Musikaliska minnen och drömmar tar visuell form på Grammisgalan

TEXT

Mette Rosencrantz

PUBLICERAD

2026-04-15

Sveriges största musikpris med den spektakulära Grammisgalan står inför tröskeln, och likt varje år sedan 16 år tillbaka har WDW Creative Studio tagit fram den visuella identiteten. I år har byrån valt att inspireras av musikens förmåga att bära minnen och skapa samband mellan människor, platser och tid. Det visuella systemet bygger på överlappande bildvärldar, mjuka lager och transparens. Vi snackar med WDW Creative Studio som ger oss insyn i det kreativa arbetet.

”Musik fungerar som en utlösande kraft för både individuella och kollektiva minnen, där ett ljud, en ton eller en melodi omedelbart kan framkalla en känsla, en stämning eller ett ögonblick”. Så lyder själva hjärtat i identiteten, där musiken får agera både innehåll och katalysator.

Det är 16:e året i rad som WDW Creative Studio gör Grammis identitet, så gänget börjar med andra ord bli varma i kläderna. Byråns creative director och grundare Jon Bergsman beskriver deras arbetsprocessen som väldigt fri, där de lägger vikt vid att samla inspiration och infallsvinklar från många olika håll för att inte låsa sig.

– I det här fallet grundade det sig i ett samtal om drömmar, minnen, doft- och ljudminnen, och sedan vad musik egentligen gör med oss, och det tog fart därifrån. För musik är ju inte bara musik, den kan kasta dig rakt in i ett minne på ett bråkdels sekund, till en plats eller en känsla du inte tänkt på på år och dar. Det är lite som att hitta ett gammalt vykort, den där drömskt nostalgiska känslan, fast i ljudform.

Visuellt system av överlappande bildvärldar
Det visuella systemet bygger på överlappande bildvärldar, mjuka lager och transparens. Eftersom minnen ofta är selektiva, flytande och subjektiva har man designat elementen som fragment. Diffusa lager och softa övergångar gör att gränserna blir mindre skarpa för att ytterligare addera till känslan av minnen som sammansvetsade och skiktade snarare än statiska.

– Vi ville att det visuella skulle kännas som hur minnen och drömmar faktiskt funkar, lite flyktiga, lite suddiga och sammanflätade med varandra. Så vi byggde ihop ett system av överlappande bilder där naturens former möter instrumentens och när- och vidbilder smälter ihop till något filmiskt och drömlikt. Det är aldrig helt skarpt och definierat, och det är ju hela grejen, säger Jon.

Hur gör man för att fånga något så abstrakt som minnen och känslor genom design?

– Ja, man gör som vi gjort! Men på allvar, det handlar nog om att våga lita på att rätt bilder och rätt känsloläge tillsammans skapar ett rum som folk kan fylla med sina egna minnen och bilder.

Handritad typografi och atmosfäriska bastoner
I identiteten syns handritade typografiska inslag som ska föra tankarna till snabba anteckningar, markeringar eller meddelanden fångade i stunden. WDW använder här medvetet repetition och variation för att referera till musikaliska strukturer som rytm, motiv och refräng. Jon berättar att det är första gången de gör en handritad version – något som verkade få hela gänget engagerat.

– Det blev ett riktigt gemensamt projekt, hela studion satt och skrev tills fingrarna glödde. Vi ville ha den där vykortskänslan, en liten hälsning från en svunnen tid, något personligt och lite hastigt nedkastat. Det är en värme man helt enkelt inte kan få till med ett digitalt typsnitt, säger han.

När det kommer till färgpaletten har WDW valt varma, atmosfäriska bastoner för att skapa djup och kontinuitet tillsammans med ljusare accentfärger för kontrast och tydlighet. I identiteten används accentfärger som en visuell markör som ska likna ett musikaliskt avbrott eller skifte. Tillsammans lyckas alla delar bidra till ett sammanhållet visuellt språk som balanserar emotionell laddning med struktur och konsekvens.

Att hålla idéerna levande
I en så stor produktion som Grammisgalan ska mycket länkas samman, så hur säkerställer man att ett visuellt system fungerar i allt från scenografi till digital kommunikation?

– Vi är väldigt noga med överlämningarna och kör workshops med alla som jobbar med identiteten, bildproducenter, partners, artister, bolag, hela kedjan. Och sedan finns vi kvar som bollplank hela vägen för att säkra att det håller ihop när många händer är inblandade. Konsekvens är ju det svåraste men också det som avgör allt till slut.

Det var över 20 år sedan Jon Bergsman började samarbeta med IFPI, och 2010 gjorde WDW Creative Studio identiteten för Grammis för första gången. Uppenbarligen var IFPI nöjda, eftersom det ledde till ett årsåterkommande gig. När byrån nu gör identiteten för 16:e gången i rad måste man fråga sig hur de gör för att lyckas hålla tänket fräscht varje år och undvika gamla hjulspår.

– Det är klart att det är en utmaning, det vore konstigt att säga något annat! Men vi har ett nyfiket förhållningssätt och lägger mycket tid på att internt stöta och blöta idéer ordentligt innan vi bestämmer oss för något. Och så länge musiken och kulturen förändras finns det alltid något nytt att ta spjärn mot, det är ju det som är det roliga. Sedan gör ju alla dessa år att vi hela tiden lär oss, får möjlighet att utvärdera och utveckla inom ramen för projektet, avslutar Jon.

Med årets identitet visar WDW Creative Studio återigen hur design kan översätta något så flyktigt som musik till en visuell upplevelse. Resultatet blir ett system som inte bara syns – utan känns, och som låter varje betraktare fylla det med sina egna minnen.
Missa inte Grammisgalan 2026, som äger rum den 29 april på Annexet i Stockholm. För den som vill följa på håll livesänds även galan på Grammis YouTube-kanal!