Min läslista

Din läslista är tom.

Sök på capdesign.se

Typsnitt i blodet – Stefan Hattenbach

TEXT Lamin Kivelä

För typsnittsformgivaren Stefan Hattenbach tog det en karriär på reklambyrå och ytterligare några år av dubbeljobb innan allt föll på plats. Idag talar hans typsnitt för varumärken som Sverige, Filmstaden, SJ och TV4 för sig själva.

Annons

Stockholmsbaserade Stefan Hattenbach släppte en uppdaterad sajt för det egna typgjuteriet Mac Rhino Fonts (MRF) våren 2020. Efter några mejl fram och tillbaka, en pandemi som ställt allt på huvudet och några fler mejl, närmar sig nu de gula löven och kalla hudpartier som försöker gömma sig under sommarkläderna. Och mysiga hemmakvällar i stugvärmen.

En ny sajt är spännande och något vi gärna berättar om. Men personen bakom MRF och den nya sajten kändes helt tydligt som den som skulle stå framför den här gången.

Stefan Hattenbach. Foto: Björn Lundbladh.
Stefan Hattenbach. Foto: Björn Lundbladh.

Stefan Hattenbach har yrkestiteln typsnittsdesigner. Men vem skulle komma på tanken att beskriva en kärleksrelation som ett yrke? Han berättar att han ”lever och andas typsnitt och typografi, precis hela tiden”.

– 1995 upptäckte jag programmet Fontographer och förstod direkt att det var det här jag ville göra resten av mitt liv. Sedan dess har jag fortsatt att teckna typsnitt. Det låter kanske som en kliché, men jag är precis lika hungrig nu som då.

Ett pågående projekt där Stefan Hattenbach samarbetar med typsnittsformgivaren Johan Ström, för att tolka om och digitalisera typsnittet Fell Type. Ett typsnitt som specialbeställdas till Oxford University Press i slutet av 1600-talet. Skisser från projektet. Foto: Stefan Hattenbach.
Ett pågående projekt där Stefan Hattenbach samarbetar med typsnittsformgivaren Johan Ström, för att tolka om och digitalisera typsnittet Fell Type. Ett typsnitt som specialbeställdas till Oxford University Press i slutet av 1600-talet. Skisser från projektet. Foto: Stefan Hattenbach.

Ett år senare, 1996 var det första kommersiella typsnittet, ”New Global” klart. Men passionen hade ännu inte blivit huvudsysslan och en 14 år lång karriär i reklambranschen hade nyligen tagit slut.

– När jag lämnade reklambranschen var det mycket ett resultat av att jag inte längre följde mitt hjärta. Jag var trött på att sälja på folk saker som de egentligen inte behöver. Ville istället arbeta fullt ut som frilansande grafisk formgivare, designa vackra saker och jobba med projekt som betydde något.

Nu följde en lång period med grafisk formgivning för Greenpeace. Enligt honom själv betydligt mer tillfredsställande än byråtiden. Kvällar och lediga stunder ägnade han åt att rita typsnitt och lämnade bort försäljning och distribution till utgivare som T-26, Garage Fonts, Psy/Ops, Fountain, Font Shop, Veer, Monotype, Myfonts och Adobe. Flera typsnitt finns fortfarande att köpa genom dessa distributörer, men han säljer numer också allt på sitt egna typsnittsgjuteri, Mac Rhino Fonts.

Utbildning fanns det enligt autodidakten aldrig tid för. Däremot rikligt med inspiration på webben, till exempel det amerikanska typgjuteriet Emigre Fonts i Californien, den brittiske formgivaren och typografen Neville Brody och en viktig mentor, vännen Rodrigo Cavazos – grundare av typgjuteriet Psy/Ops i San Francisco, USA.

Sedan nästan 20 år tillbaka har det varit typsnitt på heltid, för varumärken som Absolut Vodka, Swedbank, Filmstaden, TV4, Jernhusen, SJ och många fler minst lika synliga verksamheter.

– År 2012 fick jag kontakt med designbyrån Söderhavet, som just hade fått i uppdrag av Svenska Institutet att ta fram en identitet för Sverige. Det inkluderade ett eget typsnitt – Sweden Sans. På senare tid har det i samarbete med Söderhavet utvidgats med två vikter till.

Hur vet du när ett typsnitt är klart?

– Det kommer till en punkt då jag känner att det inte går att gör något direkt bättre, utan bara annorlunda. Det är viktigt att också släppa taget om ett typsnitt och bestämma sig för att nu är det klart att lansera. Fördelen med den digitala tekniken är att du lätt kan bygga vidare på en befintlig design och utöka med tecken för mer språkstöd, eller lägga till vikter.

