I maj 2017 mottog ett antal designtidningar och webbredaktörer ett paket som innehöll en grå låda i A3-format. Utformningen signalerade att det handlade om någon typ av samlarobjekt, förstärkt av att lådan var tillverkad som limited edition i 50 exemplar. Etiketten, märkt Freya Typeface, förkunnade dock att det rörde sig om ett typsnitt. Utskicket kom från av New Letters, Markus John och Armin Brenners studio, inriktad på typografi och design. Markus berättar om lådan och dess innehåll.
— Vi ville skapa så mycket uppmärksamhet kring Freya som möjligt men på ett bra sätt. Eftersom typsnittet utgick från en kontext av mode, konst och livsstil utförde vi ett antal subtila konstverk i akryl som bakgrund för den tryckta texten. Det stora formatet underströk den eleganta presentationen av typsnittet. I paketet ingick både glansigt och matt papper som visade hur det såg ut i olika sammanhang.
Detta var inte den enda marknadsföringsstrategin, enligt Armin.
— Parallellt med utskicket genomförde vi en omfattande kampanj på sociala medier, la upp textexempel och länkar till bloggar och webbsidor som skrivit om Freya. Därefter jagade vi exempel där typsnittet använts i kommersiella sammanhang vilka kunde användas på vår webbsida och sociala medier. Alla våra releaser har marknadsförts på det viset, med utskick av tryckt media och kampanjer på sociala medier. Vi har också skickat ut en del annat; väskor, mössor, stickers och kalendrar – och det har faktiskt hjälpt. Folk kommer ihåg det.
Markus och Armin har marscherat snabbt. De grundade New Letters 2015 och pendlar mellan München och Stuttgart.
— Vi träffades under studietiden på Hochschule für Gestaltung Schwaebisch Gmünd, ett litet universitet i närheten av Stuttgart, med en lång och tradition inom design och typografi. Där ingick också en termin då vi studerade i Köpenhamn och Zürich. Vi blev vänner för vi hade väldigt lika syn på design och typografi. Efter vår examen beslöt vi att starta ett eget företag för att publicera våra typsnitt, berättar Markus.
Armin berättar om de typsnitt som ingår i deras kollektion.
— Tilda var det första typsnittet vi jobbade på under studietiden och det är baserat på klassiska, geometriska typsnitt. Efter det ville vi skapa ett klassiskt, groteskt typsnitt och det ledde till Mériva. Jag designade Voltaire under tiden i Zürich. I samma veva designade Markus typsnittet Rasmus. Theodor var det första typsnittet vi utförde på beställning, för några vänner som har en studio i Stuttgart och det är det enda typsnittet vi inte erbjuder till försäljning. Solvej, med dess lutande och bakåtlutande former utvecklades för dess experimentella karaktär. Och så sist, Freya. Vår ambition är att skapa en portfolio med en rad olika kategorier och stilar.
När jag träffade Jonathan Barnbrook berättade han att han valde namn som Bastard och Nixon för att typsnitten skulle sticka ut.
Ser ni namnen som en del av marknadsföringen?
— Inte som marknadsföring men de ska hjälpa folk att hitta rätt. Namnen ska ge en känsla av typsnittet, skapa en historia kring dem. Det händer att vi hittar namnet innan vi ens startat på ett typsnitt, eftersom det ger en viss riktlinje för hur vi ska arbeta.
Vad är det som kickar igång arbetet med ett nytt typsnitt?
— Det börjar med en idé om vad vi vill utforska härnäst. Efter det följer en lång period av research, där vi utbyter idéer. Om det uppstår en klar riktlinje så utför vi skisser som vi sedan diskuterar. Därefter jobbar vi båda på en och samma fil som utvecklas och justeras. Sedan följer en testprocess varefter vi gör de sista justeringarna, säger Markus.
Finns det specifika problem att som litet förlag marknadsföra ett nytt typsnitt?
— Det är alltid spännande att lansera ett nytt typsnitt eftersom man aldrig vet hur kunder och designvärlden kommer att reagera. Ibland tar det lång tid att få ett gillande, ibland går det väldigt fort. Med ett litet förlag gäller det att skapa något extra speciellt till presentationen så att folk verkligen uppmärksammar det. Det beror dock också på vilken sorts typsnitt det rör sig om. Vi upptäckte att det var mycket lättare att marknadsföra ett groteskt typsnitt som Mériva än Solvej och det blev också mycket mer efterfrågat. Vi får se hur det går med de två typsnitt vi kommer att lansera i år, ett ännu icke namngivet sanserif-typsnitt och ett tyngre, döpt till Rois, berättar Armin.