Vart är vi på väg

TEXT

Mette Rosencrantz

PUBLICERAD

2015-01-30

Blir det bättre eller sämre?

Vart är vi på väg? Blir ekonomin bättre eller sämre – och hur kommer vårt agerande att ändra sig?

Det var några av frågorna när PackBridge, stödda av EU-bidrag, redovisade sina tankar kring det år som ligger framför oss.

– Vi blir avbrutna var tredje minut på jobbet och vi träffar fler på en månad än våra farföräldrar gjorde under hela sin livstid. Alla ställer sig frågor om vem jag är och var jag hör hemma. Det är varje varumärkesägares uppgift att stödja konsumenten i att besvara detta.

Det konstaterade Daniel Salzer från Amore Brand Identity, samtidigt som han tyckte det var svårt att staka ut mer generella trender.

– Vi hade en depression 2008, men är nu igenom den. Nu har vi i gengäld det lägsta oljepriset i modern tid och det oroar vår viktiga handelspartner Norge.

– Hur länge kan de höga fastighetspriserna ligga kvar? Och vad händer när det vänder. Samtidigt finns oron att tappa intellektuellt kapital i Stockholm i och med att bostadsbyggandet inte alls hänger med efterfrågan.

– Dessutom har vi en växande högerextremism i Europa. Kombinerad med Syrienkrisen, som inte verkar ta slut, och oron i Irak, Egypten och Libyen, så kan det utvecklas till en allvarlig situation.

– Kriser kan vara hemska, samtidigt som de är katalysatorer för nya idéer. Kriser kan alltså både döda och föra in oss på nya spår.

Tonvikt inför 2015

Daniel Salzer pekar på flera saker som kommer att påverka konsumentens val under 2015.

I 30 år har lyckoindex i USA sjunkit, samtidigt som valmöjligheterna ökat. När vi väljer ekologiskt eller Linas matkasse, gör vi det delvis för att samtidigt kunna sortera bort allt det andra. Allt som hjälper mig att välja, är värdefullt. Begränsa mina valmöjligheter, istället för att öka dem.

Jag vill gärna välja sådant som både är bra för dig och mig. Polarbröd använder bara vindkraft, vilket ger mig bättre samvete, samtidigt som de sparar pengar på energi.

Klassiker kommer tillbaka. Gamla etiketter och utseende på förpackningar återvänder. Låt det gärna se ut som vi minns det för 50 år sedan.

Ha unika etiketter och förpackningar i små serier. Det blir personligt och känns relevant. Gör gärna massor av snarlika etiketter på samma vara. Det mest tydliga exemplet här är Coca-Colas, som i varje land tillverkat etiketter med de 150 vanligaste namnen.

Jag vill gärna ha en bra känsla av det jag gör. Det ska kännas bra att välja din produkt och jag vill på något sätt förhålla mig känslomässigt till den.

TetraPak & Co.

Kristina de Verdiers har en bakgrund på TetraPak men arbetar nu i det egna företaget Ambalaj. Hon konstaterar att unga inte gillar att gå till affären och handla. Det ställer nya krav på förpackningen – den ska fungera även som en tumnagel på en skärm.

– Många produkter köps och levereras utan besök i en butik. Förpackningen ska hålla för att skickas och ska även fungera för att returnera.

– För den som går till butiken ska det kännas viktigt att välja en viss produkt. Det har Oatly lyckats med, där de ser förpackningen som hjälten i deras produkt. Du kan också skapa framgång på annat sätt. En varumärkesägare ökade försäljningen med 30 procent genom att prägla och lägga folie på sin produkt.

Kristina de Verdiers konstaterar också att miljöintresset är dubbelt. Vi pratar gärna om det, men det är ofta trögare i verkligheten. Den som promenerar i parken tycker det räcker att kasta i papperskorgen, utan att tänka på källsortering.

Förpackningsindustrin är en stor och mäktig bransch, med 20 000 anställda och en omsättning på 70 miljarder kronor. Kraven på branschen är höga.

– Konsumenten vill agera ärligt och humant. Varumärken är som vänner – du vill vara med de som är ärliga och generösa.

Kristina de Verdiers konstaterar att unga inte vill handla i en butik. Det ställer nya krav på förpackningen, när den ska fungera som en tumnagel på skärmen i en smartphone och kunna skickas och returneras utan att skadas.