Jag kokar mig en varm kopp te och slår mig ned vid kontorsplatsen. Där sitter jag omgiven av en mjuk filt som omfamnar och skapar mys till vad jag brukar kalla nattskiftet och de timmar av jobb som sker medan andra personer kollar Netflix eller sover. Det är vinter, julprydnaderna fyller skyltfönstren medan mörkret sluter om livet på ett kraftfullt sätt och öppnar upp för nya dagdrömmar om ljus och dess inre och yttre kraft att motivera och inspirera. Kanske är det därför jag såväl som så många andra kreatörer väljer att inspireras av ljusskillnader som huvudsakligt element i vårt skapande. Led, neon och andra ljuskällor framställs allt oftare i både reklam, design och konst, något som redan märktes på designmässn i Basel i början av sommaren och ännu mer nu. Kanske är det på ett djupare plan så att behovet av både ljus som det positiva, mystiska och övernaturliga efterfrågas extra mycket i tider av svårmodhet. För i stunder av mörker men också under perioder då samhället i stort saknar klarhet och positivitet efterfrågar vi ljus på alla sätt och vis. Vi söker tillsammans det drömska och fantasifulla och i det faller även det mystiska ljuslagda in i ekvationen. För trendmässigt så är både ord, fotografier och former som skapar beundran genom dess klarhet och en aura av något som är större än oss själva, vad våra ögon får chans att skåda just nu. I det estetiska uttrycket för vi därför både blicken bakåt. till åttiotalets neonbaserade formspråk och även in i framtidens bildspråk av science fiction. Två tider som båda nu ser ljusare ut än vad annan media väljer att illustrera. Kanske symboliserar detta övernaturliga ljus på något sätt det vi inte har eller det vi drömmer om. Och i det tänker jag vila mina tankar kring ljus och dess magiska look medan fullmånen lyser upp mitt arbetsrum under den svala natten och hjälper mig vidare mot kommande deadlines.