Typsnitt baserat på eftertexterna till filmen Taxi Driver. Baserat på bild Stefan Hattenbach tog då eftertexterna rullade på tv:n.
Typsnitt baserat på eftertexterna till filmen Taxi Driver. Baserat på bild Stefan Hattenbach tog då eftertexterna rullade på tv:n.

När vi frågar vad som definierar ett bra typsnitt blir svaret att mycket inbyggd teknik ska fungera för formgivaren som ska använda typsnittet, men visuellt är det helheten som är viktigast.

– Även om detaljerna i ett typsnitt är väl gjorda kommer vissa tecken snabbt skilja ut sig, om de inte fungerar ihop med de övriga. Det mänskliga ögat är väldigt kritiskt och kommer snabbt upptäcka skillnader i tjocklek, svärta etcetera. Ett välgjort typsnitt däremot, är behagligt att läsa och ger en jämn svärta, oavsett designlösning.

Men det är också viktigt att använda typsnitten på rätt sätt, säger han.

– Många typsnitt är gjorda olika beroende på deras främsta användningsområde. Till exempel har ett utpräglat rubriktypsnitt ofta lite tunnare viktning (mindre svärta) och ”tajtare” tillriktning just för att det främst är tänkt att användas stort. Ett typsikt texttypsnitt är tvärtom anpassat för längre, mindre texter har därför en fetare viktning (mer svärta) en mer generös tillriktning som grund, för att förbättra läsbarheten.

Men Stefan Hattenbach påpekar också att kombinationen av typsnitt kan göra stor skillnad.

– För många olika typsnitt ger ofta ett splittrat intryck. Två till tre täcker i princip alla basbehov. Viktigt är att dessa fungerar väl ihop.

Är typsnittsdesign och typografi är vetenskap eller konst?

– Bokstävernas form handlar mycket om optik och rätta proportioner. Typografi är delvis en vetenskap, men även här finns det stort konstnärligt utrymme för den som kan grunderna för ”god typografi” och sedan vet att bryta gränserna på ett kreativt sätt. Som grafisk formgivare har du ofta vissa bestämda typografiska förutsättningar att jobba med för varje projekt. Men är du duktig kan du lyfta designen ytterligare en nivå eller två, genom att utnyttja din konstnärliga förmåga.

Annons
Annons
Annons

Magasinet

magimage
magimage
2019
No4

Vi pratar med Tecken Signs | Bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse | Typsnittformgivarna So-Type | Ett samtal om typografi med ATypI | Typotugg | Gutenberg till Opentype

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No3

Pond Designs förpackningsprocess | Tomorrow Machine och framtidens förpackningar | Avkodade förpackningar | Brobygrafiska om varumärkesbärare | Årets PIDA-vinnare | Jake Knapps Design Sprint | Laptop-test

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No2

Interaktiva affischer med Pangpangpang | Visual Arts resa | The Emotional Art Gallery | Galleri: The Pavilion | De formger för Times Square | Personporträtt: Åsa Kax Ideberg | TBWA moderniserar

Besök vår shop
magimage
magimage
2019
No1

Fotorealistisk 3D hos Foam Studio | Offentlig konst i 3D | Galleri med Sven Prim | Ines Alpha sminkar med 3D | The Reprap Story | Omvärldsspaning | Framtiden för 3D | Vinetiketter för världen från Karlstad

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No4

Personporträtt med fotografen Weroncka Gȩsicka | Illustrera med papper | Flat design | Att välja bild | Konflikt och Kreativitet | Platt formagivning tar steget in i framtiden | Så når du betraktaren | Analys av Ericssons nya logotyp

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No3

Så jobbar Tele2 Inhouse | Lean design för formgivare | Effektiv utomhusreklam | Galleri: Björn Persson | Inhouse: Stockholms stadsbibliotek | Anti-copying in design | Inhouse: MoMA | Intervju: Christina Knight

Besök vår shop
magimage
magimage
2018
No2

Sthlm signs handmålar | Nordblicks nya profil | Semiotik i grafiken | Galleri: Simon Hjortek | Löwengrips redesign | Designa effektiva logotyper | Att redesigna eller ej | Nystartade studion Ulmaja Wilsson | Vi testar Loupedeck

Besök vår shop

Integritetsinställningscenter

Google Analytics

Used to distinguish users in google analytics.

_ga, _gid

User login

WordPress uses cookies, or tiny pieces of information stored on your computer, to verify who you are. There are cookies for logged in users and for commenters.

wordpress_logged_in_, wordpress_sec_, wordpress_test_cookie, wp-settings-5, wp-settings-time-5

Site setting

To store a the logged in user's username and a 128bit encrypted key. This information is required to allow a user to stay logged in to a web site without needing to submit their username and password for each page visited. Without this cookie, a user is unable to proceed to areas of the web site that require authenticated access.

PHPSESSID

GDPR Consent

GDPR – check for consent types.

gdpr[consent_types]