Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Sturm & Drang vänder blad

TEXT Per Torberger
Annons

Sturm & Drang har funnits sedan 2006 och betecknar sig som en idébyrå. Byråns drygt sex anställda har titlar som art director, interaktiv designer, copywriter och projektledare. När det behövs tar byrån in kompetens utifrån via olika underleverantörer.

Med idébyrå menar de att kanaler, medier och discipliner kommer i andra hand – de väljs helt och hållet utifrån vilken idé byrån tror gör det bästa jobbet för kunden.

– Om det sedan blir en app eller en bok får man se, säger Lisa Sandström, art director på byrån.

Sturm & Drang är på intet sätt ensamma i branschen om att sätta idéerna i fokus, men det är ofta en svårsåld specialitet: det är lättare för kunder att betala för mer konkreta tjänster, som produktion. För Sturm & Drang har nischen trots det fungerat bra, enligt Lisa Sandström.

– Vi har lyckats få kunder som gillar det här, som har en öppen attityd till vad de vill ha, säger hon.

– Men självklart är det väldigt viktigt att produktionen håller hög kvalitet. Så vi gör mycket av den själva också, säger Björn Eklind, också han art director.

Några av kunderna hos Sturm & Drang är Statens Fastighetsverk, Göteborgs Stad, Jumperfabriken och Coopervision.

Uppdraget från CAP&Design, att ta fram ny design för Sveriges sedlar inklusive den nya 200-kronorssedeln, landade på Lisa Sandström och Björn Eklind. De började bekanta sig med ämnet genom att titta runt på sedlar från hela världen.

– Vi har också kollat vilka kriterier, säkerhet och sådant, som gäller för sedlar, även om inte ens hälften av dem finns med i vårt slutgiltiga förslag. Eftersom de ska presenteras i tidningstryck som inte skulle kunna återge allt, fanns ingen anledning att ta med det, säger Lisa Sandström.

– Storleken är också viktig. Dollarn har samma storlek i alla valörer, och vi diskuterade att välja kreditkortsformatet för våra. Men formatet är viktigt för synskadade, så vi behöll olika storlekar, säger Björn Eklind.

De diskuterade också om de skulle ha proportionerlig skalning mellan sedlarna, men insåg att det skulle göra det svårt att stoppa in nya valörer mellan de existerande, utan att göra om alla sedlar.

– Det vore mer stilrent rent designmässigt med proportionerlig uppskalning, men det föll på flexibiliteten, säger Lisa Sandström.
I slutänden bestämde de sig för att behålla dagens format och i princip också färgerna, för att i stället lägga krutet på andra delar i designen.

Nästa steg var att hitta de rätta motiven. Det sökandet inleddes med en allmän diskussion.

– Vi satte oss ner och började snacka om sedlar och vad sedlar är. Det är ett intressant ämne. Man kan ju fråga sig hur länge vi kommer att ha dem kvar, till exempel. Designmässigt finns många vägar att gå, men vi kände att många av de idéer vi kom fram till blev för seriösa, säger Lisa Sandström.

– Sedan skulle vi också ha kunnat göra ett rent designprojekt som skulle kunna bli väldigt snyggt, men som inte skulle kunna komma in i den verkliga världen. Till sist kom vi fram till att vi ville göra något av kontrasten mellan vad pengar faktiskt är och något humoristiskt och mer folkligt, säger Björn Eklind.

  • En tidig skiss var en lek med de klassiska porträtten och vad de faktiskt tittar på, vilket skulle uppenbaras på sedelns andra sida.

En idé som nästan bara blev humor var den som syns bland skisserna, med sedelns båda sidor. På den ena ett porträtt av en person som tittar mot betraktaren, på den andra personen bakifrån och det som den tittar på.

En idé som ligger närmare det slutgiltiga förslaget är den att koppla sedlarna till platser i Sverige.

– Tanken där var att motivet på sedeln skulle kunna passas in i skala 1:1 på platsen, säger Lisa Sandström.

– Då skulle man kunna få interaktion också, att du skulle kunna checka in på Facebook eller något sådant när du är på den här platsen, säger Björn Eklind.

