Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Typografi
13730

Så skapades Sweden Sans

TEXT Anna Henriksson

Neutralt, klassiskt och unikt. Så beskrivs typsnittet Sweden Sans, som ingår i Sveriges globala varumärkesidentitet. Målet var att skapa en enhetlig plattform och det egna typsnittet kom att bli en av grundbultarna i den grafiska profilen.

Annons
Foto: Jimmy Eriksson.
Foto: Jimmy Eriksson.

– Vi behövde skapa något unikt och identitetsbärande till logotypen. Då kom vi på idén att ta fram ett klassiskt och tidlöst typsnitt som en del av den grafiska plattformen, säger Jesper Robinell, design director på designbyrån Söderhavet, när vi träffas på deras kontor mitt i Stockholm.

Vi slår oss ner i ett av konferensrummen och vid bordet sitter även typsnittsformgivaren Stefan Hattenbach. Det är han, i samarbete med Söderhavet, som har ritat typsnittet Sweden Sans. En sanserif som nu är en del av Sveriges nya globala varumärkesidentitet.

Identiteten lanserades i början av november och målet var att skapa ett enhetligt grafisk uttryck för organisationer och myndigheter inom nämnden för Sverigefrämjande i utlandet. Här ingår Utrikesdepartementet, Visit Sweden, Business Sweden och Svenska institutet.

De hade upptäckt att de behövde en enhetlig grafisk identitet för att tydliggöra att det var Sverige som kommunicerades i de gemensamma projekten. Söderhavet vann pitchen för snart ett år sedan och den innehöll bland annat uppdragen att ta fram en logotyp och att utveckla webbportalen sweden.se*.

– Vi ville ha in en stark symbol i logotypen och ställde oss frågor som: Vad är det vi ska berätta? Vi ska förmedla Sverige och det var på så vis som den svenska flaggan kom upp på förslag. Den i original, utan några nya skärningar, tillsammans med ett unikt typsnitt var något som kunden också tyckte kändes som en bra väg att gå, säger Jesper.

Det skissades, skrevs ut och noterades olika förändringar direkt på utskriften. Mycket bollande av idéer blev det och typsnittet testades ganska direkt. Bokstaven r fick till exempel en kortare avslutning och pricken över å:et fylldes i.
Det skissades, skrevs ut och noterades olika förändringar direkt på utskriften. Mycket bollande av idéer blev det och typsnittet testades ganska direkt. Bokstaven r fick till exempel en kortare avslutning och pricken över å:et fylldes i.

Han arbetade fram ett antal skisser på olika typsnitt och tog sedan kontakt med Stefan, som direkt fann projektet intressant. Redan i den här tidiga delen av designprocessen fanns det, berättar de, en intention om att inte blanda in för många krusiduller i typsnittet.

– Många skulle antagligen blanda ihop Sweden Sans med Helvetica. Men vi har varit noga med att ge Sweden Sans en egen karaktär och har också lagt in en del unika designdetaljer. Vi ville till exempel, och det var en idé från början, behålla drag av ett monotypsnitt. Vi har sedan spärrat det traditionellt, men en luftig känsla finns fortfarande kvar, säger Stefan och berättar vidare:

– Versala i och j har seriffer och siffran noll har samma bredd som en versal och har ett diagonalstreck — zero slash. Cirkeln över å:et är även ifylld, men det tecknet kommer inte att användas så ofta, då kommunikationen främst skrivs på engelska.

Typsnittet Sweden Sans ska vara klassiskt, tidlöst och ha en luftig känsla. De ville inte ha några krusiduller och det skulle även fungera i löpande text.
Typsnittet Sweden Sans ska vara klassiskt, tidlöst och ha en luftig känsla. De ville inte ha några krusiduller och det skulle även fungera i löpande text.

I de första skisserna formades ordbilden Sverige i regular, den normala tjockleken. Men ganska snart förstod Jesper och Stefan att det behövdes en vikt till för att typsnittet skulle bli lättare att använda i ett bredare grafiskt sammanhang. Prioriteten i detta läge var dock att få klart den första varianten och de hittade inspiration bland allt från gamla gatuskyltar till det rena formspråk som återfinns inom skandinavisk design. Neutralt och lagom, beskriver Jesper stilen.

– Typsnittet skulle inte vara för speciellt men ändå starkt. En stor aspekt var också att det skulle fungera på webben och i alla medier, säger han.

Betaversionerna av typsnittet testades kontinuerligt och parallellt med Stefans designprocess. Han skickade över filerna till Jesper som i sin tur prövade att designa med typsnittet direkt. På så vis kunde de bolla idéer och intryck fram och tillbaka och finjustera detaljer löpande. Det kunde handla om att mellanrum var allt för stora eller att den gemena bokstaven r hade en för lång avslutning.

Kunden hölls även uppdaterad och avstämningar gjordes under hela processen. Det blev två månaders hårt arbete utspritt över våren och sommaren förra året. Förutom den normala vikten var även den andra, en bold-variant, klar. Ordbilden Sverige och det lokala språket i logotypen fick dessutom en variant i semi-bold. När CAP&Design är på plats nämner de att det kan komma en light-variant för att öka variationen och minska behovet ytterligare av kompletterande typsnitt.

– Största testet är när man börjar skriva med ett nytt typsnitt. För det är lätt att tycka att en bokstav är snygg i sig, men det ska fungera som en helhet i löpande text. En annan optisk fälla är svärtan i bokstäverna, detaljer som tjockleken på hårstrecket fick jag jobba en del med, säger Stefan.

