Att AI fått ett permanent fäste i kreatörsbranschen lär inte ha undgått någon. Att kunna skriva in några ord och trycka på enter för att sekunderna senare presenteras med en unik bild är förstås både smidigt och häftigt – men AI kan aldrig ersätta en kreativ hjärna eller ett mångårigt utvecklat hantverk med tillhörande erfarenhet.

Att ha en AI-policy på plats kan snart bli ett lagkrav och Svenska Tecknare vill hjälpa till i det arbetet, men också uppmuntra till att tänka till innan man aningslöst använder sig av den nya tekniken.

– Det viktigaste är att vara medveten om att en 100 procentigt AI-genererad bild inte skyddas av upphovsrätten. I praktiken innebär det att vem som helst kan använda sig av materialet på vilket sätt de vill. Det kan ju innebära stora problem för företag – det är till exempel svårt att föreställa sig att en Nike-sko skulle ha något värde om företaget inte hade ensamrätten till sin logga, säger Josefine Engström, ordförande för Svenska Tecknare.  

Vidare menar Josefine att det är viktigt att betona den stora skillnaden mellan att använda AI för att prompta fram ett slutresultat och att använda det som ett verktyg i en större kreativ process.

– Svenska Tecknare vänder sig emot när man använder AI för att ersätta visuella kreatörer, redan nu kan vi konstatera att arbetstillfällen försvinner, vilket vi menar inte är ett problem enbart för våra yrkesgrupper utan har en större samhällelig bäring.

Vilka lagändringar tror du behöver implementeras för att skydda visuella kreatörer? 

– Den europeiska upphovsrätten är generellt stark, men tyvärr har man gjort det möjligt för AI-verktyg att träna på kreatörers material utan att be dem om lov och utan att ersätta dem för skadan, vilket annars är praxis. Det borde vara självklart att erbjuda ersättning till kreatörer om man använder deras verk för att skapa material som sedan riskerar att konkurrera ut dem. Det är sorgligt att se att EU och våra politiker inte förstår att upphovsrätten är en handelsvara som vi måste värna, säger Josefine. 

Ur ett bredare perspektiv kan man konstatera att missbrukandet av AI är ett symptom på ett allt större problem – nämligen hur många företag värdesätter kreativt skapande (eller bristen därav). Trots stora budgetar hamnar det konstnärliga arbetet allt längre ned på prioriteringslistan hos många företag. Detta kan tyckas konstigt med tanke på hur varumärken lägger ned massor av tid och kraft på att skapa tydliga visuella identiteter för att just deras produkter ska sticka ut i myllret.

– Tyvärr verkar detta vara rådande trend. Oavsett om det är en förpackning, ett bokomslag, en reklamkampanj eller en mönsterrapport så är det ju just det konstnärliga skapandet bakom som skapar mervärde till produkten. Så det är svårt att förstå varför man inte vill lägga pengar på det, säger Josefine och lägger till:

– Nu verkar det också trendigt att se alla typer av kulturskapare som elitister, vilket är ironiskt med tanke på deras genomsnittliga inkomst. Det är också ironiskt med tanke på att det ju är kulturskaparna som ger oss Netflix, Storytel och Spotify med mera, säger hon.  

Att använda AI kan därför kännas som en lockande och lättillgänglig genväg för företag, men Josefine menar att gå via professionella visuella kreatörer alltid är ett bättre alternativ. 

– De har den expertis och kunskap som krävs för att skapa bild av hög kvalité, oavsett vilka verktyg de använder. Och sedan tycker vi också att man ska vara mån om upphovsrätten.

AI bland kreatörer
Det finns förstås även kreatörer som själva valt att implementera AI i sitt arbete. Ett exempel är AI-konstnärerna Robert Stasinski och Annika Bäckström, som vi tidigare intervjuat, som båda nått stor framgång genom sina individuella sätt att skapa konst med hjälp av AI. Det är dock inte för alla, och Josefin menar att hon sett en ökad press bland visuella kreatörer att kunna hantera AI-verktygen. 

– Vi vet också att många är ganska ointresserade av dem. Självklart är det så att man måste anpassa sig till omvärlden och självklart är det så att man kan skapa fantastisk visuell kultur när AI är en del av den kreativa processen. Men utan en reglerad AI så kommer branschen att utarmas på alla plan, så det vore bra att ha en policy på plats som hjälper en att navigera, säger Josefin. 

Svenska Tecknares 10 AI-principer för en hållbar marknad

• Respektera och värna upphovsrätten. Upphovsrätten är en äganderätt som ger rättigheter kring hur och av vem ett verk ska användas. Upphovsrätten genererar också ersättningar för investerat arbete och utgör en viktig grund i det kulturella ekonomiska kretsloppet. Genom ersättning från upphovsrätten kan skapare fortsätta arbeta och bidra till ett rikt kulturliv. Det är så vi kan få kulturella upp- levelser som Astrid Lindgrens böcker eller Picassos konst. Det är viktigt för samhället i stort att upphovsrätten alltid respekteras, även i en ny teknisk verklighet. Att värna och skydda upphovsrätten är den viktigaste principen i arbetet med generativ AI.

