Typograph vill korta vägen till ett eget typsnitt

TEXT 

Mette Rosencrantz

PUBLICERAD 

2026-11-17
G—W Studios har ritat 50 000 glyfer för att göra det enklare för andra designers att skapa egna typsnitt. Resultatet är Typograph, ett webbaserat verktyg där bokstavsformer och avstånd kan bearbetas och fontfilen följa med till kunden. AI:n har en begränsad roll, och för den som vill ha ett eget uttryck återstår både formbeslut och finlir.
Turbofy Sans Wide.

När G—W Studios arbetade med Turbofys identitet fick symbolen ange riktningen för typografin. Dess breda proportioner och stora kontrast mellan tunna och tjocka linjer blev utgångspunkten för ett typsnitt som teamet formade i Typograph, verktyget som utvecklats på den egna studion. Det blev två versioner: Turbofy Sans Wide för rubriker, där bredden fick ta plats, och Turbofy Sans för gränssnitt och längre texter, där läsbarheten prioriterades.

För Faro började arbetet i stället i logotypen. När företaget gick från SaaS-verktyg till AI-driven plattform tog teamet fram Faro Sans med ett envånings-a, något smalare proportioner, mer slutna öppningar och små asymmetrier.

Idén till Typograph växte fram ur just arbetet med varumärken, berättar David Prentell, vd på G—W Studios.

– Vi hamnade ofta i samma situation: antingen välja ett färdigt typsnitt som redan används av tusentals andra varumärken, eller rita ett eget, vilket tar månader. Vi ville hitta ett sätt att göra det arbetet enklare, och göra det möjligt för fler designers att rita sina egna typsnitt.

David Prentell, vd på G—W Studios. Foto: Micke Lundblad.

En djupdykning i typografins anatomi

Medgrundaren Viktor Persson har tillsammans med två andra designers ritat glyferna som ligger till grund för Typograph. David beskriver arbetet som en lång djupdykning i typografins anatomi.

– Som designers själva har det varit helt grundläggande för oss att inte bygga på någon annans arbete. Det första beslutet vi tog var att verktyget ska baseras på glyfer som vi själva ritat.

Varje glyf finns i en mängd varianter som har ordnats i ett gemensamt system. Det ska ge användaren stor bredd i resultaten, samtidigt som studion behåller kontrollen över källfilerna och kan säkra att det som kommer ut fungerar som en font. Användaren kan börja med en mall, gå direkt till inställningarna eller beskriva vilket uttryck typsnittet ska ha.

– I dag har AI en begränsad roll som framför allt innebär att ge användaren förslag utifrån önskade attribut. AI:n utgår alltid från det vi ritat. Typsnitt är oerhört komplexa, så vi var tvungna att ge verktyget väldigt tydliga ramar. Inom dem går det ändå att göra väldigt mycket.

Hela typsnittet eller ett enda g

Än så länge är Typograph byggt för sanserifer. Inom den ramen går det att ändra vikt, bredd, kontrast och asymmetri, men också öppningar, skålar och skuldror samt vinklar där bokstavens delar möts. För många tecken finns alternativa former. Man kan låta ändringarna slå igenom i hela typsnittet, arbeta med en bokstav i taget eller ladda upp egna tecken ritade i andra program.

– Det finns oändliga möjligheter att förändra, allt från att rita om ett a från grunden, ge g en annan form eller ändra svansen på Q. Det tar lite mer tid, men ger också större möjlighet att göra något eget.

När man tillför helt egna former finns däremot en del arbete som verktyget ännu inte kan göra åt en. Ändringar av A i Typographs editor kan enligt David följa med till Å, Ä och À. Men om man själv ritar en ny form på pricken över i kan verktyget inte automatiskt föra över samma idé till övriga tecken med prickar. Då får man göra ändringen tecken för tecken.

Just där ser studion en framtida uppgift för AI: att förstå vad användaren har ändrat i en bokstav och göra motsvarande ändringar i andra tecken.

Typograph, skärmdump.