  • En annan handlade om att koppla sedlarna till olika platser i Sverige. Sedlarna skulle då också ha koordinater för varifrån motiven var hämtade.

I slutänden blev det platser och en gåta. Sedelns ena sida pryds av mer eller mindre kända platser över hela Sverige, från en bakstuga i Jämtland till Brösarps backar i Skåne. Att flera av dem, men inte alla, visar mänskliga verk är bara en slump.

– Det viktiga var att det skulle vara ett objekt och att det skulle vara platser som var tillräckligt kända och allmängiltiga för att kunna vara på en sedel, samtidigt som de skulle ha geografisk spridning, säger Lisa Sandström.

Sidan med geografiska platser är dock baksidan, enligt Sturm & Drang. Det viktiga motivet finns i stället på sedelns andra sida. Om motivet på baksidan ofta var mänskliga verk, är framsidans motiv ofta resultatet av mänskliga handlingar, av hantverk. Vid första anblicken förefaller de ha en direkt koppling till platsen, men egentligen är det snarare tvärt om. Platserna har valts för att passa motiven.

Motiven är lekfulla symboler som har koppling till sedlarna. Men klarar du att lista ut vad som binder dem samman och kopplar dem till just pengar?

Typsnittet som valts är Futura.

– Vi ville ha något slags dubbelhet i sedlarna, en blandning av klassiskt och modernt. Futura har egenskapen att kunna få det både klassiskt och modernt, beroende på användning. Dessutom är det vackert i linjerna och har bra siffror, säger Lisa Sandström.

  • (Till vänster) Sedlarnas ena sida, det Sturm & Drang kallar baksidan, pryds av bilder från olika platser i Sverige. Färgerna är i huvudsak tagna från de nuvarande sedlarna. Typsnittet är Futura, som Lisa Sandström och Björn Eklind tycker kontrasterar bilderna bra samtidigt som det känns både modernt och klassiskt på en gång.
  • (Till höger) Den sida byrån betraktar som framsida har motiv som symboliserar någonting – frågan är vad. Det hela är ett slags rebus med koppling till pengar.

Om du vill ha chansen att få designa de nya sedlarna själv, på riktigt, kan du delta i Riksbankens tävling.

Annons
Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2019
No4

Vi pratar med Tecken Signs | Bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse | Typsnittformgivarna So-Type | Ett samtal om typografi med ATypI | Typotugg | Gutenberg till Opentype

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No3

Pond Designs förpackningsprocess | Tomorrow Machine och framtidens förpackningar | Avkodade förpackningar | Brobygrafiska om varumärkesbärare | Årets PIDA-vinnare | Jake Knapps Design Sprint | Laptop-test

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No2

Interaktiva affischer med Pangpangpang | Visual Arts resa | The Emotional Art Gallery | Galleri: The Pavilion | De formger för Times Square | Personporträtt: Åsa Kax Ideberg | TBWA moderniserar

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No1

Fotorealistisk 3D hos Foam Studio | Offentlig konst i 3D | Galleri med Sven Prim | Ines Alpha sminkar med 3D | The Reprap Story | Omvärldsspaning | Framtiden för 3D | Vinetiketter för världen från Karlstad

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No4

Personporträtt med fotografen Weroncka Gȩsicka | Illustrera med papper | Flat design | Att välja bild | Konflikt och Kreativitet | Platt formagivning tar steget in i framtiden | Så når du betraktaren | Analys av Ericssons nya logotyp

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No3

Så jobbar Tele2 Inhouse | Lean design för formgivare | Effektiv utomhusreklam | Galleri: Björn Persson | Inhouse: Stockholms stadsbibliotek | Anti-copying in design | Inhouse: MoMA | Intervju: Christina Knight

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No2

Sthlm signs handmålar | Nordblicks nya profil | Semiotik i grafiken | Galleri: Simon Hjortek | Löwengrips redesign | Designa effektiva logotyper | Att redesigna eller ej | Nystartade studion Ulmaja Wilsson | Vi testar Loupedeck

Besök vår shop