Den grafiska identiteten innebar även en översättning av ordbilden Sverige på lokalt språk. Ett stort antal accenttecken har tagits fram och logotypen finns klar för användning i cirka 40 länder.
Den grafiska identiteten innebar även en översättning av ordbilden Sverige på lokalt språk. Ett stort antal accenttecken har tagits fram och logotypen finns klar för användning i cirka 40 länder.

Fyra identitetsbärande element kom att bli en del av den grafiska plattformen. Svenska flaggan, ordbilden Sverige, den lokala översättningen av ordbilden samt typsnittet. Det innebar att Stefan fick utveckla Sweden Sans så att tonen och karaktären i typsnittet återfinns även när ordbilden Sverige skrivs ut på lokala språk som arabiska, kinesiska eller grekiska.

– Arabiska har en annan rytm i bokstäverna och skiljer sig mer från det latinska än det kyrilliska och det grekiska alfabetet, de sistnämnda har ändå någon latinsk känsla i sig. De asiatiska i sin tur bygger på handskrift och har många vertikala streck. Utmaningen var att det skulle kännas korrekt men genomsyras av Sweden Sans enkelhet i karaktären, säger Stefan.

En lokal översättning av ordbilden Sverige har hittills tagits fram för cirka 40 länder. Ett arbete som till stor del handlar om att utveckla accenttecken på de olika språken.

Men det slutar inte där, inför ett kommande projekt på Svenska institutet har designbyrån tagit fram en komplett version av Sweden Sans med alla grundtecken inom det arabiska alfabetet.

Sweden Sans finns för närvarande i en regular och en bold-version. Det har drag av ett monotypsnitt, spärrat traditionellt, men kvar finns en luftig känsla.
Sweden Sans finns för närvarande i en regular och en bold-version. Det har drag av ett monotypsnitt, spärrat traditionellt, men kvar finns en luftig känsla.

Typsnittet hann knappt bli klart innan det var dags att gå skarpt. Trycksakerna till projektet Swedish design goes Milan under designveckan i Milano var först ut med att ha det färdiga Sweden Sans i sin design.
Typsnittet hann knappt bli klart innan det var dags att gå skarpt. Trycksakerna till projektet Swedish design goes Milan under designveckan i Milano var först ut med att ha det färdiga Sweden Sans i sin design.

Stefan är i slutskedet med det arbetet när vi ses i början av januari och han ser formen som en modern tolkning av det arabiska alfabetet. Målet är ett arabiskt typsnitt som känns som originalet Sweden Sans. Det raka, tidlösa och klassiska ska inte gå förlorat.

– Det är inte alls lika många tecken i det arabiska alfabetet om du jämför med det kinesiska. Men hur lång tid det tar beror helt på hur komplext ett typsnitt är. Här hade vi en renodlad sanserif och vi har gjort flera tester än normalt genom hela projektet. Vi har hela tiden stämt av med kunden för att säkerställa stilen och karaktären, speciellt under arbetet med det arabiska alfabetet, säger Stefan.

Jesper fyller i att han har lärt sig mycket av Stefan under arbetets gång och att det har varit en rolig designprocess. Han förklarar att nu när det finns ett identitetsbärande typsnitt för det globala varumärket Sverige är förhoppningen att det förankras och används under en lång tid framöver.

– Nu har vår kund alla möjligheter att kommunicera enhetligt och de kan tydligt visa vem avsändaren är både på webb och i print**. Den nya grafiska identiteten har fått bra mottagande hittills och vi hoppas att det skapar en justerbar, men homogen, bild av Sverige, säger han.

Formen är justerbar på så vis att det finns ett antal färger att kombinera de olika elementen med och en tydlig grafisk manual.
Formen är justerbar på så vis att det finns ett antal färger att kombinera de olika elementen med och en tydlig grafisk manual.
Annons
Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2019
No4

Vi pratar med Tecken Signs | Bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse | Typsnittformgivarna So-Type | Ett samtal om typografi med ATypI | Typotugg | Gutenberg till Opentype

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No3

Pond Designs förpackningsprocess | Tomorrow Machine och framtidens förpackningar | Avkodade förpackningar | Brobygrafiska om varumärkesbärare | Årets PIDA-vinnare | Jake Knapps Design Sprint | Laptop-test

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No2

Interaktiva affischer med Pangpangpang | Visual Arts resa | The Emotional Art Gallery | Galleri: The Pavilion | De formger för Times Square | Personporträtt: Åsa Kax Ideberg | TBWA moderniserar

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No1

Fotorealistisk 3D hos Foam Studio | Offentlig konst i 3D | Galleri med Sven Prim | Ines Alpha sminkar med 3D | The Reprap Story | Omvärldsspaning | Framtiden för 3D | Vinetiketter för världen från Karlstad

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No4

Personporträtt med fotografen Weroncka Gȩsicka | Illustrera med papper | Flat design | Att välja bild | Konflikt och Kreativitet | Platt formagivning tar steget in i framtiden | Så når du betraktaren | Analys av Ericssons nya logotyp

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No3

Så jobbar Tele2 Inhouse | Lean design för formgivare | Effektiv utomhusreklam | Galleri: Björn Persson | Inhouse: Stockholms stadsbibliotek | Anti-copying in design | Inhouse: MoMA | Intervju: Christina Knight

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No2

Sthlm signs handmålar | Nordblicks nya profil | Semiotik i grafiken | Galleri: Simon Hjortek | Löwengrips redesign | Designa effektiva logotyper | Att redesigna eller ej | Nystartade studion Ulmaja Wilsson | Vi testar Loupedeck

Besök vår shop