenskraftig världen över.
Vad ser ni mest fram emot i processen?
– Högt engagemang och kompetens samt nära samarbete inom jurygruppen. Diskutera, vända och vrida på olika resonemang och åsikter för att vaska fram de bästa bidragen. Jag ser mycket fram emot dessa diskussioner.
Hur gör ni för att inkludera en mångfald av perspektiv i bedömningsprocessen?
– Förutom i jurygruppens sammansättning i sig själv så tycker jag att det är viktigt att vi hela tiden vänder och vrider och ifrågasätter våra val. Det kommer ge oss en mångfald av tankar och åsikter. Diskussioner med högt i tak. Där alla får uttrycka sin uppfattning, Det kan ju också bero på vilka tävlingsbidragen är och dem känner vi ju inte till ännu. Jag har varit med om jurydagar då vi endast hade ett stort bord av böcker. Fantastiskt formgivna, men bara böcker, ingen mångfald.
Till vilken grad påverkar faktorer utöver bedömningskriterierna? Till exempel, hur miljöanpassad en förpackning är eller hur en identitet fungerar på alla plattformar och hur de fungerar för personer med funktionsvariation?
– I stor grad skulle jag säga. Förpackningens hållbarhet är enormt viktig. På samma sätt som en identitet måste fungera på olika plattformar. Att välja ett hållbart material till en förpackning väger tungt men det räcker inte. Förpackningen måste också ha en form, funktion och grafisk design som är tilltalande. En identitet måste vara funktionell och genomarbetad i minsta detalj, så att den fungerar i alla möjliga tänkbara situationer, både digitalt och analogt.
När det kommer till förpackningsdesign – hur viktigt är resultatet av produktens form när ni bedömer formen? Alltså, hur mycket produkten sålt, om den nått rätt målgrupp och så vidare.
– Det är en helhet som bedöms. Om innehållet i en förpackning inte uppnår tillräckligt hög kvalitet, men däremot designen på förpackningen har den bästa kvaliteten så blir det en diskrepans. Form, färg, funktion, material, hållbarhet måste ses som en helhet och ha ett utryck som kommunicerar det som den utvalda målgruppen tilltalas av.
Hur kommer ni arbeta för att det inte ska handla om personlig smak från jurymedlemmarna? Hur bedömer ni vad som är bra design?
– Det finns en förutfattad mening att man tror att den personliga smaken har en avgörande inverkan på resultatet. Detta skulle jag vilja avfärda med den erfarenhet som jag har genom att ha arbetat i ett antal jurys. Samtliga tävlingsbidrag bedöms genom en väl utarbetad checklista. Därefter följer diskussioner i jurygruppen, där allas röst kommer till tals. Det är en väl genomförd process som gör att den personliga smaken kommer helt i skuggan. Bedömningen bygger på det arbete, kunskap och erfarenhet som jurymedlemmarna bidrar med.
