Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Spritens museum i ny tappning

TEXT Sara Wilk
Annons

För snart tre år sedan började Stockholm Design Labs arbete med Vin & Sprithistoriska Museet. Då låg det på Dalagatan vid Norrtull i den kungliga huvudstaden, en något oåtkomlig adress med Stockholmsmått mätt – speciellt för ett museum och en potentiell turistattraktion.

Besöksantalet låg på ungefär 20 000 personer per år, vilket är en ganska modest siffra i jämförelse med till exempel jätten Moderna museet som har över 500 000 besökare varje år, och Spårvagnsmuseets 113 000.

Men man hade ett ess i rockärmen. Museet hade nämligen fått tillgång till Absolut Art Collection, en konstskatt med verk av bland annat Andy Warhol och Damien Hirst, som aldrig tidigare visats i sin helhet. Det hade tänt en förändringslusta och man hade tagit beslutet att museet skulle ta sitt pick och pack och flytta till attraktiva Djurgården. Där det därmed också skulle ta plats jämte attraktioner som Gröna Lund, Vasamuseet och Nationalmuseum.

– Kunden berättade att de skulle flytta till nya lokaler, till Galärskjulen på Djurgården, och att de absolut inte kunde ta med sig museet som det var då. De ville skapa en ny typ av museum och vi skulle hjälpa dem, berättar Anette Jannerö, som är vice vd och varumärkesstrateg på Stockholm Design Lab, när vi träffas i ett av byråns ljusa sammanträdesrum i lokalerna på Sturegatan i Stockholm.

  • Logotypen använder samma typsnitt som den klassiska Spola kröken-kampanjen från 1970-talet: Futura Condensed Bold.

Hon beskriver det som ett riktigt drömuppdrag. Stockholm Design Lab fick nämligen möjlighet att vara med från början. Dessutom var det rejält omfattande. Designbyrån skulle inte bara stå för den grafiska identiteten, utan också ta sig an ­varumärkesstrategin. De skulle, så att säga, få ansvar för hela kalaset.

– De ville skapa ett upplevelsemuseum, en mötesplats där det händer någonting, och de ville att det skulle kännas nytt, spännande och innovativt, säger Anette Jannerö.

Arbetsgruppen på och representanter från museet kickade igång arbetet under våren 2010. Det första som hamnade under lupp var museets innehåll. Vin & Sprithistoriska Museet gjorde nämligen skäl för sitt namn. Utställningarna fokuserade på vin- och sprithistorien, produktionen och industrin. Där fanns gamla redskap, etiketter och flaskor. Men framåtblickandet lyste med sin frånvaro.

– Vi kom snabbt fram till att vin inte är någonting som är unikt för Sverige och att det kunde tas bort. Det gör man mycket bättre i Sydeuropa. I stället kände vi att det är spriten och svenskarnas förhållande till den – både det bra och det dåliga – som borde ligga till grund för museet, säger hon.

  • Ett glas eller ett hus? I Sprit­museums symbol syns både ett cocktailglas och byggnadens former.

Sverige har onekligen en lång spritkultur att visa upp och vårt förhållande till alkoholen är minst sagt omdiskuterat. Det finns dessutom inget annat museum i Europa som blandar sprit och konst, berättar Anette Jannerö, och ska man skapa ett museum i världsklass måste man hitta något unikt.

Den primära målgruppen som Stockholm Design Lab valde att fokusera på kallar de njutningssökande materialister. De är lite äldre, eftersom museet absolut inte ska rikta sig till ungdomar, intresserade av mat, dryck och att lära sig något nytt. Därtill tycker de om att gå på provningar och att testa nya saker. De är inte främmande för ny teknik och finns i lika hög grad både här som utomlands. 

– Det ska inte bara vara turisternas museum utan också stockholmarnas. Det här var en tydlig och bra målgrupp som är intresserade av utbudet. Vi utformade museet efter huvudmålgruppen och att de skulle älska det. De andra skulle gilla det, säger Anette Jannerö.