• AI-generade bilder har inte upphovsrätt. Bilder skapade i AI-generatorer omfattas inte av upphovsrätten. Det innebär att vem som helst kan använda bilderna hur som helst. Det betyder också att bilderna inte genererar vidare inkomst genom vidareförsäljning eller andra upphovsrättsliga ersättningar. Det som har producerats med generativ AI skyddas bara av upphovsrätten när den mänskliga skaparen har använt det generativa AI-verktyget som en del av en större kreativ process, alltså som ett hjälpmedel. För att vara säker på att upphovsrätten gäller bör man i dagsläget inte använda generativ AI alls, eller i begränsad utsträckning.

• Bedrägeri att sätta sitt namn på AI-genererade bilder. Skaparen till ett verk har rätt att bli namngiven, det kallas för den ideella rätten. Men om man sätter sitt namn på en bild som helt är AI-genererad är det vilseledande. Att påstå att man skapat en bild som är 100 procent AI-generad räknas som bedrägeri. Det är för att man i juridisk mening inte har skapat bilden eftersom de kreativa och fria valen överlämnats åt datorn.

• Använd inte AI-verktyg som inkräktar på upphovsrätten. AI-verktygen är en mångmiljardindustri där stora pengar tjänas på att det finns bilder fritt att tillgå på nätet. Bakom bilderna står upphovs- personers arbete och för att deras verk används bör de få ersättning. Men så är det inte idag och Svenska Tecknare är av den bestämda uppfattningen att användningen som de generativa AI-verktygen tillämpar inkräktar på upphovspersoners ensamrätt och konstituerar intrång. Exempel på AI-verktyg som inkräktar på upphovsrätten och som Svenska Tecknare avråder ifrån att använda är Midjourney och Stable Diffusion. Till dess att visuella kreatörer har gett tillstånd och får betalt för att deras verk används för att utveckla AI-verktygen, bör dessa tjänster alltså inte användas alls av den som vill göra rätt för sig.

• Ersätt inte visuella kreatörers arbete med generativ-AI. Om man trots Svenska Tecknares förbehåll, väljer att använda sig av de verktyg som inskränker upphovsrätten, så ska de endast användas för att ta fram bilder som ändå inte skulle ha krävt en professionell visuell kreatör. På så sätt ersätter man inte de visuella kreatörernas arbete.

• Mata inte generativ-AI med andras material. De större företagen på marknaden för AI-verktygen har användarvillkor som innebär att de tar sig rätten att mer eller mindre fritt använda de bilder som användare laddar upp. Som användare bör man därför inte mata verktygen med bilder man själv inte är upphovsperson till eller har tillstånd att använda. Är man osäker på vad som gäller så är regeln att inte göra något som man vet att man inte har tillstånd för. Inte heller bilder från internet bör matas in hur som helst i ett AI-verktyg. Bilderna kan dessutom innehålla personuppgifter och andra känsliga data.

• Producera inte material i andras stil. Konst- och kulturskapare gör stora investeringar i sitt skapande genom tid, energi, utbildning och pengar. Genom utfört arbete skapas en stil som ger mervärde åt deras verk och prestationer. I dagsläget skyddas inte stil av upphovs- rätten. Men i och med att generativ AI numera gör stil lättåtkomligt för andra, pågår det diskussioner på olika nivåer, kring om skyddet ska utökas för att omfatta även stil. Oavsett vad lagen säger idag bör man som användare av AI-verktyg inte sko sig på andras arbete genom att skapa alster i deras unika stil.

• Märk ut om materialet är skapat av AI. Att veta vem eller vad som är avsändaren av ett budskap är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv för att motarbeta desinformation och kunna tillämpa källkritik. Generativ AI ställer höga krav på öppenhet och redovisning av källor. Svenska Tecknare föreslår därför att avsändaren alltid ska skriva ut om en bild eller innehåll är skapat av AI. Även bilder som är producerade i en hybrid mellan AI och människa bör märkas på lämpligt sätt.

• Främja konstnärlig kvalitet och mångfald genom mänskligt skapande. Konsten skapar värde för hela samhället och kulturen är en viktig del för integration, kreativitet, psykisk hälsa, innovation och utbildning. Svenska Tecknare ser en risk i att ett överflöd av generativt AI-skapade bilder och material leder till en gradvis försämring i kvaliteten och uttrycken i det konstnärliga och kulturella skapandet. När AI-modeller tränas på material de själva har genererat, börjar en slags inavel. På sikt kan det leda till att AI-systemens förmåga att korrekt representera verkligheten försämras. Ett ökat användande av generativ AI riskerar med andra ord en urholkning av grundläggande mänskliga intressen som mångfald av uttryck och hög konstnärlig kvalitet. Värna den kulturella mångfalden och den konstnärliga kvaliteten genom att begränsa ditt användande av AI-generade bilder.

• Känn till de ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekterna av AI-användandet. Generativ AI är förenad med risker ur ett bredare samhälleligt perspektiv. Det finns en risk för förstärkning av stereotyper och fördomar med ett ökat användande av AI. Det har att göra med att träningsdatan som AI-bilderna bygger på i regel innehåller stereotyper och att användare reproducerar de stereotyperna när nya bilder skapas. Generativ AI har också stor klimatpåverkan. Att generera en bild med AI tar lika mycket energi som att ladda en mobil. Det finns också etiska aspekter att ha i åtanke kring AI-användandet. Företagen bakom AI-tjänsterna förlägger en stor del av produktionen av verktygen i utvecklingsländer, där rättvisa arbetsvillkor inte alltid efterlevs, för att hålla nere sina egna kostnader.