Vid traditionell tillverkning utgår du från en mängd material och skalar sedan av delar för att få fram en slutprodukt. 3D-printing fungerar tvärtom. Här lägger du hela tiden till material. Utskrifterna byggs upp lager för lager, nerifrån och upp, och skapar till slut en hel produkt. 3D-printing kallas därför ibland för additiv tillverkning. Produkterna som skapas kan tillverkas i olika material, ha olika färg och olika egenskaper.

Det första steget i att skapa en produkt med en 3D-printer är att göra ut en modell i CAD.

– Enkelt förklarat kan man säga att en 3D-modell består av mängder av lager. Dessa lager kan vara av exempelvis plast eller gips. Modellen skapas oftast i ett CAD-program där måtten i längd-, bredd- och höjdled skapar en tredimensionell ritning. När du sedan skriver ut modellen analyseras CAD-filen av 3D-skrivarens program. Där avgörs hur objektet ska byggas för att optimera material- och tidsanvändning, säger Johnny Wiridén på Arkitektkopia.

Skrivarens program delar sedan upp modellen i lager. Dessa är så tunna som 3D-skrivarens upplösning tillåter. Effekten som blir är samma som om du skulle lägga flera pappersark på varandra och sedan försiktigt förskjuta dem så att det bildas en rundning. Då framträder varje enskilt ark som ett lager. För att bli kvitt detta i din modell kan du enkelt slipa till en slät yta. Modellerna du skriver ut kan så klart också vara i olika storlek – det beror helt på skrivaren. Med en mindre skrivare kan du skriva ut modellen i delar för att montera ihop i efterhand.

Vissa modeller kommer att behöva printas med stödmaterial. Johnny Wiridén förklarar:

– En modell behöver i vissa fall stöd för att inte tippa över under printandet. En viss negativ lutning funkar men när vinkeln blir för stor behövs stödmaterial som hjälper det underliggande lagret att stödja de lager som kommer ovanför. Ett tydligt exempel är om du printar en kaffekopp. Koppen har ofta en liten negativ lutning vilket inte är några problem men sedan kommer örat. Det första nedersta lagret på örat ska plötsligt gå utanför själva koppen och om man då inte har stöd underifrån så kommer helt enkelt örat trilla av under processen. Dessa avvikande delar i en modell kallas ibland för ”öar”.

Men dessa stödstrukturer räknas ut av skrivarens program och skapas sedan automatiskt. De kan även justeras manuellt. Stödmaterialet brukar oftast kunna tas bort genom någon slags kemisk behandling eller värmebehandling. Ibland görs de av samma material som själva modellen görs i. I så fall skapas brottanvisningar som underlättar borttagning i slutskedet.

Filen som skapats i CAD ska oftast sparas som en STL-fil. I det formatet sparas detaljer om exempelvis storleksförhållanden och måttangivelser som tryckeriets skrivare ska tolka. Professionella tryckerier, däribland Arkitektkopia, kan hjälpa till att få den filen klar för tryck. [fakta id=”45381″]

Hur kan man använda 3D-print?

– 3D-printing är uppenbarligen en fascinerande och innovativ teknik som får även den mest insatta att nyfiket följa produktionen. Från början användes 3D-printing främst till att skapa prototyper av diverse produkter. Prototyperna kunde printas på några timmar och sedan modifieras och printas igen. Allt för att få en perfekt slutprodukt i senare skede. Om prototypen hade tillverkats på traditionellt vis hade ledtiden på enbart första varianten tagit flera veckor, säger Försäljningschef Klaus Junkers.

Det är faktiskt inte ovanligt att den printade produkten blir den faktiska slutprodukten enligt Arkitektkopia. Materialen och tekniken har banat väg för enormt bra hållbarhet, ibland bättre än om produkten varit gjord på traditionellt vis.

– Det är dock inte bara mindre enskilda föremål som printas. 3D-printing tros revolutionera tillverknings- och byggnadsindustrin under de närmsta åren. Det finns redan nu flera exempel på hur hela eller delar av hus kommit till med hjälp av skrivarna. Dessa skrivare är givetvis enorma i förhållande till de som står exempelvis på ett tryckeri.

Klaus Junkers påpekar också att 3D-printing även revolutionerar hur elever i skolan kan arbeta med modellarbete. Istället för att låta eleverna arbeta med enbart teoretiska modeller har skrivarna möjliggjort fysiska modeller som lägger grunden till ett framgångsrikt multilärande. Exempelvis krävs det matematisk förståelse för att skapa rätt dimensioner i printprogrammet och teknisk förståelse för att skapa en användbar produkt.

– Var utvecklingen tar oss härnäst, det vet ingen. Men en sak som är säker är att vi på Arkitektkopia ligger i framkant när det gäller framtagning av modeller och prototyper. Vi investerar kontinuerligt i nya maskiner och vidareutvecklar vår kompetens för att kunna erbjuda möjligheter att skapa högkvalitativa produkter, avslutar Klaus Junkers.

Läs mer på arkitektkopia.se/akademi