Berätta lite om formen, vilka var ledorden?
— Förra året gjorde vi en helomvändning för Sundfrakts årsredovisning. Vårt tryckeri hade tryckt den för dem tidigare och vi kom överens om att riva om den helt och dra in formspråket i nutiden. Där var ledorden tydlighet och hållbarhet, ordning och reda men med en konstnärlig touch. Självklart måste det samtidigt vara en form som representerar företaget.

Vad är viktigt att tänka på när man formger en årsredovisning?
— Allt, kan jag tycka. Överlag handlar det om syftet med kommunikationen kombinerat med att representera företaget i fråga på ett tilltalande vis. Samtidigt ska man komma ihåg att en årsredovisning är en del av ett företags totala kommunikation.

Är det svårt att få något som många tycker är tråkigt att se intressant ut?
— Svår fråga. ”Tråkigt” och ”intressant” är ju subjektiva begrepp – men jag, liksom Sundfrakt, är mycket nöjd med den här årsredovisningen och tycker att vi lyckats väl med uppdraget. En årsredovisning kräver mycket typografi i form av siffror, tabeller och liknande, samtidigt som det rent byråkratiskt finns diverse regler för vad som behöver vara med. Det blir då en av utgångspunkterna – vad måste vara med och hur kan vi utveckla och presentera materialet på ett lämpligt sätt? Sedan gillar jag dessutom att nörda ner mig i detaljer och exempelvis microflytta ett snabel-a 0,5 punkter uppåt från baslinjen för att få perfekt balans.

Vad är roligast med att formge den här typen av dokument?
— Jag gillar hela spannet, från idé och projektledning till färdigt original. Men det är såklart jäkligt kul att hantera och justera själva innehållet och få det att fungera rent layoutmässigt – det är alltid tillfredsställande när man känner att layouten sitter. Pillret med detaljerna är helt avgörande för att få formen att kännas riktigt tajt. Men det är ju såklart en process som handlar om så mycket mer än att bara sätta typsnitt och lattja med färger.

Hur ser samarbetet med kund ut under såna jobb?
— Det är helt olika från gång till gång och beror på vem som kommer med vilken ingång. Ibland kommer kunden med en färdig idé som de vill realisera, andra gånger med en diffus bild av vad de vill ha – eller tror att de vill ha – och då får vi söka och finna både problemet och lösningen. Generellt så arbetar vi som en förlängning av företaget, och ofta engagerar vi oss i deras kommunikation till och med mer än vad de själva gör. Och det är väl egentligen inte så konstigt – de är ju upptagna med att hålla den dagliga verksamheten snurrande. Inget fel alls med det, tycker jag. På så vis kommer vi in lite från sidan och hjälper dem med det vi är bra på.