Foto: privat.
Ända sedan 1992, då Ward Cunningham myntade begreppet teknisk skuld, har den strukturella processen kring programmering stått högt i fokus. Resultatet får bedömas framgångsrikt, då få idag vågar åsidosätta sin tekniska process med hotet av en växande teknisk skuld. Arbetet med design skulle vinna på att applicera samma synsätt, då strukturerade designprocesser idag bortprioriteras till följd av kortsiktiga mål.
Fenomenet kan sammanfattas under begreppet designskuld som i likhet med den tekniska skulden uppstår vid dåliga – och för snabbt genomförda processer – där forcerade och kortsiktiga resultat premieras. Frestande genvägar som man inte tror spelar roll, press på snabba leveranser och bristande processer skapar oroväckande snabbt förvirring i arbetsgruppen och designfiler som inte motsvarar verkligheten. Effekterna konkretiseras genom tvetydig och inkonsekvent design, något som över tid resulterar i ineffektiva arbetsprocesser och haltande användarupplevelser.
Ur varumärkesperspektiv tycks kod och design tillsammans vara lika viktiga, och kombinationen har historiskt varit lönsam för att cementera unika marknadspositioner. Gemensamt för dagens starka DTC-varumärken, såsom Estrid, Maya Delorez och Klarna är att de på ett konsekvent och distinkt vis låter designelement återspeglas genom bolagets hela användarupplevelse. I takt med att den digitala närvaron blir en allt viktigare beståndsdel för att i framtiden bygga ett starkt varumärke, är det förvånande att inte fler inser värdet av strukturerad design och effektiva processer.
Så hur gör man för att undvika designskuld eller beta av den som redan byggts upp? Vi rekommenderar att börja med tre enkla steg:
1. Se designen som kritisk – skapa en process för att vidareutveckla design
Idag aktualiseras designfrågor för sent i processen, något som gör att designen föregås i de tidiga strategiska besluten. För att undvika en växande designskuld krävs att designens perspektiv inkluderas i alla viktiga beslut – redan från start. Se även till att inkludera ansvarig designer när arbetet fortgår och backlog betas av, annars finns risk för att designskulden successivt växer igen.
2. Skapa strukturerade designsystem med tydliga ägare
En förutsättning för att skapa bra samarbeten mellan utvecklare och designers är att etablera ett gemensamt språk, vilket bäst görs genom att skapa ett designsystem vars struktur optimeras för att gynna både utvecklares och designers arbetsflöden. Genom att tilldela systemen en tydlig ägare ökar sannolikheten för att dessa också används och uppdateras, något som kommer gynna interna samarbeten, och varumärket, långsiktigt.
3. Prioritera designens huvudflöden
Det går inte att fixa alla designproblem över en natt, men man måste börja någonstans. Bäst är då att prioritera de flöden som är viktigast för upplevelse, såsom produkt- och kategorisidor. Det är sidor som ofta har störst antal besökare och där bortprioriterad design därför snabbt kan få negativa konsekvenser både för användar- och varumärkesupplevelsen.
Bortprioriterad design kan tyckas harmlöst, men är ett kritiskt problem som lägger grunden för hela varumärkesupplevelsen och blir en bromskloss för den långsiktiga tillväxten online. Den som fortsätter arbeta utan struktur och långsiktighet kan räkna med att fortsatt få lägga tid på att leta efter rätt designfil, reda ut missförstånd och släcka tidskrävande och kostsamma bränder längst vägen.
Det är på tiden att designskuld får ett lika stort fokus som den tekniska skulden haft under de senaste decennierna – för utan en enhetlig användarupplevelse och ett gediget designhantverk faller även en tekniskt fulländad produkt helt platt.