Fyra månader mellan bokstäverna

Med alla möjligheter att förändra tecknens former behöver Typograph också kunna hantera avstånden mellan dem. Det är där teamet behövt lägga en stor del av utvecklingsarbetet, berättar David.

– Kerningen var nog det svåraste att få till. En bokstav kan se bra ut för sig själv och ändå fungera dåligt i en ordsammansättning. Vi har jobbat i fyra månader med att ta fram ett system och lösningar för att få fram bra kerning från start. Sedan finns även möjligheten i verktyget att justera kerning, samt sidebearings manuellt själv om man hittar ett bokstavspar som inte lirar.

Inför leverans rekommenderar studion att formgivaren granskar de ord som faktiskt ska användas, särskilt i logotypen och rubrikerna, och provar typsnittet i både stora och små storlekar.

En egen fil, men ingen garanti för exklusivitet

David jämför Typograph med designverktyg som Figma och Illustrator: utgångspunkten är att den som skapar ska äga resultatet. Enligt honom får den som prenumererar eller köper loss ett typsnitt äganderätt till filen utan tidsgräns, oavsett organisationens storlek och vilka medier typsnittet används i.

– Man kan välja att se det som en del av sin leverans till kunden, men man kan också välja att licensera det till kunden. I det fallet finns det en färdig licensmall som designern kan använda när typsnittet lämnas över till en kund.

Studion undersöker också möjligheten att låta designers sälja sina typsnitt genom tjänsten. David beskriver idén som ett slags Etsy för typsnitt, där formgivaren behåller ägandet och tjänar pengar på försäljningen.

G—W Studios identitet för Turbofy.

Ägandet innebär däremot ingen garanti för att formen blir exklusiv. I villkoren står att andra användare kan få likadana eller liknande resultat. Rättigheterna överlåts i den utsträckning de uppstår och kan överlåtas, och företaget garanterar varken originalitet eller att resultatet är fritt från intrång i andras rättigheter.

Det finns alltså vissa förbehåll i villkoren, även om David menar att det i praktiken inte bör bli något problem.

– Det finns så många variationer att sannolikheten att två personer hamnar på exakt samma resultat är liten, men vi har inte möjlighet att garantera att ingen annan redigerar typsnittet på exakt samma sätt. Det är bearbetningen av detaljerna som gör skillnaden: vilka tecken man ritar om, hur man sätter avstånden och hur man justerar kerningen. För varumärkesprojekt rekommenderar vi därför att man lägger tid på det arbetet, säger han.

Typographs publicerade villkor ger bolaget breda rättigheter att använda både uppladdat material och resultat för träning och utveckling. Men enligt David har användarnas typsnitt inte använts för träning.

– Vi tränar ingenting på användarnas typsnitt i dag eller historiskt. Det enda vi tränar på är hur folk beskriver typsnitten när de startar från en template.

Han har också lagt till en inställning där användaren kan välja bort eventuell framtida träning på enskilda typsnitt.

Faro Sans.

Fler språk och fler slags typsnitt

Seriffer och skripttypsnitt finns bland utvecklingsplanerna, och språkstödet byggs också ut. I en uppföljning uppger David att antalet språk har vuxit till 192 efter att fler glyfer lagts till. Han lyfter bland annat azerbajdzjanska, uzbekiska, hausa och turkiska som exempel på språk vars särskilda tecken inte alltid finns med i typsnitt.

När han berättar om vad han hoppas att verktyget ska kunna användas till kommer han också in på ett samtal med en kvinna från Zimbabwe som arbetar med att återskapa sitt språks skrift.

– Hon har samlat material bit för bit och vill nu göra ett digitalt typsnitt av det, så att språket kan skrivas, delas och läras ut igen. Det samtalet gjorde intryck på mig. Det är ett sådant arbete vi hoppas kunna underlätta.

Typograph går att prova gratis och det går att ladda ner en testfil på typograph.studio.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

”*” anger obligatoriska fält

Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.
Välj nyhetsbrev*