Att design kan bidra till att bevara och förmedla historia är det senaste samarbetet mellan Bedow och Postnord bevis på. Sedan 1925 har Svenska Dagbladet hyllat de främsta svenska idrottsstjärnorna genom priset Bragdguldet, som varje år delas ut till den som stått för den största idrottsbragden under året.
Sedan starten är det endast fem personer som lyckats ta hem priset två gånger var: Björn Borg, Ingemar Stenmark, Anja Pärson, Sarah Sjöström och Armand Duplantis. För att fira idrottsprisets 100-årsjubileum har var och en avbildats på varsitt frimärke – konstruerade av deras tidningsrubriker.
Unik vinkel genom tidningsrubriker
I ett tidigt skede var byrån och Postnords projektledare Frida Axiö överens om att det gjorts tillräckligt med klassiska porträtt genom åren. För att få en annorlunda vinkel på projektet bestämde man sig därför för att ta sig an uppdraget på ett lite mer konceptuellt sätt.
– Vi funderade på vad som är signifikativt för Svenska Dagbladet – som ju är de som delar ut Bragdguldet varje år – och kom fram till att tidningsrubriker är en enkel komponent som representerar en dagstidning väl. Så tidningsrubriker i kombination med idrottare gav oss lösningen ganska snabbt i processen, säger Perniclas Bedow, creative director på Bedow.
För att få en inledande känsla för hur slutresultatet skulle kunna se ut skissade de först med Times new roman som typsnitt. När de sedan fått godkänt från Postnords sida var det dags att lokalisera de faktiska typsnitten som skulle användas. Här spenderade byrån en hel del tid på att gräva i Kungliga bibliotekets arkiv för att få tag i gamla nummer av Svenska Dagbladet där de sedan kunde leta upp rubriker och texter att plocka bokstäver ifrån.
– Vi var väldigt dogmatiska och använde oss bara av bokstäver från Svenska Dagbladet den exakta dagen då vinnaren presenterades. Därefter hade vi möten med flera av idrottarna för att få feedback på anatomi, vinklar och kroppsdelar. Det blev nån extra korrekturvända, men jag är glad att vi involverade dem för slutresultat blev skarpare, säger Perniclas.
Grafiskt uttryck och format en utmaning
När det kom till att välja vilken siluett eller ikonisk pose varje idrottare skulle avbilds i tittade Bedow på många olika bilder av dem och försökte identifiera vilken silhuett som var mest signifikativ för respektive idrott.
– Sarah Sjöström var svår eftersom simmare mestadels befinner sig under vatten, så där fick vi ta hjälp av tekniska illustrationer för att förstå anatomin. Sen var det lite klurigt att särskilja två utförsåkare, men vi löste det genom att gestalta Ingemar Stenmark i en slalomsväng medans Anja Pärson fick representera en fartgren, förklarar Perniclas.
En annan övergripande utmaning var förstås formatet. Att dels få fram en tydlighet på håll och en finess i närbild där varje detalj måste rymma både precision och betydelse innebar mycket pill och finlir. Med andra ord gjorde byrån det inte lätt för sig i valet av grafiskt uttryck – men siluetterna helt uppbyggda av typografiska element lyckas förena sportens fysiska kraft med tidningens ord och visuella språk.
– Det tog lång tid, det var mycket vridande och vändande på bokstäverna. Vi prövade att lägga bokstäverna så att de inte nuddade varandra, men då blev det istället att man försökte läsa in illustrationerna som ord, så istället la vi dem lite tätare med överlappande detaljer.
Positivt mottagande
När idrottarna nu fått se de färdiga frimärkena har det varit idel positiva reaktioner – något som Perniclas menar var förvånande med tanke på det annorlunda uttrycket.
– Man skulle kunna tänka sig ett visst mått av besvikelse efter en lång och framgångsrik idrottskarriär när samtalet äntligen kommer: ”du ska bli frimärke” – och så blev det en sönderklippt rubrik. Ett klassiskt porträtt i linjegravyr hade varit mer lättsmält. Men jag är övertygad om att de här frimärkena kommer att hålla i längden. Det finns en inbyggd berättelse i motiven, och berättelser har alltid en bättre livslängd än bara stil.
Har du en personlig favorit?
– Jag skulle aldrig kunna välja en. Dels för att de alla har skänkt mig så många magiska idrottsminnen, men framför allt eftersom de är designade för att samexistera. De är vackra som solitärer, men som serie är de extraordinära. Och det är ju faktiskt grundtanken – att det är Bragdguldet som fyller 100 år och som ska uppmärksammas, avslutar Perniclas.
För de mest hängivna samlarna kompletteras utgåvan med exklusivt bonusmaterial, framtaget särskilt för filatelister. Serien blir därmed inte bara en hyllning till idrottarna, utan också till designens och typografins förmåga att bära historia.
Relaterat: Marta Leonhardts drömmiga vinterlandskap
