Ariana Amacker är arkitekt, men har också en bakgrund i modern dans. Hennes forskningsprojekt har utvecklats ur intresset för design som en konstnärlig och kreativ process. I projektet har hon utgått från rörelsebaserade metoder från scenkonsten, som kroppslig medvetenhet och improvisation för att fånga den kroppsliga upplevelsen.

– Det traditionella tillvägagångssättet inom forskning tenderar att objektifiera designprocessen. Men då fångas inte den estetiska upplevelsens centrala betydelse genom olika aspekter av sinnesförnimmelser, känslor och intuition i det gestaltande designarbetet, säger Ariana Amacker.

I ett pressmeddelande skriver hon att förhållandet mellan design och kreativitet ofta beskrivs som ett mind-set som utmärks av ett öppet förhållningssätt som tillåter många olika sätt att se på och förstå en situation.

– Genom att separera den medvetna erfarenheten från en estetisk känsla av upplevelsen begränsas förståelsen av skapandet i designprocessen. Det får praktiska konsekvenser för den kunskapssyn som förs fram i designteori, och i förlängningen för hur en ”designattityd” – som står för öppenhet och kreativitet – lärs ut i designutbildningar, säger Ariana Amacker och fortsätter:

– Uppdragsgivare och representanter från den offentliga sektorn kräver ofta tydliga beskrivningar av process och resultat som beslutsunderlag. Det gör att designern konceptuellt försöker klargöra vad design är, gör eller har för betydelse. Dessa försök att verbalisera design för att enkelt kommunicera dess värde leder ofta till att de kroppsliga, estetiska dimensionerna av designarbete som är centrala för kreativ gestaltning tappas bort och nedvärderas.