Missa inte CP+B på Digital Crunch i Göteborg den 5 november!

Det är först under den senaste tiden som wearables har blivit ett populärt begrepp. Google och Sony är bara några av de aktörer som redan hoppat på tåget med ny, kroppsnära teknik. Och efter att det stod klart att Apple ger sig in i leken är det allt fler som ser en ökad potential.

Men den bärbara teknikens historia går egentligen tillbaka långt längre än så. Ett av de tidigaste exemplen som tas upp är den mackapär som utvecklades av två matematiker 1961. Numera benämns den ibland som världens första bärbara dator och apparaten, som kunde gömmas i kläderna, hade ett tydligt uppdrag: att förutse en roulettekulas bana.

Just den tekniken nådde aldrig längre än till prototypstadiet, men sedan dess har vi sett flera mer eller mindre lyckade försök på att skapa kroppsnära teknik. Runt millenieskiftet presenterade till exempel Seiko och IBM tidiga modeller av klockliknande datorer. De hade ganska få likheter med dagens smarta klockor.

Eftersom tekniken är så pass ny saknas det fortfarande tydliga riktlinjer för hur den bör fungera.

Själva termen wearables, så som vi använder den i dag, myntades först 2007, enligt en rapport från Hyper Island. Och det var egentligen med fitnessarmbandets intåg som den stora massan fick upp ögonen för bärbar, eller kroppsnära, teknik. Plötsligt ville de flesta mäta sina steg med hjälp av ett armband på handleden och aktivitetsarmbandet kammade hem titeln Årets julklapp 2014.

Definitionen av wearables skiljer sig fortfarande lite åt beroende på vem du frågar. Vissa nämner datainsamling, andra att apparaten ska ha ett tydlig syfte eller en tydlig uppgift. Men de flesta kan enas om att det handlar om teknik som är utrustad med datakraft – och som du kan ha på dig (och inte bara med dig).

— Det som skiljer en wearable från ett smycke är att det är teknik du bär. Och förutom att vara vacker att se på måste den ha ett tydligt användningsområde, syfte och funktion, resonerar Kristian Hallberg, design director på CP+B Scandinavia.

Ännu är tekniken så pass ny att det inte finns så många case i Sverige. Men den svenska lastbilstillverkaren Scania lanserade för några månader sedan en smart klocka som inte bara visar tiden, utan även kan ge information om till exempel bränsleförbrukning, köreffektivitet, avverkad distans och när det är dags att ta en paus i arbetet. Denna wearable går under namnet Black Griffin och togs fram av just CP+B.

[fakta id=”30234″]

Uppdraget var från början ganska traditionellt: företaget ville nå ut till ännu fler och stärka sin position på marknaden. I branschen finns det två stora leverantörer, berättar Kristian Hallberg, och Scania är etablerat som förarens varumärke.

I dag har lastbilar på sätt och vis mer gemensamt med rymdskepp än bilar. Datorerna mäter i stort sett allt och det finns
mängder av data att ta tillvara på, till exempel hastighet, bränsleåtgång och körsträckor. Lägg till att CP+B dessutom arbetar med Sony, som vid tillfället snart skulle släppa Smart Watch 3 och konceptet var fött: en klocka som håller koll på allt som föraren kan tänkas behöva i sitt arbete.

Listan på möjliga funktioner som kreatörerna ville få med i klockan var lång. Men de märkte snart att bara för att det var möjligt, var det inte säkert att det fanns utrymme. Klockans urtavla är liten, även i förhållande till mobiltelefonerna – bara några centimeter i kvadrat. Dessutom krävs det att informationen som kommuniceras är så pass tydlig att den kan läsas och förstås på bara några sekunder. Längre än så kan lastbilschaufförerna inte släppa blicken från vägen.

— När du designar för en sådan liten enhet får du tänka lite som att bli strandsatt på en öde ö och bara får ta med dig tre grejer – det är helt enkelt bara det mest väsentliga som räknas, konstaterar Anders Olausson, art director och designer på CP+B, och fortsätter:

— Det blir ett helt annorlunda sätt att jobba på. Man lär sig att begränsningar kan vara ens vän i designprocesser.

I slutet av förra året jobbade B-Reels New York-kontor med att ta fram urtavlor för Android Wear, Googles operativsystem för smarta klockor och wearables. Tanken var att formen skulle lyfta fram de olika funktionerna och samtidigt möjligheten att skapa sin egen designlösning.