  • Affisch för Spritmuseum.

Med hjälp av research, intervjuer med nyckelpersoner och workshops med museets representanter tog arbetsgruppen fram tre kärnvärden som skulle definiera museet: kreativt, kontrastrikt och sinnligt. Tanken var att de skulle följa med under hela resan och samtidigt genomsyra museet och besökarens upplevelse.

– Vi hjälpte också till att skapa en tydlig mission och vision för företaget. Missionen är att inspirera och öka kunskapen om svensk spritkultur genom kreativa och kontrastrika utställningar som kittlar alla sinnen. Museet valde att sikta högt och visionen är att vara ett av Stockholms tio mest besökta museer. Detta innebär att öka från 20 000 besökare per år till 100 000, berättar Anette Jannerö.

  • En annons som har synts i flera svenska medier efter öppnandet.

Efter att grundpelarna var satta tog man tag i nästa stora förändring; namnet. Vin & Sprithistoriska Museet var långt och fungerade inte längre med inriktningen. Efter många diskussioner och flera alternativ, bland annat Alkoholmuseet och Skål!, valdes det kortare och snärtigare Spritmuseum.

E­n lösning som klart och tydligt förklarar museets inriktning och dessutom är internationellt gångbart. Utifrån den färska varumärkesidentiteten fortsatte Stockholm Design Lab med att ta fram en ny visuell identitet. Målet var att den skulle vara både långsiktig och drivande. Att göra någonting på Djur­gården förpliktigar nämligen: de nya lokalerna var k-märkta och det är inte tillåtet att göra vilka förändringar som helst i omgivningarna. Därför valde man att restaurera de gamla ­Galärskjulen i stället för att riva och bygga nytt.

  • Spriten är central i Spritmuseums grafiska identitet, den återkommer till exempel i form av droppar. Som här.

Därför var det den nya identiteten mer än arkitekturen som fick stå för den största  förändringen.

Den gamla loggan försvann snabbt och ersattes med ett nytt, enklare ordmärke. Stockholm Design Labs grundare och creative director Björn Kusoffsky berättar:

– Det intressanta är att visa upp den svenska alkohol­historien och samtidigt informera om alkoholens baksidor. Den här logotypen associerar till kampanjen Spola kröken och är en subtil blinkning till den här dualiteten.

  • De här brickorna används både i museets restaurang och finns att köpa i butiken.

Spola kröken var en kampanj som gick under 1970-talet. Tanken var att den skulle minska alkoholkonsumtionen i Sverige och uppmana till ett mer måttligt drickande. Spritmuseums nya logotyp använder samma typsnitt som den klassiska Spola kröken-loggan, Futura Condensed Bold, vilket bidrar till en kraftfull och stark avsändare. Men i övrigt är det just kröken som har varit utgångspunkten för resten av den visuella identiteten.

– Vår idé var att utgå från spriten, det transparenta, det flytande, glaset och molekylerna. Vi ville verkligen renodla den idén. Som formgivare är det ganska skönt med begränsningar, att arbeta inom satta ramar, annars kan det blir vad som helst. Det är dessutom roligare att säga att det mönster vi tog fram är en alkoholmolekyl, än att det bara består av prickar, säger Björn Kusoffsky.

  • Den grafiska profilen in action. Verktygslådan är förvånansvärt enkel med tanke på att den måste klara av åtskilliga uppdrag. ­Annonser, restaurangmenyer och förpackningar, bland annat.

Eftersom Stockholm Design Lab arbetade med Sprit­museum under en ganska lång tid hade arbetsgruppen nästan ett och ett halvt år på sig att skissa på lösningarna. De ­beskriver hur den grafiska identiteten långsamt växte fram under arbetet – och att möjligheten till eftertanke också är en ­bidragande faktor till att alla beståndsdelar hänger ihop på det sätt som de gör.

