Ibland finns den där. Och ibland tycks de lättaste av koncept nästintill omöjliga att teckna ner. För många är kreativiteten någonting som kommer och går. Men det finns flera sätt att träna upp den på, konstaterar Niklas Laninge som är psykolog på Psykologifabriken, driver sajten Daily Bits Of och föreläser om kreativitet.

— Det är precis som med alla andra beteenden, någonting du kan öva på. Jag har mött många kreatörer som säger att kreativiteten kommer när den vill, men jag tror att det är en självuppfyllande profetia – att folk har köpt den myten. Om du ska nagelfara vilka förutsättningar som råder när du känner dig kreativ så kommer du säkerligen att hitta flera stycken, säger han.

Om man ska prata rent generellt, konstaterar han, så finns det forskning som pekar på att människor är mer kreativa när de befinner sig i en positiv sinnesstämning – då är det enklare att ha de rika associationskedjorna som är en förutsättning för kreativa idéer. Motsatt effekt har tillståndet som benämns fight-or-flight, på svenska flykt- och kamprespons, vilket vi hamnar i om vi känner oss stressade eller hotade. I övrigt är faktorerna som påverkar kreativiteten högst individuella, menar Niklas Laninge.

— Vill du undersöka vad som påverkar just dig tycker jag att du ska göra det vi kallar för ett beteendeexperiment; att i en kalender skriva ner vilka dagar eller arbetspass du har varit mest kreativ och vad du gjorde då. Det är samma princip som man använder vid sömnproblem, där man kartlägger vad personen gjorde innan en dålig natt för att hitta mönster, berättar han och fortsätter:

— Det som kännetecknar erfarna kreatörer är att de har väldigt bra koll på vad de behöver. Står de inför ett problem så kanske de tar en promenad, går ut och springer eller pratar med en kollega. Medan yngre kreatörer accepterar att kreativiteten kommer när den kommer.

Du föreläser ibland om att oro sätter stopp för kreativiteten, kan du berätta mer om det? [fakta id=”39334″]

— Ett konstant påslag av kortisol* gör det svårare för tankarna att vandra. Rädslan för att misslyckas kan stävja innovationshöjden för många, säger Niklas Laninge.

— De som oroar sig är bra på att måla upp en deppig framtid och se hur saker och ting skulle kunna gå fel. Men att komma till rätta med det ligger mer hos kollegor, chefer och uppdragsgivare. Många vistas ju i bestraffande kontexter, där du kanske får höra att kunden inte kommer att gilla någonting eller ett ”vad var det jag sa” om projektet inte flyger. Som kollega måste du tänka på att de konsekvenser som du ger beteenden också påverkar desamma, så bestraffa inte någon som spänner sin kreativa båge.

Att arbeta som grafisk formgivare, art director eller illustratör gör att kreativiteten är en stor del av arbetet. Men Niklas Laninge tror inte på ett ständigt kreativt flöde. Istället konstaterar han att det är bättre att dela upp arbetet i tydliga faser, där man ibland tänker lite mer divergent och letar möjligheter. Medan man i nästa fas producerar och fokuserar på att få saker gjorda. Då slipper man känslan av att behöva vara originell och kreativ hela tiden.

Vilka är dina bästa tips för att främja kreativiteten? [fakta id=”39336″]

— Att öva – det är precis som med träning och kost. För dagbok. Och tänk på vad du är för typ av kollega.

— En klassisk grej som också är bra att tänka på är sitt associationsnätverk, att hela tiden fylla på med intryck. Jag vet att man får höra det hela tiden, men de flesta läser ändå samma bloggar, tittar på samma tv-program och går på samma barer. Där kan du verkligen utmana dig själv, tillbringa en helkväll med att titta på en annan tv-kanal eller gå en kurs i hip hop-dans. Alla vet att det är bra att fylla på med nya intryck men jag har nog aldrig träffat någon som har gjort det till en vana.