– Det skulle gå fort, en kund skulle bara säga två saker.

Vi har ringt om varandra en kort stund och det tutade nyss upptaget innan vi provade igen.

Hon skrattar mycket, men annars förmedlar designern Vivi Sumpton ungefär innehållsförteckningen på en energidryck i snabba klunkar. Energi.

Vägen mot grafisk design började med ett stort intresse att teckna – men det som drog mest direkt efter tekniskt gymnasium i Lerum, utanför Göteborg i början av 1990-talet var musiklivet i England.

– Det var en sån befrielse att komma dit.

Efter ett år som au-pair i London började Vivi Sumpton plugga förberedande konst på en konstskola. Delvis för att kunna stanna kvar i England, erkänner hon utan omsvep.

– Kontrasten att komma till London och plötsligt få gå på art college och stå och teckna och måla hela dagarna var fantastisk. Det var sånt jag hade gjort på fritiden innan.

Utbildning inom grafisk design visste hon knappt att det fanns, men knuffen åt det hållet kom under året på konstskolan.

– En lärare där såg något och tyckte jag skulle söka mig till grafisk design.

I slutet av 1990-talet hade Vivi sumpton landat i Sverige och Stockholm igen och det kanske både tyngsta och lättaste bagaget var förmodligen en examen från London College of Printing (numer London College of Communication).

Sedan följde över ett decenium på byråerna Essen International och sedan Stockholm Design Lab. Stora identitetsprojekt och mycket strategi för bland annat det som blev Swedbank, med sitt orange manér, förpackningsdesign för Ikea och deras sortiment av mat, plus undervisning i grafisk design på Berghs School of Communication.

Men 2012 lämnade hon tillvaron som anställd och har sedan dess drivit Vivi Sumpton Design AB.

– Jag trivdes inte med ett inrutat liv och ständigt dåligt samvete av att gå för tidigt från jobbet, men ändå alltid komma försent och hämta på dagis. Som formgivare har jag inga stora omkostnader och tänkte att det var värt att testa.

Det svåraste med att bli egen var också det som ger de största fördelarna, förklarar hon.

– Att inte veta vad jag ska göra om två månader. Att leva i den ovissheten. Samtidigt har det också varit befriande, att det inte är inrutat.

Exakt vad hon gör blir kanske tydligast genom portfolion. Massivt jobb med identiteten för kaffekedjan Waynes trängs med modern julnostalgi i de gröna och röda påsarna för Estrellas julchips, och konceptet för Hammars Bryggeri och deras cleana grafiska form på flaskorna för Hammars tonic. Strategi, grafiskt hantverk med konstnärlig känsla och ren, grafisk design med en konceptuell grund.

Bredd. Men med fokus på retail och livsmedel.

– Jag har svårt att sätta en titel på det jag gör och vill egentligen bara säga att jag är designer, konstaterar hon.

Vad kännetecknar en bra designer.

– En känsla för estetik och lyhördhet för kundens problem. Det handlar inte om mig och mitt uttryck. Jag ska hjälpa kunden med hennes problem.

Hur vet du vad du ska ta betalt?

– Jag tycker fortfarande att det är svårt, skrattar Vivi Sumpton.

Hon älskar kontakten med kunder. Men det är i lugnet och nära familjen i Enskede hon kan sitta ner och jobba med hantverket.

Lokalen på Handelsvägen 26 i Gamla Enskede delar hon med bokformgivaren Eva Lindeberg. De är båda en del av frilanskollektivet Maggan, med totalt är omkring tio kreatörer.

De gör en del projekt tillsammans, men framförallt är de arbetskamrater.

– Jag är ensam i mina projekt, men vi kan bolla saker med varandra och tar gemensamma luncher så att det inte blir helt ensamt.

Vi kan uppleva projekten som väl avgränsade, där varje kund hörs tydligt i sin egna form – kunden och hennes affär ska synas i uttrycket, inte formgivaren.

[fakta id=”48184″]Arbetsdagen börjar enkelt med något av Frida Hyvönen (tänk spår av Björk), som hon också gjort merchandise i form av affischer och en serie vykort för, eller kanske The National (tänk kopia av Joy Division). Och kaffe.

– Svart, med socker.

Även om mycket magkänsla får vara med i formen, är Vivi Sumpton tydlig med att alla formbeslut måste kunna motiveras för kunden.

Datorn, med Adobe Indesign, Illustrator och Photoshop är det viktigaste verktyget, men ett anteckningsblock för snabba skisser finns alltid nära och ofta börjar hon leta formen på papper.

– Men det kan vara lika mycket ord. Framförallt i idéarbetet.

Ibland använder hon även Pinterest.

– Det finns delade meningar om Pinterest, men jag känner ibland att jag vill kolla av marknaden. Jag kanske vill veta vad som gjorts tidigare, för att inte hamna där. Världen är så liten nu att det inte är otroligt att någon annan haft samma idé.

I skissprocessen är annars tiden ett viktigt element.

– En form mognar. Jag kan jobba snabbt, men det måste finnas tid att skissa och lägga ifrån sig skissen för att komma tillbaka och titta i morgon igen.

Vad gör du om du kör fast?

– Ibland handlar det bara om att nöta sig igenom tills det händer. Testa och testa. Det är rätt plågsamt, berättar hon och fortsätter;

– Men då och då kan det bara vara fel typsnitt och när jag hittar rätt lossnar det plötsligt. Det är så olika. Emellanåt kan det bara vara att gå ut och gå.