– Det var egentligen ett ganska långt sökande innan något producerades. Vi skissade en massa och testade hur långt vi kunde sträcka oss, säger Per Carlsson som är art director.

– Det positiva med att ha så lång tid på sig är att man hinner prova. Det negativa är att det drar ut på tiden och det är inte säkert att det blir bättre. Det är klart att vi inte jobbade med det här hela tiden, vi återvände till det med jämna mellanrum. Att vi inte tröttnade på lösningen under tidens gång måste man se som något positivt, säger Björn Kusoffsky.

  • Katalogen till Face it!, utställningen som visar upp delar av Absolut Art Collection.

Alla visuella element är inspirerade av spriten. Koppar­taket har till exempel ett stansat mönster som bygger på ­etanolmolekylens strukturformel. Skyltarna i museet ser ut som droppar av vätska och en tio meter lång vägg fylld av spritkuriosa möter besökarna vid entrén. Sinnligheten är också närvarande, inte minst eftersom ­utställningarna engagerar fler än ett sinne med hjälp av fiffiga lösningar som tillför både lukt och smak.

Arbetsgruppen hade också idéer om att låta alkoholproduktionsprocessen vara en del av interiören. Artonårsgränsen kom måhända i vägen för att använda idén rakt av, men estetiken återfinns i de gamla lokalerna där både provrör och flaskor står uppradade.

– Sedan pratade vi hela tiden om att ha en symbol som beskriver Spritmuseum. Vi tittade på formen på huset och vi tittade på cocktailglas för att vi ville ha något som kan förknippas med både platsen och spriten. Vi hamnade i det här stilistiska glaset som vi också försöker att lobba för att sätta på fasaden, berättar Per Carlsson.

  • Längst fram syns »fyllehunden«, en modell av en etanolmolekyl – som till sin uppbyggnad påminner lite om en hund. Den har blivit ett slags maskot för museet.

Med tanke på den grafiska identitetens omfattning, den ska ju fungera för bland annat annonser, förpackningar, skyltprogram, inredning och restaurangmenyer, är verktygslådan förvånansvärt enkel. Som grundtypsnitt syns Futura Demibold och Century Schoolbook, samtidigt som den huvudsakliga färgpaletten är svart, vit och grå.

– Vi har gjort en verktygslåda som ska kunna hanteras av många människor. Vi var tvungna att hitta någonting som var väldigt enkelt att använda. Det tycker jag är viktigt generellt, att man anpassar sig efter kundens kunskap och motivation. Skulle vi göra allting själva skulle vi kunna producera super­avancerade lösningar hela tiden, men kunderna ska inte vara beroende av oss som konsulter, säger Björn Kusoffsky.

  • Spritmuseums symbol används på många sätt. Till exempel på påsar och oblater.

Under maj 2012 öppnade det nya museet i Galärskjulen på Djurgården, komplett med en ny varumärkesplattform, identitet och inriktning. Egentligen är det lite missvisande att prata om uppdraget som en redesign, eftersom det snarare har handlat om att skapa något helt nytt. Det är för tidigt att tala om något resultat, men under de första tre månaderna besökte hela 50 000 personer Spritmuseum – vilket innebär att de är på god väg att nå sitt mål.

  • Koppartaket med mönstret som bygger på etanolmolekylens ­strukturformel.

  • Alkoholen återkommer genom hela lokalen, här som vattendroppar på glaset.


  • En lång vägg fyllt med spritkuriosa möter besökaren på museet.

