Bakom månadens urval finns bland andra mexikanska CocijoType, där Elí Castellanos har hämtat inspiration från gamla serietidningar, och Commercial Type, där Paul Barnes har gått tillbaka till den skotske stilgjutaren Alexander Wilsons bokstavsformer. Faire Type har i sin tur gett sin historiskt inspirerade Octave-familj en sans serif, medan Interval Type och Ivy Foundry bjuder på två ganska olika tolkningar av hur bokstäver kan ta plats.
Chamaco – serietidningsbokstäver med mexikanska rötter
Med Chamaco har Elí Castellanos för CocijoType hämtat inspiration från Mexikos färgstarka serietidnings- och skyltkultur. Typsnittet har fått sitt namn efter serietidningen Chamaco, som gavs ut mellan 1936 och 1956, och fångar något av de handritade bokstävernas uttryck med sina kraftiga former och karakteristiska lutning.
Chamaco är dessutom uppbyggt i fem lager, vilket gör det möjligt att kombinera konturer och rastereffekter på olika sätt. Den som inte vill börja från grunden kan använda någon av de tio färdiga färgpaletterna, inspirerade av neonskyltar. Det ger gott om möjligheter att leka runt med bokstävernas utseende utan att behöva rita varje effekt för hand.
Det är lätt att föreställa sig Chamaco på en affisch eller förpackning där bokstäverna får ta lika mycket plats som illustrationen. De olika lagren gör också att typsnittet kan användas för att bygga upp en hel grafisk komposition, snarare än att bara sätta en rubrik.
Se och testa Chamaco hos CocijoType
Spectator – en skotsk klassiker får nytt liv
Paul Barnes har tittat närmare på en helt annan sorts typografihistoria. Med Spectator för Commercial Type har han gått tillbaka till 1700-talets Skottland och stilgjutaren Alexander Wilson, vars bokstavsformer befinner sig någonstans mellan Caslons mjukare uttryck och Baskervilles mer kontrasterande antikvor. Här möts den äldre antikvans organiska former och övergångsantikvans mer regelbundna uppbyggnad.
Barnes har inte nöjt sig med att återskapa de historiska bokstäverna. Spectator har ritats i fyra optiska storlekar – Text, Deck, Headline och Poster – där proportioner, kontrast och detaljer anpassats efter hur stort typsnittet ska användas. I de mindre storlekarna behöver formerna fungera i sammanhängande text, medan de större ger utrymme för finare detaljer och ett mer uttrycksfullt spel mellan tjocka och tunna streck.
Även kursiven har fått en modernare utformning. Resultatet är en familj som kan röra sig från brödtext till riktigt stora rubriker utan att förlora den historiska karaktären.
Se och testa Spectator hos Commercial Type
Sugarspark – med förkärlek för geometrisk retro
Med Sugarspark kastar Interval Type det subtila åt sidan. Inspirationen kommer från klassiker som Kabel och Avant Garde, men också från Bauhaus, tidiga spelkonsoler och rymdålderns grafiska formspråk.
Det geometriska uttrycket är tydligt, med breda, cirkulära bokstavsformer, hög x-höjd och tät sättning. Samtidigt finns det tillräckligt många oväntade vinklar och avslut för att bokstäverna inte ska kännas alltför perfekta. De platta och snedställda avsluten bryter upp de runda formerna och ger typsnittet en lätt skev karaktär. Familjen omfattar sju vikter, från tunna Hairline till kraftiga Poster.
Interval Type har även tagit fram systerfamiljen Sugarswift, som bygger vidare på samma formspråk men med öppnare teckenavstånd och proportioner anpassade för längre texter. En rätt användbar kombination för den som vill låta rubrikerna ta ut svängarna utan att resten av typografin behöver följa.
Se och testa Sugarspark hos Interval Type
Octave Sans – när en fransk antikva tappar serifferna
Att ta bort serifferna från en antikva låter kanske som ett enkelt sätt att skapa en sans serif. I praktiken krävs mer än så, särskilt om de två typsnitten fortfarande ska kännas besläktade. Det är en av utgångspunkterna för Octave Sans, formgiven av Maxime Gau för Faire Type.
Familjen bygger vidare på Octave, som i sin tur har rötter i Théophile Beaudoire Elzévir från 1858. För den ursprungliga Octave-familjen utgick Gau från bokstavsformer som användes i en fransk bok om rysk musikhistoria från 1898. I den nya sans serifen har han behållit grundläggande proportioner och vissa karakteristiska detaljer, men arbetat om formerna i en mer geometrisk riktning. Bland annat finns något av antikvans kraftiga rundningar kvar i versalerna.
Octave Sans finns i sju vikter med tillhörande kursiver och en variabel version. Familjen är dessutom ritad för att fungera tillsammans med Octave, vilket ger möjlighet att växla mellan serif och sans serif utan att tappa det gemensamma formspråket.
Se och testa Octave Sans hos Faire Type
IvyMazarin Big – mer plats åt bokstäverna
Den danske formgivaren Jan Maack på Ivy Foundry har tagit fram en version av IvyMazarin för den som verkligen vill nå ut med sitt budskap. IvyMazarin Big bygger vidare på familjens historiska inspiration från Robert Girards Astrée, men har fått smalare proportioner, skarpare detaljer och tätare sättning.
Även x-höjden har ökats, vilket ger gemenerna mer närvaro och förstärker det kompakta uttrycket. Just de här justeringarna gör skillnad i stora rubriker, där varje kurva och avslut blir synligt och bokstävernas inbördes rytm spelar större roll. De smalare proportionerna gör det också möjligt att få in mer text på en rad, något som för tankarna till klassisk tidningstypografi.
IvyMazarin Big behåller mycket av originalets elegans, men får ett mer direkt uttryck som känns särskilt hemma i magasin och annan redaktionell formgivning.
