Hur botar man en egoist?

TEXT 

Camilla Buch

PUBLICERAD 

2017-09-20
Psykologen Oskar Henrikson berättar hur lyckade grupper leder till bättre psykisk hälsa, och att allt kokar ner till samarbetet.

Psykologerna bakom Psykologifabriken, som vill att alla ska få ett hållbart välbefinnande, har precis gett ut boken Ensam eller stark – åtta principer för framgångsrika team, en handbok för hållbara och välfungerande grupper i organisationer, med 101 psykologiska träningstips hämtade från deras digitala gym Habitud. Oskar Henrikson är leg. psykolog, vd och grundare på Psykologifabriken, och vi har pratat med honom om egoism och samarbete i byråvärlden

I boken har de utgått från åtta principer framtagna av forskaren Elinor Ostrom. Hon forskade kring små samhällen som funnits i flera hundratals år – och vad som gjort att de lyckats överleva. Habitud har applicerat de principerna på företags- och organisationskulturer, för att uppmana till en sundare arbetsplats. Oskar menar till exempel att psykisk hälsa ofta läggs på individen, och att fel sorts kultur på arbetsplatsen leder till att man skapar egoister, vilket skadar arbetsmiljön ytterligare.

– Ofta hör vi att individen själv ska lyckas med att ha en bra balans mellan arbete och fritid, men som individ påverkas du enormt mycket av hur din arbetsplats fungerar. Tanken är att om du designar en arbetsplats efter dessa åtta principer så kommer ingen att behöva vara en egoist, säger Oskar och fortsätter:

– Vi har ofta svårt att särskilja person från situation, när det kommer till problemhantering. Principerna ska underlätta att tänket går från ”det är Kalles fel, han är en egoist” till att man höjer blicken och ser till strukturen och situationen som gjort att problemet dykt upp.

Oskar menar att ofta när vi hamnar i konflikt på arbetsplatsen så fokuseras den på individen. Vi tror att vi har problem med individen när det kanske snarare hänger på hur organisationen fungerar och vilket typ av beteende som premieras.

– Det kallas det fundamentala attributionsfelet, att se till individen istället för situationen, förklarar Oskar, och tar byråbranschen som exempel:

– Om man ser till sin byrå, vilka personer är det som premieras? Som släpps fram och får möjligheter? Premieras de som jobbar för en samarbetesstrategi, som gör hela byrån framgångsrik, eller individer som ser till sin egen framgång?

Han påpekar också hur hierarkier påverkar kulturen på en organisation. Hierarkier behövs för att organisationer ska fungera, men Oskar menar att de behöver designas för att vi ska acceptera personen som leder organisationen och samverka för att få gruppen att funka.

– I de mest lyckade grupperna är det inte den som tar mest av kakan som utses till ledare, utan de som ser till gruppens bästa. Om det är för attraktivt att sitta på toppen så skapar man ju incitament för kungamord, så att säga. En av principerna är just en bra balans mellan arbetsinsats och belöning – om ledaren anses få större belöning än vad man anser att arbetsinsatsen är värd så skapar det en dålig stämning i gruppen.

Oskar sammanfattar med förklaringen att ett bättre samarbete leder till en mer lyckad grupp, oavsett hur stor den gruppen är, och en mer lyckad gruppdynamik leder till bättre psykisk hälsa hos de som arbetar i gruppen.