Stockholm Design Labs bästa tips – Olle Eksells råd är fortfarande aktuella:

  • 1: Design = ekonomi
  • 2: Planera
  • 3: Sortera
  • 4: Sanera
  • 5: Organisera
  • 6: Kalkylera
  • 7: Forma

Fakta: Arbetsgruppen

  • Björn Kusoffsky, creative director
  • Anette Jannerö, strateg
  • Per Carlsson, art director
  • Daniel Löfvenborg, art director
  • Daniel Söderstedt, art director
  • Lisa Fleck, grafisk formgivare
  • Camilla Nilsson, projektledare
  • Lars Forsberg, copywriter
  • Samarbetspartners: Dan Arne och Lomar Arkitekter

”Om man inte vågar kan man lika gärna somna om”

Museichefen Ingrid Leffler tillträdde sin tjänst under hösten 2009 och har alltså funnits med i verksamheten ungefär lika länge som Stockholm Design Lab. Av kreatörerna på byrån beskrivs hon som en riktigt bra beställare som ställer höga krav, samtidigt som hon är både modig och tydlig.

– Jag vände mig till Stockholm Design Lab ­eftersom Björn Kusoffsky är en av Sveriges ledande designer. Dessutom vet jag att han är kulturintresserad. Vi träffades och jag kände rätt fort att jag ville jobba tillsammans med honom, säger hon.

Hon beskriver det långa arbetet som en spännande och organisk process där flera kreativa personer varit närvarande. Tillsammans med designbyrån har de letat sig fram, konstaterar hon.

– Stockholm Design Lab har hittat de smarta lösningarna som vi har letat efter. Dessutom är den  grafiska verktygslådan enkel för oss att arbeta med. Jag tycker att de har lyckats med att förenkla och förtydliga för såväl oss som för besökarna.

Än så länge är det svårt att säga om satsningen har burit frukt. De har bara haft öppet sedan maj i år och än har inga siffror periodiserats – dessutom är det nästintill omöjligt att jämföra dem med den tidigare verksamheten på Dalagatan. Ingrid Leffler konstaterar dock att de är väldigt nöjda med produkten, uttrycket och museet.

– Om man inte vågar kan man lika gärna somna om. Att gå från Vin & Sprithistoriska Museet till Spritmuseum – att göra utställningar som skiljer sig från alla andra och att ta fram en ny identitet – har krävt en stor förändringsbenägenhet hos alla inblandade. Det är ett modigt litet museum och att våga har kanske varit det svåraste för mig.

Annons
Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2019
No4

Vi pratar med Tecken Signs | Bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse | Typsnittformgivarna So-Type | Ett samtal om typografi med ATypI | Typotugg | Gutenberg till Opentype

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No3

Pond Designs förpackningsprocess | Tomorrow Machine och framtidens förpackningar | Avkodade förpackningar | Brobygrafiska om varumärkesbärare | Årets PIDA-vinnare | Jake Knapps Design Sprint | Laptop-test

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No2

Interaktiva affischer med Pangpangpang | Visual Arts resa | The Emotional Art Gallery | Galleri: The Pavilion | De formger för Times Square | Personporträtt: Åsa Kax Ideberg | TBWA moderniserar

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No1

Fotorealistisk 3D hos Foam Studio | Offentlig konst i 3D | Galleri med Sven Prim | Ines Alpha sminkar med 3D | The Reprap Story | Omvärldsspaning | Framtiden för 3D | Vinetiketter för världen från Karlstad

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No4

Personporträtt med fotografen Weroncka Gȩsicka | Illustrera med papper | Flat design | Att välja bild | Konflikt och Kreativitet | Platt formagivning tar steget in i framtiden | Så når du betraktaren | Analys av Ericssons nya logotyp

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No3

Så jobbar Tele2 Inhouse | Lean design för formgivare | Effektiv utomhusreklam | Galleri: Björn Persson | Inhouse: Stockholms stadsbibliotek | Anti-copying in design | Inhouse: MoMA | Intervju: Christina Knight

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No2

Sthlm signs handmålar | Nordblicks nya profil | Semiotik i grafiken | Galleri: Simon Hjortek | Löwengrips redesign | Designa effektiva logotyper | Att redesigna eller ej | Nystartade studion Ulmaja Wilsson | Vi testar Loupedeck

Besök vår shop