Sedan Statens invandrarverk blev Migrationsverket år 2000 har den röda bron varit en del av myndighetens visuella uttryck. Enligt Migrationsverket beskriver den rörelse i båda riktningarna, invandring och återvandring. När logotypen nu görs om får bron leva vidare, men inom en ny ram: en sköld med kunglig krona som ska göra det tydligare att avsändaren är en svensk statlig myndighet.
Formgivningen har gjorts internt av Elin Hägg och Rebecka Martinson, grafiska formgivare på Migrationsverkets kommunikationsavdelning, tillsammans med en UX-designer. Uppdraget innebar att den välbekanta bron skulle möta ett äldre och mer detaljrikt formspråk.
– Den stora utmaningen var att förena en tidigare mer modern symbol med ett mer traditionellt formspråk som heraldiken har, säger Elin.
Det var viktigt att logotypen fortfarande skulle gå att känna igen. Bron och färgen gav formgivarna något att bygga vidare på, men proportionerna behövde ses över när symbolen skulle rymmas i skölden.
– För att skapa kontinuitet och igenkänning valde vi att behålla viktiga delar av Migrationsverkets tidigare logotyp. Den röda färgen och brosymbolen, som länge varit en del av myndighetens visuella uttryck, finns kvar som en integrerad del av vapnet. Vi utgick från formen i bron i den gamla logotypen och anpassade den till skölden. Vi justerade böjen för att få med tillräckligt mycket av bron och avståndet mellan brodelarna för att de skulle upplevas separerade även i små storlekar, säger Rebecka.
Just mellanrummet mellan brodelarna är en liten detalj med stor praktisk betydelse. När symbolen förminskas behöver de båda formerna fortfarande gå att skilja åt, samtidigt som tillräckligt mycket av bron måste synas för att den ska kännas igen. Skölden gav arbetet en tydlig avgränsning, men heraldiken lämnade också utrymme för egna val. Under arbetet hade gruppen löpande kontakt med statsheraldikern Davor Zovko vid Riksarkivet.
– Utformningen av kronan styrdes till viss del av heraldikens regler men i själva skölden hade vi möjlighet att fatta egna beslut. I skölden var det främst färgsättningen som styrdes av heraldiken. Den detaljerade kronans placering var styrd, den behövde ligga dikt an till skölden. Vi ville göra den förenklade lik den detaljerade kronan. Vi la till damaskeringen för att binda samman de två formspråken, den detaljerade kronan och den moderna skölden, säger Elin.
Damaskeringen är de tunna dekorativa linjerna inne i skölden. Hur mycket av utsmyckningen som får följa med beror däremot på var logotypen ska användas. Vid sidan av det fullständiga vapnet finns därför en enklare version, där formgivarna har fått välja vad som behöver finnas kvar när utrymmet blir mindre.
– Den förenklade versionen kommer användas där format kräver. Vi har i princip behållit kronans stomme men plockat bort smådetaljer som ädelstenar och pärlor. Vi tog också bort damaskeringen, de tunna linjerna i skölden, säger Rebecka.
Även ordbilden har fått en mindre översyn, med justerade bokstavsavstånd och tjocklek i namnet Migrationsverket. De större ingreppen har gjorts i symbolen, som ska klara allt från myndighetens digitala tjänster och brev till skyltar på fasader. För att bedöma hur logotypen fungerade i de olika sammanhangen behövde gruppen också lämna skärmen.
– Vi skrev ut logotypen i olika storlekar, alltifrån fasadskylt ner till visitkort samt testade den i olika format digitalt, säger Elin.
Den nya logotypen införs nu stegvis i digitala tjänster, brev och beslut, medan skyltar och flaggor byts längre fram.