[fakta id=”30235″]

Frågan kring vad en smart klocka egentligen ska kunna göra nådde så småningom byråns personal i Sverige. En av dem som fick anledning att fundera över morgondagens funktioner var Mattias Ekendahl som är technical director på B-Reel i Stockholm.

— Inom grafisk design och de vanligaste interfacen finns det väldigt många års erfarenhet som berättar vad som kommer att fungera bra. Men just nu, när det handlar om helt ny teknik, finns det ingenting att basera det på längre, säger han och fortsätter:

— Ett exempel är trådlösa högtalare, som låter dig spela musik i det rum där du befinner dig. Du kopplar upp dig med telefonen och ljudet följer med när du rör dig runt i lägenheten. Ingen visste hur det skulle fungera från början, men man var tvungen att lösa det, berättar han.

Förutom det lilla formatet finns det således ytterligare en utmaning med wearables: eftersom tekniken är så pass ny saknas det fortfarande tydliga riktlinjer för hur den bör fungera – och hur mottagarna kommer att använda den. Med till exempel mobiltelefonen har vi redan egna referenser, vi känner till hur menysystemen är uppbyggda, i vilka sammanhang vi plockar upp den ur jackfickan och hur vi håller den i handen.

När CP+B startade arbetet med Black Griffin fick de egentligen börja om från början: hur funkar det om man är höger- respektive vänsterhänt, hur länge tittar man på klockan och hur ska sekundvisaren röra sig?

— Under projektet var den första utmaningen att få hålla i den här klockan. Det var så många olika aspekter som vi var tvungna att fundera kring, och då behövde vi känna på produkten och hålla i den. Ett papper kan till exempel vara glättat eller obestruket, och du kan enkelt skapa dig en bild av hur det kommer att upplevas utan att se det. Men det är annorlunda med en wearable som inte har kommit ut på marknaden än när projektet är i full rullning, säger Kristian Hallberg.

— Man får utgå väldigt mycket från sig själv. Vi hade rätt banala diskussioner om små detaljer, säger Anders Olausson och skrattar.

Företagen börjar onekligen få upp ögonen för den kroppsnära tekniken och dess möjligheter att interagera med kunderna på helt nya sätt. Mattias Ekendahl berättar att B-Reel får många förfrågningar om att använda de olika lösningarna i reklamkampanjer. Nyligen anordnade de till exempel en tävling som gick ut på att somna snabbast, till sin hjälp hade de en modern hjärnvågsmätare.

När du designar för en sådan liten enhet får du tänka lite som att bli strandsatt på en öde ö och bara får ta med dig tre grejer.

Men allmänheten är också nyfiken på den nya tekniken. Startupföretaget Pebble har till exempel redan sålt en miljon smarta klockor, och när de för första gången gick ut på crowdfunding-sajten Kickstarter för att be om pengar för sitt projekt fick de in runt 10 miljoner dollar på bara någon månad.

Men det finns fortfarande en stor osäkerhet kring vad wearables ska användas till, berättar Kristian Hallberg. Företagen vet inte riktigt hur de ska tjäna pengar på den nya tekniken, vilka som är de största möjligheterna – och var nyttan ligger.

— Wearables är väldigt intressant, men många är fortfarande osäkra på varför de ska lägga pengar på det och vad man ska göra med all demografisk data som samlas in. Men även om man känner sina kunder i dag, så är det inte säkert att man känner dem i morgon, säger han.

[fakta id=”30236″]

Mattias Ekendahl på B-Reel håller med om att det finns ett slags osäkerhet:

— Det finns ett intresse, sedan vet man inte riktigt hur man ska ta det vidare än. Vi får väldigt många förfrågningar om beacons och vad man kan göra där, men rent krasst vet man egentligen redan vad kunderna är med hjälp av GPS och wifi. Man behöver inte den där lilla saken för det. Det är lätt att man hamnar i att man gör någonting bara för att det är coolt. Men man borde göra det för att det verkligen fungerar och vi borde använda det på rätt sätt, säger han.

Så, vad händer i framtiden?

— Jag tror att det kommer att vara lite rörigt under de närmaste ett eller två åren. Sedan kommer det att börja klarna varför man ska använda de här produkterna och vad som är deras styrka.