Stockholmsbaserade Stefan Hattenbach släppte en uppdaterad sajt för det egna typgjuteriet Mac Rhino Fonts (MRF) våren 2020. Efter några mejl fram och tillbaka, en pandemi som ställt allt på huvudet och några fler mejl, närmar sig nu de gula löven och kalla hudpartier som försöker gömma sig under sommarkläderna. Och mysiga hemmakvällar i stugvärmen.

En ny sajt är spännande och något vi gärna berättar om. Men personen bakom MRF och den nya sajten kändes helt tydligt som den som skulle stå framför den här gången.

Stefan Hattenbach har yrkestiteln typsnittsdesigner. Men vem skulle komma på tanken att beskriva en kärleksrelation som ett yrke? Han berättar att han ”lever och andas typsnitt och typografi, precis hela tiden”.

– 1995 upptäckte jag programmet Fontographer och förstod direkt att det var det här jag ville göra resten av mitt liv. Sedan dess har jag fortsatt att teckna typsnitt. Det låter kanske som en kliché, men jag är precis lika hungrig nu som då.

Ett år senare, 1996 var det första kommersiella typsnittet, ”New Global” klart. Men passionen hade ännu inte blivit huvudsysslan och en 14 år lång karriär i reklambranschen hade nyligen tagit slut.

– När jag lämnade reklambranschen var det mycket ett resultat av att jag inte längre följde mitt hjärta. Jag var trött på att sälja på folk saker som de egentligen inte behöver. Ville istället arbeta fullt ut som frilansande grafisk formgivare, designa vackra saker och jobba med projekt som betydde något.

Nu följde en lång period med grafisk formgivning för Greenpeace. Enligt honom själv betydligt mer tillfredsställande än byråtiden. Kvällar och lediga stunder ägnade han åt att rita typsnitt och lämnade bort försäljning och distribution till utgivare som T-26, Garage Fonts, Psy/Ops, Fountain, Font Shop, Veer, Monotype, Myfonts och Adobe. Flera typsnitt finns fortfarande att köpa genom dessa distributörer, men han säljer numer också allt på sitt egna typsnittsgjuteri, Mac Rhino Fonts.

Utbildning fanns det enligt autodidakten aldrig tid för. Däremot rikligt med inspiration på webben, till exempel det amerikanska typgjuteriet Emigre Fonts i Californien, den brittiske formgivaren och typografen Neville Brody och en viktig mentor, vännen Rodrigo Cavazos – grundare av typgjuteriet Psy/Ops i San Francisco, USA.

Sedan nästan 20 år tillbaka har det varit typsnitt på heltid, för varumärken som Absolut Vodka, Swedbank, Filmstaden, TV4, Jernhusen, SJ och många fler minst lika synliga verksamheter.

– År 2012 fick jag kontakt med designbyrån Söderhavet, som just hade fått i uppdrag av Svenska Institutet att ta fram en identitet för Sverige. Det inkluderade ett eget typsnitt – Sweden Sans. På senare tid har det i samarbete med Söderhavet utvidgats med två vikter till.

Hur vet du när ett typsnitt är klart?

– Det kommer till en punkt då jag känner att det inte går att gör något direkt bättre, utan bara annorlunda. Det är viktigt att också släppa taget om ett typsnitt och bestämma sig för att nu är det klart att lansera. Fördelen med den digitala tekniken är att du lätt kan bygga vidare på en befintlig design och utöka med tecken för mer språkstöd, eller lägga till vikter.

När vi frågar vad som definierar ett bra typsnitt blir svaret att mycket inbyggd teknik ska fungera för formgivaren som ska använda typsnittet, men visuellt är det helheten som är viktigast.

– Även om detaljerna i ett typsnitt är väl gjorda kommer vissa tecken snabbt skilja ut sig, om de inte fungerar ihop med de övriga. Det mänskliga ögat är väldigt kritiskt och kommer snabbt upptäcka skillnader i tjocklek, svärta etcetera. Ett välgjort typsnitt däremot, är behagligt att läsa och ger en jämn svärta, oavsett designlösning.

Men det är också viktigt att använda typsnitten på rätt sätt, säger han.

– Många typsnitt är gjorda olika beroende på deras främsta användningsområde. Till exempel har ett utpräglat rubriktypsnitt ofta lite tunnare viktning (mindre svärta) och ”tajtare” tillriktning just för att det främst är tänkt att användas stort. Ett typsikt texttypsnitt är tvärtom anpassat för längre, mindre texter har därför en fetare viktning (mer svärta) en mer generös tillriktning som grund, för att förbättra läsbarheten.

Men Stefan Hattenbach påpekar också att kombinationen av typsnitt kan göra stor skillnad.

– För många olika typsnitt ger ofta ett splittrat intryck. Två till tre täcker i princip alla basbehov. Viktigt är att dessa fungerar väl ihop.

Är typsnittsdesign och typografi är vetenskap eller konst?

– Bokstävernas form handlar mycket om optik och rätta proportioner. Typografi är delvis en vetenskap, men även här finns det stort konstnärligt utrymme för den som kan grunderna för ”god typografi” och sedan vet att bryta gränserna på ett kreativt sätt. Som grafisk formgivare har du ofta vissa bestämda typografiska förutsättningar att jobba med för varje projekt. Men är du duktig kan du lyfta designen ytterligare en nivå eller två, genom att utnyttja din konstnärliga förmåga.